Wikimedia Commons
Renässansen

Tidslinje för renässansen: när anden tog makten över historien

Hur solsystemet hänger ihop, människans fria vilja, boktryckarkonsten, reformationen, Amerika, bankinstitutioner – en uppsjö av moderna upptäckter och idéer härrör från renässansen, som spred sig från Italien till hela Europa.

Renässansen är en period i den europeiska kulturhistorien som varade från cirka år 1400 till 1600. Renässans betyder ”pånyttfödelse”. Perioden kännetecknas av en återupptäckt av antiken inom alla aspekter av det intellektuella och själsliga livet: filosofi, vetenskap, konst, arkitektur. Begreppet renässans tillkom först under senare århundraden.

Det var den korta versionen. För renässansen var också mycket annat.

I den här tidslinjen får du lära dig mer om renässansen genom nedslag i några av de största händelserna och insikterna från perioden.

476: Romarrikets undergång

Strävan efter att hitta tillbaka till antikens dygder var vägledande för många av renässansens tänkare och konstnärer. Därför var romarrikets undergång en avgörande händelse för renässansen.

Rent formellt överlevde romarriket i ytterligare nästan tusen år. Det romerska riket hade nämligen många år före Roms undergång delats i ett västromerskt och ett östromerskt rike med Rom respektive Konstantinopel som huvudstäder. Bysans, som rikets östra del kallades, gick under först år 1453.

Thomas Cole: Course of Empires, Destruction.

I denna tavla målad mellan 1833 och 1836 skildras ett imperiums undergång av den engelsk-amerikanske målaren Thomas Cole. Det är den fjärde tavlan i Thomas Coles serie ”Course of Empire”, och det har titeln ”Destruction”. Rom ligger inte vid havet, så det är inte Rom som går under i Coles tavla, men när man talar om imperier som möter sin undergång kan ingen undgå att tänka på romarriket.

© Wikimedia Commons

1347–52: Digerdöden

Pesten, även kallad digerdöden, dyker upp i Europa 1347 och härjar i fem år. Mellan 30 och 50 procent av den europeiska befolkningen dör under denna period. Under de följande århundradena kommer pesten tillbaka med jämna mellanrum och i regel med katastrofala följder.

Pesten vänder upp och ner på hela det medeltida samhället. Lågadeln mister makt, medan bönder och fattiga invånare i städerna får bättre villkor på grund av massdöden och den brist på arbetskraft som den leder till.

Den högsta makten samlas dock i en trängre krets. I Italien koncentreras makten hos de överlevande handelsmännen, som blir mäktiga och förmögna köpmän med politiska ambitioner.

När inleddes renässansen?

Sandro Botticellis målning ”Venus födelse”.

Den florentinske målaren Sandro Botticellis verk från 1484–86, ”Venus födelse”. Målningen skildrar inte renässansens födelse, men man kan notera att det är just en grekisk/romersk gud, som föds ur vattnet.

© Wikimedia Commons/Uffizi Gallery

Opstået i de italienske bystater

1417: Både påve och motpåve

Under 1300-talet hade det varit stökigt inom påveämbetet. Påvestolen flyttades 1309 till Avignon i Frankrike.

År 1378 spårar det ur helt, då det utses en påve i Avignon och en motpåve i Rom, så att det plötsligt finns två rivaliserande påvedömen i Europa.

I samband med konciliet i Konstanz 1417 avsätts de sittande påvarna och en ny påve med namnet Martin V installeras. Det beslutas även att Rom hädanefter ska vara påvens säte och centrum för den katolska kyrkan. Konciliet i Konstanz lyckas därmed avsluta vad som kommit att kallas ”den stora schismen” inom kyrkan.

1420–1523: De flamländska primitivisterna

Målarkonsten är nog den konstnärliga uttrycksform som de flesta förknippar med renässansen.

Målarkonstens utveckling sker under renässansen i ett samspel mellan huvudsakligen Italien och Nederländerna. Från omkring 1420 börjar nederländska målare som Robert Campin och i synnerhet Jan van Eyck måla verk med en aldrig tidigare skådad precision och detaljrikedom.

Jan van Eyck: Altartavlan i Gent.

