Martin Luther Kings tal blev en milstolpe i kampen för lika rättigheter.

© POLFOTO
Kultur - Språk

Berömda tal: De talade sig in i historien

Drottning Elisabet I ingöt kämpaglöd i sina soldater inför ett ödesmättat slag, och John F. Kennedy vann berlinbornas hjärtan med en enda mening. Några väl valda ord har fått världshistorien att ändra kurs mer än en gång.

Tal gjorde Martin Luther fredlös

18 april 1520, Worms i Tyskland.

Bakgrund: Luther bannlystes av påven år 1520 efter att han bl.a. hade kritiserat kyrkans girighet. Senare tvingades han försvara sin svidande kritik inför riksdagen och den tysk-romerske kejsaren Karl V.

Utdrag: Ty detta kan ingen vare sig förneka eller dölja, eftersom allas erfarenhet och allas klagomål vittnar om att påvens lagar och människornas lärosatser på ett ondskefullt sätt har förlett, plågat och pinat de troendes samveten. Dessutom har deras egendomar och ägodelar på ett skändligt sätt beslag­tagits, något som fortsätter i all oändlighet. Jag kan inte och vill inte ta tillbaka någonting, ty att handla mot sitt samvete är varken ofarligt eller oförvitligt. Här står jag och kan inte annat. Gud hjälpe mig, amen.

Konsekvenser av talet: Martin Luthers ord gjorde intryck på riksständerna men inte på den tysk-romerske kejsaren Karl V. Han gjorde den rebelliske prästen fredlös och tillade: ”Vi ska låta fängsla och straffa honom som den notoriske kättare han är.”

Med hjälp av mäktiga sympatisörer lyckades Martin Luther fly och under åren som följde bröts den katolska kyrkans makt över Europa. Vägen för Luthers protestan­tism stod öppen.

”Gud hjälpe mig, amen”. Den tyske reformatorn Martin Luther satte sig upp mot den mäktiga katolska kyrkan.

© AKG-IMAGES

Hitler: Folket förfördes

”Det skall icke uppkomma några umbäranden för det tyska folket”

© POLFOTO/ULLSTEIN BILD

1 september 1939 i den tyska riksdagen i Berlin.

Bakgrund: Hitler hade annekterat Österrike, ockuperat Tjeckoslovakien och nu hade turen kommit till Polen. För att legitimera angreppet inför det tyska folket gav han Polen skulden för de första krigshandlingarna.

Utdrag: Polen har i natt för första gången givit eld mot vårt territorium även med reguljära trupper. Från och med kl. 05.45 besvaras elden. Och från och med nu vedergälder vi bomber med bomber (...) Det skall icke uppkomma några umbäranden för det tyska folket som inte jag genast övertar. Jag vill nu inte vara något annat än det tyska rikets förste soldat! Därför bär jag åter den vapenrock som för mig var det heligaste och dyrbaraste. Jag ska inte ta av den förrän segern är vunnen – eller – jag skall själv inte få uppleva slutet!

Konsekvenser av talet: Polens allierade i väst förklarade krig mot Tyskland efter denna aktion. Det blev inledningen till andra världskriget.

Gandhi: Indien fick sin självständighet

”Jag kan inte känna hat mot någon”.

© GETTY /ALL OVER PRESS

8 augusti 1942 i parken Gowalia Tank Maidan i Bombay.

Bakgrund: Med sin icke-våldskampanj för självstyre började Mahatma Gandhi göra motstånd mot de brittiska kolonialherrarna i Indien 1919.

Tusentals människor anslöt sig till hans aktioner med civil olydnad, bland annat till den så kallade saltmarschen 1930 då anhängarna vandrade 40 mil ut till kusten i protest mot britternas monopol på salthandeln.

Flera hundra dödades när de brittiska soldaterna försökte stoppa marschen. Men Gandhi stod fast vid att ”satyagraha”, det passiva motståndet, var den rätta vägen då han 1942 lanserade sin kampanj ”Lämna Indien”.

