Artdaily.com/Alphonse Mucha

Hur fungerade blomsterspråket?

Britterna under den viktorianska eran var experter på blommors betydelse och kunde förmedla ett flertal komplicerade budskap med buketter – inte minst förbjuden kärlek. Men blomsterspråket var inte deras uppfinning.

I det viktorianska England tillät de so­­ciala normerna inte alltid att förälskade par avslöjade sina känslor för varandra.

När talade eller skrivna ord inte var en möjlighet, använde kreativa par i stället blommor som ett kommunikations­medel.

Blomsterspråk – floriografi – var ett oerhört populärt fenomen bland 1800-talets viktorianer, som tillskrev olika blommor olika betydelser.

Vintergäck kunde till exempel ­symbolisera hopp, medan en lilja uttryckte vemod.

Artonhundra­talets ­britter kunde kommunicera med blombuketter.

Beryl Peters Collection/Imageselect & Shutterstock

Valimo symboliserar ro och vila. Blomman kunde användas för att uttrycka medkänsla med andras sorg och ingå till exempel i en kondoleansbukett.

Beryl Peters Collection/Imageselect & Shutterstock

Rosor är symboler för kärlek. En röd ros uttrycker en djup passion och en stark ro­man­s, medan en vit visar en mer oskyldig kärlek. En gul ros symboliserar vänskap.

Beryl Peters Collection/Imageselect & Shutterstock

Violer betydde olika saker beroende på färg – till ­exempel symboliserade lila kärlek mellan kvinnor.

Beryl Peters Collection/Imageselect & Shutterstock

Tusenskönor förknippades med glädje och tacksamhet och kunde användas för att muntra upp mottagaren. ­Blomman symboliserade även oskuld och renhet.

Beryl Peters Collection/Imageselect & Shutterstock

På så sätt kunde trånande par ge uttryck för sin kärlek genom att skicka varandra små buketter med specifika blommor eller kort med avancerade blomstermotiv.

Det var emellertid inte britterna som uppfann floriografin. Redan under antiken tillskrev grekerna blommor olika betydelser, men det var ­perserna som systematiserade ett språk med blommor.

Deras version anammades av osmanerna, hos vilka i synnerhet hovdamerna i Istanbul använde ­blommor för att ”tala” med sin utvalda.

Mot slutet av medeltiden nådde blomsterspråket Europa, där det fick fäste framför allt inom det finare borgerskapet, som hade stränga sociala normer för kommunikation mellan könen.

Blommors betydelse var dock inte standardiserad och förändrades efter tid och plats.

Därför publicerade veckotidningar regelbundet uppdaterade, förklarande listor över blommor, medan en uppsjö av böcker hjälpte den villrådige med kommunikationen.

Blomsterspråk existerar i viss omfattning än i dag, då till exempel blommorna i en brudbukett kan ha olika betydelser.