Jan van Eycks ”Altartavlan i Ghent” färdiggjord 1432. Van Eycks arbeten genomsyras inte av inspiration från antiken. Men hans virtuosa penselföring och mästerliga bruk av oljefärg fascinerade och inspirerade italienska konstnärer, som hade ett mer symbiotiskt förhållande till antiken och därmed till renässansen.

© Wikimedia Commons

Impulser från flamländska primitivister når hela vägen över Alperna till italienska målare, som häpnar när de ser vad målare som Jan van Eyck kan prestera.

1434: Medici tar makten i Florens

Redan 1397 har den florentinska adelsfamiljen Medici grundat sin egen bank i Florens, och 1434 tar familjen Medici över styret i staden.

Medici investerar enorma summor i konst och arkitektur. Skälet är inte enbart att familjen är förtjust i konst, utan i hög grad att visa Florens makt och storhet.

1436: Kupolen i Florens

Den florentinske arkitekten Filippo Brunellechi avslutar arbetet på sitt arkitektoniska mästerverk: kupolen på den gotiska domkyrkan i Florens.

Brunelleschis kupol på domkyrkan i Florens.

Filippo Brunelleschis kupol på domkyrkan i Florens.

© Shutterstock

Med hjälp av sinnrika matematiska beräkningar och avancerade konstruktionsmetoder konstruerade han en kupol, som i flera hundra år hade världens största spann.

Brunelleschi tillskrivs av somliga uppfinningen av centralperspektivet. En allt mer sofistikerad tillämpning av centralperspektiv är ett utmärkande drag för renässansen.

Inspirationen kom från antiken

Rafaels ”Skolan i Aten” i Vatikanen.

Rafaels ”Skolan i Aten” från ”Stanza del Signature” i Vatikanen. Väggmålningen är ett iögonenfallande uttryck för den vikt som renässansen lade vid lärdomen från antiken. I centrum av målningen, som uppfördes mellan 1509 och 1511, syns Aristoteles och Platon. De omges av en stor församling av filosofer från det gamla Grekland. Tydligare än så kan renässansens beundran för antiken knappast uttryckas.

© Wikimedia Commons

Sinnen och intellekt kontra religion

1450: Tryckpressen utvecklas

Tysken Johannes Gutenberg utvecklar boktryckarkonsten. Plötsligt blir det möjligt att ge ut böcker i många exemplar, utan att vartenda ord behöver kopieras för hand av en skrivare eller en munk. Gutenberg lanserar därmed den moderna masskommunikationen.

1453: Konstantinopel faller

Konstantinopel erövras av osmanerna, vilket driver mängder av lärda personer på flykt till Italien.

Med sig in i Europa för de både grekiska och arabiska manuskript av antikens stora tänkare, som kyrkan under medeltiden hade fördömt som hedniska kättare.

Humanisterna satte människan i centrum

Leonardo da Vinci: Den vitruvianske mannen.

Leonardo da Vinci: Den vitruvianske mannen. På teckningen från cirka 1490 föreslår Leonardo de korrekta proportionerna för människokroppen med inspiration från den romerske arkitekten Vitruvius bok ”De Architectura”. Vitruvius verk återupptäcktes under renässansen, då det fick stort inflytande på tidens konstnärer och arkitekter.

© Shutterstock

Förnuft och god moral i stället för Guds straff

1469: Lorenzo il Magnifico

Lorenzo de Medici blir härskare i Florens. Han var känd av sin samtid som Lorenzo il Magnifico: Lorenzo den storslagne.

Han upprättar konstakademier och sponsrar målare som Botticelli, Leonardo da Vinci och Michelangelo

1486: Botticelli färdigställer ”Venus födelse”

Sandro Botticelli målar gudinnan Venus inspirerad av den grekisk-romerska mytologin: den nyfödda, perfekt skapade kärleksgudinnan stiger upp ur havet och blåses in mot kusten av västanvinden Zefyros.

Skönhetsidealet för renässansens kvinnofigurer manifesterar sig tydligt i Botticellis målningar.

Botticelli: La Primavera.

Sandro Botticellis ”Våren” från cirka 1480. Målningen hänger liksom ”Venus födelse” i Uffizierna i Florens.

© Wikimedia Commons

Idealet var bland annat vit hud, långt gyllenblont hår, bruna ögon och en hög panna – precis som i Botticellis Venus födelse och hans lika eleganta Våren.