Utdrag: Låt mig skyndsamt försäkra att jag är samme Gandhi som jag var år 1920. Jag har i grunden inte förändrats något. Jag lägger samma vikt vid icke-våld som jag gjorde då. Om något över huvud taget har förändrats är det att min övertygelse om detta vuxit sig starkare (…) Vid denna tidpunkt, då jag ska genomföra mitt livs kanske största kamp, känner jag inte hat mot någon.

Konsekvenser av talet: Direkt efter talet fängslades Gandhi och hans politiska anhängare av britterna. Men de uppror och strejker som följde ledde till att Indien fick sin självständighet år 1947.

Elisabet I: Spanska armadan krossas

”Jag har ett hjärta som en kung”

© BRIDGEMAN

9 augusti 1588 i Tilbury i södra England.

Bakgrund: Filip II av Spanien hade sänt sin beryktade armada mot England. Innan sjöslaget inleddes ingöt den engelska drottningen Elisabet I mod i sina trupper.

Utdrag: Jag vet att jag har en svag och ömtålig kvinnas kropp, men jag har en mage och ett hjärta som en kung.

Konsekvenser av talet: Trots den spanska flottans överlägsenhet segrade engelsmännen i slaget, och den spanska invasionen stoppades. Elisabet I visade samtidigt sin styrka som regent, och säkrade folkets gunst.

Lincoln: Tal med djupare mening

”... återfödas i frihet”

19 november 1863, krigskyrko­gården i Gettysburg, Pennsylvania.

Bakgrund: Ett av det amerikanska inbördeskrigets blodigaste slag ägde rum vid staden Gettysburg. Här invigde Abraham Lincoln en kyrkogård.

Utdrag: Från dessa vördade döda måste vi hämta kraft till större offer för den sak som de helt och fullt offrade sig själva för. Här måste vi hög­tidligt besluta att dessa döda icke ska ha dött förgäves, att denna nation under Guds beskydd ska återfödas i frihet. Och att folkstyrelsen av folket och för folket icke ska försvinna från jorden.

Konsekvenser av talet: Först senare upptäckte folk att Lincoln på de endast två minuter som talet varade inte bara hade hyllat de döda, utan även skissat fram sina visioner för ett enat Amerika.

Nelson Mandela avskaffade apartheid

”Ett ideal jag är beredd att dö för ...”

© GETTY IMAGES

11 februari 1990 i Kapstaden, Sydafrika.

Bakgrund: När F. W. de Klerk blev president i Sydafrika frigav han ledaren för African National Congress (ANC), Nelson Mandela, som hade suttit fängslad i 27 år. Direkt efteråt talade Mandela till sina anhängare.

Utdrag: Jag har kämpat mot vit dominans och jag har kämpat mot svart dominans. Jag har hållit fast vid idealet om ett demokratiskt och fritt samhälle i vilket alla kan leva tillsammans i harmoni och med samma möjligheter. Det är ett ideal som jag hoppas att leva för och uppnå. Men om det skulle krävas är det ett ideal för vilket jag är beredd att dö.

Konsekvenser av talet: Som ledare för ANC vann Nelson Mandela presidentvalet 1994 och han blev Sydafrikas förste svarte president vid 75 års ålder. Han lämnade posten år 1999.

Churchill: RAF vann ”The Battle of Britain”

”Vi ska kämpa ...”

© POLFOTO

4 juni 1940 i det brittiska underhuset.

Bakgrund: Under krigets första år tvingades tusentals engelska och franska soldater tillbaka till den franska staden Dunkerque av de tyska inva­sionsstyrkorna. Härifrån evakuerades de till England.

När den sista soldaten hade evakuerats höll den brittiske premiärministern Winston Churchill ett av sina mest berömda tal.

