När slutade runor användas?

Runorna är i dag kända framför allt från de pampiga runstenarna, men för vikingatidens nordbor var de en del av vardagen.

Runorna är i dag kända framför allt från de pampiga runstenarna, men för vikingatidens nordbor var de en del av vardagen.

Shutterstock

Runor förknippas ofta med vikingarna, men de kantiga skrivtecknen ­fortsatte att användas långt efter vikingatidens slut på 1000-talet. Det latins­ka alfabetet gjorde sitt intåg i Norden vid den här tiden, men de nya bokstäverna användes i regel bara av kristna munkar.

Nordborna fortsatte att skriva med runor, som passade de nordiska språkljuden bättre.

Skånska lagar nedtecknades omkring år 1300 i runor.

© Den Arnamagnæanske Samling

TRE FAKTA OM RUNOR

  • Inspirationen till runorna kom ­troligen från alfabet som användes i Medelhavsområdet.
  • Runalfabetet kallas futhark, efter de sex första tecknen.
  • Alfabetet hade 24 runor före vikingatiden, men i takt med att ­språket i Norden utvecklades ­kortades det till 16 tecken.

På 1400-talet hade emellertid nästan alla nordbor bytt ut sina förfäders runor mot latinska bokstäver. På vissa håll överlevde dock fickor av lokala kulturer som höll fast vid runorna.

I synnerhet i Sverige var motståndet mot de latinska bokstäverna stort, eftersom de uppfattades som ett främmande påfund. På bland annat Gotland användes runorna till enkla kalendrar (runstavar) ända in på 1600-talet och i isolerade områden i svenska skogs- och fjälltrakter levde de seglivade runorna kvar ännu längre än så.

”Bönderna i samhället här skriver fortfarande sina namn och märker sina ägodelar med runor”, skrev vetenskapsmannen Carl von Linné när han 1734 besökte Dalarna. Där har forskarna till och med hittat ett brev från 1906 skrivet med runor.