1488: Bartolomeu Dias rundar Godahoppsudden

Under renässansen blir världen betydligt större genom de många upptäcktsresor som präglar perioden.

Under 1400-talet har portugiserna i en kombination av utforskande och erövrande gradvis rört sig längre nedför den afrikanska västkusten.

År 1488 rundar sjöfararen Bartolomeu Dias Afrikas sydspets, Godahoppsudden. Hans förhoppning är att nå Indien, men han tvingas vända om, eftersom besättningen hotar att göra myteri.

Arkitekturen fick matematiska metoder

Andrea Palladios ”Teatro Olympico” i Vicenza.

Andrea Palladios ”Teatro Olympico” (1580-1585). Palladio var den mest arketypiske av renässansens arkitekter. Hans teater i Vicenza är unik genom att den har en stationär scenografi byggd av trä och tegel. Scenografin speglar renässansens intresse för centralperspektivet. Scenografin uppfördes av arkitekten Vincenzo Scamozzi efter Palladios död.

© Shutterstock

Uppfinningen av centralperspektivet

1490–92: Första jordgloben

Den tyske tyghandlaren och kartografen Martin Behaim konstruerar världens första jordglob.

Den moderna föreställningen att människor under de stora upptäcktsresornas tid var rädda att segla ut över kanten på jorden under sina sjöresor är inte helt korrekt. Många upplysta personer under slutet av 1400-talet var fullt på det klara med att jorden måste vara rund.

1492: Upptäckten av Nya världen

Christofer Colombus når Amerika av misstag. Han återvänder hem till Europa med några papegojor och ett antal infödda, som han tagit till fånga som bevis för sin upptäckt.

Columbus trodde att han kommit fram till det redan kända Indien, som var målet för hans resa, och inte till några öar i Karibiska havet.

Columbus tre fartyg

Columbus seglade till Amerika med de tre fartygen Niña, Pinta och Santa Maria – här rekonstruerade för världsutställningen 1912.

© E. Benjamin Andrews/Wikimedia

Columbus genomför sammanlagt fyra resor till Amerika utan att inse att han nått en ny kontintent.

Den nya världsdelen uppkallades efter den italienske sjöfararen och köpmannen Amerigo Vespucci, som gjorde flera resor till Amerika, och som även publicerade en karta över delar av den nya kontinenten.

Detta bidrog till att kontinenten inte fick heta ”Columbus” utan ”Amerika”.

1498: Sjövägen till Indien

Den portugisiske upptäcktsresanden Vasco da Gama lyckas hitta sjövägen till Indien genom att segla runt Afrikas sydspets.

Därmed öppnar han en ny och billigare transportväg för kryddor, som ska ge doft och smak till européernas kost och renässansens allt mer avancerade matlagning.

Upptäcktsresor gjorde världen större

Christofer Columbus upptäcker Amerika.

Den amerikanske konstnären Frederick Kemmelmeyers föreställning om hur det gick till, när Christofer Columbus gick i land i Nya världen. Oljemålningen är inte från renässansen, utan senare, någon gång mellan 1800 och 1805.

© Wikimedia Commons

Världen öppnar sig

1503–06: Leonardo målar Mona Lisa

Leonardo da Vinci börjar måla Mona Lisa 1503. Målningen var ett beställningsarbete för en rik florentinsk silkeshandlare, som ville ha en tavla av sin hustru, Lisa Gherardini.

Efter fyra år var denna ultimata renässansmålning ännu inte färdig. Leonardo da Vinci tog den med sig till Frankrike, där han 1519 avled och lämnade efter sig sina verk till sin vän och arbetsgivare, den franske kungen.

1505: Första bärbara uret

Den tyske urmakaren Peter Henlein konstruerar världens första bärbara ur. Han kapslade in urmekanismen i en pomander. En pomander var en äpple- eller droppformad dosa, som kunde fästas vid kläderna och innehålla parfymerade näsdukar.

1506: Arbetet på Peterskyrkan inleds

Donato Bramante (1444–1514) påbörjar arbetet på den nya Peterskyrkan i Rom. Arbetet avslutas först 1626.

Renässansens konst visade individen

Porträtt från renässansen.

