Lata munkar utvecklade dagens tecken och symboler
Många tecken och symboler kan härledas ända tillbaka till antiken. Men det var först när medeltidens munkar, matematiker och boktryckare skulle spara tid som tecknen fick den form de har i dag.

Et (det latinska ordet för ”och”)
Ungefär vid vår tideräknings början blev det allt vanligare att de romerska författarna skrev ihop bokstäverna ”e” och ”t” i ordet ”et” till ett enda tecken. Tecknet utvecklades så småningom till det ”&” vi använder i dag. Tecknet fick sin slutliga form av boktryckarna på 1400-talet.
Frågetecken
Under tidig medeltid fanns det två sätt att skriva frågetecken.
Några använde den romerske retorikern Aelius Donatus teckensystem med symboler som representerades av prickar på olika höjd – Donatus skrev frågetecknet som en upphöjd prick.
Andra skrev helt enkelt ”questio” (”fråga” på latin) vilket så småningom blev till förkortningen ”qo”.
För att förkortningen skulle synas tydligt i texten skrevs de båda bokstäverna under varandra. På 1400-talet utvecklades ”qo” till ett ”?”.
Plus- och minus-tecknen
användes på medeltiden bara för att symbolisera överskott respektive underskott. Plus skrevs som ”et” (”och” på latin) och M var en förkortning för ”meno” (mindre).
I början av 1500-talet började den tyske matematikern Heinrich Schreiber och hans holländske kollega Vander Hoecke att använda tecknen + och - i stället.
Och efter några år hade deras modell spridit sig till de övriga länderna i Europa.
Utropstecken
För romarna var ”io” ett uttryck av glädje. På medeltiden skrevs i:et och o:et under varandra för att skilja dem från den ofta förekommande latinska ändelsen -io. När boktryckarkonsten uppfanns i slutet av 1400-talet blev tecknet till ett ”!”.
Tecknet blev inte vanligt förrän i slutet av 1700-talet och fanns som standardtangent på skrivmaskiner först 1970.
Multiplikation
Fram till 1600-talet skrev man ”multiplicatio” (latin för mångfaldiga) i multiplikationstal. År 1631 använde den engelske matematikern William Oughtred ett ”×” i boken Clavis Mathematicae. Tysken Gottfried Leibniz ansåg att tecknet kunde förväxlas med bokstaven och införde då ”·” 67 år senare.
Komma-tecknet...
...har sitt namn efter det grekiska ordet ”komma” som betyder kort avsnitt. Men precis som punkt-tecknet började komma-tecknet användas först under medeltiden. Från år 1200 till år 1500 använde författare ett snedstreck (/) som tecken för en kort paus. På 1500-
talet började strecket sjunka längre ned mellan bokstäverna i meningen och bli allt mindre tills kommatecknet fick den form som vi använder i dag.