Vem löste Rosettestenens gåta?

Den anmärkningsvärda stenen innehöll den förlorade nyckeln till två gåtfulla skriftspråk.

Den anmärkningsvärda stenen innehöll den förlorade nyckeln till två gåtfulla skriftspråk.

Peter Horree / Imageselect/Shutterstock

I juli 1799 gjorde franska soldater ett av historiens mest anmärkningsvärda fynd. Under restaureringen av ett fort vid den egyptiska staden Rosetta (på franska Rosette) lade en soldat märke till en stor sten, som var täckt med märkliga skrivtecken.

Rosettestenen skickades till Kairo, där franska forskare studerade den, medan avgjutningar och andra kopior skickades till Europas ledande vetenskapsmän.

Man kom fram till att inskriptionen var skriven med tre olika skrivtecken: forngrekiska, demotisk skrift och hieroglyfer.

Forskarna kände redan till forngrekiska och tydde snabbt den grekiska texten, som visade sig vara ett dekret skrivet av en egyptisk präst år 196 före Kristus.

Forskarna antog att de tre texterna kunde vara identiska, men innan de kunde tyda de resterande skrifterna intog britterna ­Egypten 1801. Rosettestenen togs som krigsbyte och skickades till London.

Där dechiffrerade forskare den demotiska texten genom att utgå från olika namn i den grekiska texten.

Till slut blev det den franske egyptologen Jean-François Champollion som 1822 även lyckades tyda de gåtfulla hieroglyferna på stenen.

Han kom bland annat fram till att hieroglyfer består av cirka 750 tecken, som både kan representera ljud och beteckna begrepp och föremål.