Två porträtt från renässansen: Domenico Ghirlandaio: ”Porträtt av en gammal man och hans barnbarn” (ca 1490). Leonardo da Vinci: ”Mona Lisa” (1503–06).

© Wikimedia Commons

Renässansens superstjärnor

1509: Erasmus av Rotterdam – kritik av katolska kyrkan

Erasmus av Rotterdam skriver Dårskapens lov, en satirisk essä, som angriper övertro och kyrkan.

1512: Sixtinska kapellet

Michelangelo blir klar med taket under sin stora utsmyckning av Sixtinska kapellet i Vatikanen i Rom. Michelangelos Yttersta domen i samma rum – ett av renässansens främsta verk – påbörjas först 1535.

Läs också: En annan stor och mystisk renässansfigur är den franske läkaren och astrologen Nostradamus. Läs om Nostradamus och fem av hans märkligaste profetior här.

Michalangelo: Gud och Adam från Sixtinska kapellet.

Michelangelos målning i taket i Sixtinska kapellet visar hur Gud ger liv åt Adam och därmed åt människan och har ofta uppfattats som sinnebilden av den humanism som blev utbredd under renässansen.

© Unsplash/Calvin Craig

1513: Machiavellis Fursten

Niccolò Machiavelli skriver Fursten, en guide i politik avsedd för familjen Medici. Boken har sedan 1500-talet översatts till världens alla språk och utkommer ständigt i nya upplagor.

1517: Luthers 95 teser

Martin Luther spikar upp sina 95 teser på dörren till kyrkan i Wittenberg i Tyskland. Därmed inleder han reformationen, som får kyrkan att splittras i katoliker och protestanter.

Religionen förnyades av reformationen

Martin Luther och kyrkporten i Wittenberg.

Martin Luther och kyrkporten i Wittenberg. Målningen är från 1528 och målad av Lucas Cranach den äldre. Den ursprungliga dörr som Luther ska ha spikat upp sina 95 teser på, brann upp 1760. Den nuvarande dörren från 1858 är gjord av brons med Luthers 95 teser ingjutna.

© Wikimedia Commons & Shutterstock

Protestantismens uppror

1519: Första resan runt jorden

Portugisen Fernão de Magalhães stävar i spansk tjänst ut för att nå Moluckerna genom att segla runt Sydamerika.

Han ger sig av med fem fartyg och 242 man. Under resans gång avlider han.

Efter tre år når resterna av hans expedition fram till Spanien efter att ha seglat ett helt varv runt jorden. Endast fartyget Victoria är intakt och av de 242 männen återstår 18.

1520: Högrenässansen slutar

Den italienske målaren Rafael Sanzio dör endast 36 gammal. Med honom avslutas den period inom renässansen som av senare tider har kallats för högrenässansen.

Under högrenässansen skapar målare och skulptörer som Leonardo, Michelangelo och Rafael några av epokens mest framträdande verk.

1540: Jesuitorden erkänns av påven.

Jesuiterna blev med tiden ivriga förespråkare för utbildning och missionsverksamhet i katolska kyrkans anda.

Jesuiterna var ingen traditionell munkorden, det var en mer utåtriktad organisation. Jesuiterna grundade många katolska skolor och universitet och blev en viktig aktör i den katolska kyrkans motreformation.

Motreformationen

Caravaggio: Judit hugger huvudet av Holofernes.

Caravaggios ”Judit halshugger Holofernes” målades mellan 1598 och 1602. Brutala motiv som i Caravaggios målning är ett återkommande tema i senrenässansens motreformation.

© Wikimedia Commons

Mindre avlatshandel, mer inkvisition

1543 Copernicus heliocentriska teori

Den polske astronomen och matematikern Nicolaus Copernicus (1473–1543) ger 1543 ut sitt stora verk De revolutionibus orbium coelestium

I boken argumenterar han för att solen måste vara solsystemets centrum – inte jorden, vilket sedan antiken hade varit både vanligt, sunt förnuft och kyrkans dogmatik.

Copernicus stod som många av renässansens vetenskapsmän med fötterna i renässansens humanism och var en sann polyhistor med omfattande kunskaper inom allt från numismatik, diktning på forngrekiska och diplomati. Alltså sinnebilden av det man i dag skulle kalla för en renässansmänniska.

