Artificiell intelligens skriver nu in sig i forntidshistorien.
Språkforskare vid universitetet i München (Ludwig-Maximilians-Universität) har skapat en artificiell intelligens (AI) som ska hjälpa till att pussla ihop och dechiffrera obegripliga fragment av babyloniska texter.
AI:n har fått namnet “Fragmentarium”.
##
Språkbaserade AI-robotar som arbetar med maskininlärning har på senare år tagit världen med storm, inte minst i form av den populära ChatGPT, som på några sekunder kan formulera långa, logiska texter om vad som helst.
Den artificiella intelligensen fungerar enkelt uttryckt genom att den först ”matas” med flera miljoner texter och böcker, och därefter tränas genom kommunikation med människor. På så sätt har systemet kommit fram till hur det kan omformulera och omstrukturera ord till att simulera språk.
Ju fler som använder den artificiella intelligensen, desto mer lär den sig hur den ska sätta samman texter på det mest korrekta och trovärdiga sättet.
Enrique Jiménez, professor vid universitetet i München, har arbetat med att digitalisera och översätta kilskrift sedan 2018.
Fragmentarium tillämpar samma princip, men har matats med samtliga tillgängliga kilskriftstavlor från forntidens Babylonien, samt 22 000 fragment av babylonisk text skriven på sumeriska och akkadiska.
Det har tagit forskare vid universitetet i München fyra år att digitalisera alla texterna, men omkring en tredjedel av dem saknar fortfarande kontext och korrekt översättning.
Forskarna hoppas att den sista tredjedelen ska kunna översättas och tydas med hjälp av den artificiella intelligensen och användarna, när Fragmentarium senare den här månaden blir tillgänglig för allmänheten.
Har redan hittat nya texter
”Det finns tusentals fragment som fortfarande inte har identifierats”, säger Enrique Jiménez, professor i Främre Orientens forntidslitteratur vid universitetet i München.
Redan förra året fick omkring 200 forskare runt om i världen tillgång till Fragmentarium, och den artificiella intelligensen har snabbt visat vad den går för. Till exempel har Enrique Jiménez tillsammans med en irakisk forskare identifierat en hymn, som var en hyllning till staden Babylon och sannolikt användes i skolan för att lära barn språket.
”Gräset växer högt, så hjordar av djur lockas. Det breder ut sig överdådigt över landet. Med rikedom och prakt – som är passande för mänskligheten.” Del av hymn om Babylon och den frodiga naturen runt staden.
”Tidigare fanns det inga kända hymner till städer i balylonisk litteratur. Nu har vi identifierat en utifrån 15 olika fragment. Utan Fragmentarium skulle denna rekonstruktionsprocess ha tagit 30–40 år”, säger Enrique Jiménez.
Forskarna har även hittat delar av Gilgamesheposet, världens första litterära storverk, som härrör från cirka 2100 före Kristus. Den nyfunna versionen är dock från omkring 130 före Kristus, nästan 2 000 år efter att eposet ursprungligen skrevs. Det visar att eposet fortfarande var populärt långt efter att det skrevs, säger Enrique Jiménez.
När Fragmentarium under februari blir tillgänglig för allmänheten hoppas forskarna att så många som möjligt vill hjälpa till att lösa de gåtor som fortfarande döljs i de många tusen textfragmenten.