Utdrag: Vi har fått veta att herr Hitler har planer på att invadera de brittiska öarna (…) Vi kommer att fortsätta till det bittra slutet. Vi ska kämpa i Frankrike. Vi ska kämpa på haven och oceanerna. Vi ska kämpa med ökad självtillit och styrka i luften. Vi ska försvara vår ö vad det än kostar. Vi ska kämpa på stränderna. Vi ska kämpa på landningsbanorna. Vi ska kämpa på fälten och på gatorna, vi ska kämpa i bergen – vi kommer aldrig att ge upp.

Konsekvenser av talet: Tre månader senare satte Royal Air Force stopp för nazisternas planer att förstöra flygvapnet och invadera landet. En bedrift som Churchill hyllade och odödliggjorde med orden: ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.”

Cato: Karthagos dödsdom

”För övrigt anser jag att ...”

© POLFOTO

150 f.Kr. Den romerska senaten.

Bakgrund: Den romerske politikern Cato den äldre ansåg att den nord­afrikanska staden Karthago hotade Roms maktposition kring Medelhavet, och avslutade alla sina tal med ...

Utdrag: ... för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Konsekvenser av talet: Catos önskan gick i uppfyllelse efter det tredje puniska kriget åren 149–146 f.Kr. då Karthago jämnades med marken.

Martin Luther King: Drömmen om jämlikhet gick i uppfyllelse

Martin Luther Kings tal blev en milstolpe i kampen för lika rättigheter

© POLFOTO

28 augusti 1963 framför Lincoln Memorial i Washington D.C.

Bakgrund: Den amerikanske prästen och medborgarrättskämpen Martin Luther King höll tal i samband med en marsch för frihet och arbete åt USA:s minoriteter.

Utdrag: Jag har en dröm, att denna nation en dag ska resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse: Vi anser dessa sanningar vara självklara, att alla människor är skapade med samma värde. Jag har en dröm, att en dag i Georgias röda berg ska tidigare slavars söner och tidigare slavägares söner sitta sida vid sida vid broderskapets bord. Jag har en dröm, att en dag kommer till och med delstaten Missis­sippi, en stat som för­smäktar i orätt­visans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag ska leva i ett land där de inte döms efter sin hudfärg, utan efter sin person. Jag har en dröm i dag!

Konsekvenser av talet: År 1964 antog senaten en lag som förbjöd segregationen i USA. Samma år fick Luther King ta emot Nobels Fredspris för sin fredliga kamp för de svarta amerikanernas rättigheter. Han dog efter ett skottattentat år 1968.

John F. Kennedy: Amerikansk president vann berlinbornas hjärtan

”Ich bin ein Berliner …”

© GETTY IMAGES

26 juni 1963, utanför rådhuset i Schöneberg i Västberlin.

Bakgrund: Efter att DDR uppfört Berlinmuren år 1961 var förhållandet iskallt mellan Öst- och Västblocken. I samband med detta besökte president John F. Kennedy Europa och Västberlin för att stärka västvärldens allians.

Utdrag: För två tusen år sedan var det stoltaste en människa kunde säga: Civis romanus sum (jag är romersk medborgare). I dag i en fri värld är det stoltaste man kan säga: Ich bin ein Berliner (…) När alla en gång är fria, kommer vi att kunna se fram emot den dag då denna stad är återförenad, och både landet och resten av kontinenten kan enas i en värld buren av fred och hopp. När den dagen kommer kan Västberlins befolkning känna tillfredsställelse i vetskapen om att de befann sig i frontlinjen då det verkligen gällde. Alla fria människor, oavsett var de lever, är medborgare i Berlin. Därför, som en fri man, är jag stolt att kunna säga: Ich bin ein Berliner.

Konsekvenser av talet: Berlins in­vånare såg Kennedys tal som ett löfte om stöd, om det skulle komma till en konflikt med Östblocket. Av samma anledning blev förhållandet mellan Sovjetunionen och Västblockets allierade ytterligare ett par grader kyligare efter talet.

Läs också:

Amerikas historia

Vem dödade John F. Kennedy?

2 minuter
Politiker

John F Kennedy skrev dagbok om Hitler

2 minuter
Politiker

Konspirationsteori: Vem mördade John F. Kennedy?

9 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!