1545: Tridentiska mötet – början på motreformation

På koncilet i Trento i Italien diskuterade man fram den rätta kyrkliga läran inom katolicismen. Koncilet avslutades 1563.

På koncilet antog den katolska kyrkan utmaningen från reformationen och gav struktur åt det som man senare började kalla motreformationen.

Astronomi kortslöt kyrkans världsbild

Galileo Galilei vid stjärnkikaren

Galileo Galilei låter en ung man beskåda månen genom sitt teleskop. Gravering sannolikt efter en målning från 1800-talet.

© Shutterstock

Copernicus – Tycho Brahe – Galileo Galilei

1558: Elisabet I – drottning av England

Drottning Elisabet (1533-1603) intar tronen i England.

Under hennes regeringsperiod når renässansen en tidigare aldrig skådad konstnärlig nivå inom diktkonst, drama och musik av författare och diktare som William Shakespeare och Philip Sidney och tonsättare som William Byrd och John Downland.

1569: Första världsatlasen ges ut

Den flamländske kartografen Gerardus Mercator / Gerhard de Kremer (1512–94) ger ut den första tryckta atlasen över hela världen. Mercator var i enlighet med renässansens anda även något av en polyhistor med kunskaper inom bland annat matematik, historia och kalligrafi.

Renässansen i Nederländerna

Pieter Bruegel den äldre: Nederländska ordspråk.

Pieter Bruegel den äldre: ”Nederländska ordspråk”. Målningen från 1559 illustrerar på ett mycket bra sätt nederländarnas mer jovialiska attityd till sina motiv. Här är vi långt från antikens upphöjda lugn, som speglas så mycket i italiensk renässanskonst.

© Wikimedia Commons

Naturalism och humanism

1574: Tycho Brahes bok De Nova Stella

Den danske adelsmannen och astronomen Tycho Brahe observerar 1572 en ny stjärna, som plötsligt dykt upp i stjärnbilden Cassiopeia.

Tycho Brahe konstaterar mot bakgrund av de observationer han gör att stjärnan befinner sig betydligt längre bort än man under renässansen trodde var möjligt. Han presenterar sina insikter och resultat i sin bok De Stella Nova, som blir en världssensation.

1599: The Globe i London

William Shakespeare bygger sin teater, The Globe, i London. Som renässansdramatiker förnyar han teatern genom att skapa mänskliga karaktärer med psykologiskt djup.

Renässansen i Skandinavien

Gripsholm – svenskt renässansslott.

Renässansen kommer sent till Norden. När den kommer är det inte med hela överbyggnaden om antikens pånyttfödelse. Från och med reformationen inträffar det dock ett markant stilbyte inom i synnerhet arkitekturen. Här det svenska slottet Gripsholm, som fick sitt nuvarande utseende under just renässansen.

© Shutterstock

Nya strömningar inom arkitekturen

1605: Cervantes Don Quijote

Sekularisering är en sidoeffekt av renässansen. Det kommer tydligt till uttryck i den spanske författaren Miguel de Cervantes parodi på en riddarroman, Don Quijote, som ges ut 1605 i Spanien.

Boken blir en enorm succé och bästsäljare. Den bidrar till att etablera romaner skrivna på det talade språket som en populär genre inom litteraturen.

1860: Begreppet renässans etableras

Den schweiziske kulturhistorikern Jacob Burckhardt gör 1860 begreppet renässans utbrett i breda kretsar genom sin oerhört inflytelserika bok Renässanskulturen i Italien.

Termen ”rinascita” (pånyttfödelse) används i ett konsthistoriskt sammanhang första gången på italienska av den italienske målaren och författaren Giorgi Vasari i en bok om sin samtids bästa konstnärer, som gavs ut 1550.

Renässansens människor uppfattade emellertid inte sig själva som varken renässansmänniskor eller som en del av en global renässanstrend.

När tar renässansen slut?

Jacopo Tintoretto: Sista nattvarden.

Det är knappt 100 år mellan Leonardo da Vincis kanoniserade version av den sista måltiden (1495–98) och den venetianske målaren Tintorettos tolkning av motivet här på bilden (1579–80 ).

© Shutterstock

Enväldet får renässansen att tappa fart