Nya studier avslöjar att stenålderns européer inte avvek så mycket från oss. Hittills har forskare varit övertygade om att våra förfäder fick barn i tidig ålder, eftersom de sällan blev särskilt gamla.
Det antagandet visar sig nu vara felaktigt.
Forskare vid Aarhus Universitet i Danmark och Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland har undersökt de två procent av moderna människors gener som härstammar från neandertalare. Genmutationer i proverna avslöjade att stenåldersmänniskor blev föräldrar först när de var omkring 30 år gamla.
I Sverige är medelåldern för förstfödande kvinnor i dag 29,9 år.
En flera tusen år gammal hällristning ser ut att föreställa en gravid kvinna.
Mutationer avslöjar gamla föräldrar
Forskarna har räknat ut hur gamla stenåldersföräldrar var. Först tittade de på hur många generationer som fötts under de gångna 40 000 åren.
I våra gener finns det olika mutationer, varav en del är vanligare bland personer med äldre föräldrar. Genom att studera dessa mutationer har forskarna kunnat konstatera hur gamla stenåldersmänniskorna var, när de fick barn.
”Resultaten visar att de befolkningar som vi bedömer har äldre föräldrar utifrån deras neandertalarv, också har mutationer som tyder på äldre föräldrar”, förklarar Moisès Coll Macià vid Aarhus Universitet.
Nu ska forskarna undersöka varför våra föräldrar väntade så länge med att skaffa barn.