Två små lertavlor täckta med sirligt inristade bokstäver i kilskrift har visat sig vara nyckeln till ett skriftspråk som historikerna tvivlade på över huvud taget existerade – amoritiska. Tidigare har forskare debatterat om amoriterna ens hade något eget skriftspråk, eftersom de ofta skrev på fornbabyloniska – akkadiska.
Nu har amerikanska språkforskare emellertid undersökt de små lertavlorna, som troligen smugglades ut ur Irak i samband med kriget mellan Iran och Irak 1980–88.
Forskarna har kommit fram till att det rör sig om en mer än 4 000 år gammal ”reseparlör”, som innehåller olika praktiska översättningar från amoritiska till akkadiska. På så sätt kunde tavlorna användas för att dechiffrera den tidigare oläsliga texten – precis som Rosettestenen på 1800-talet användes för att lösa gåtan med Egyptens hieroglyfer.
”Tavlorna visar att språket (amoritiska, red.) är förståeligt och helt skilt från akkadiska”, säger språkforskaren Andrew R. George.
”Skänk oss vin”
Tavlorna innehåller bland annat en jämförelse av vilka amoritiska gudar som motsvarar de mesopotamiska, samt ett antal enkla vardagsfraser. En av dem lyder ”Skänk oss vin” och påminner om vad man kan hitta i en modern reseparlör.
Forskarna har även kunnat konstatera att det amoritiska språket påminner mycket om hebreiska. Det är inte särskilt överraskande, eftersom amoriterna ursprungligen kom från Kanaan i dagens Israel, men hebreiska som skriftspråk uppstod först cirka 1 000 år efter att lertavlorna skapades. Därför kommer de att kunna hjälpa språkforskare att reda ut det hebreiska språkets utveckling.
