Chilenaren Carlos Caszély har den tvivelaktiga äran av att vara den förste kände fotbollsspelaren som utvisas efter att ha fått ett rött kort. Den historiska händelsen ägde rum under VM 1974, då Caszély efter 67 minuter gick hårt åt den vättyske spelaren Berti Vogts.
Det röda kortet hade införts fyra år tidigare under VM 1970 som ett sätt att kommunicera med fotbollsspelare trots språkförbistring. Mannen bakom kortet var den brittiske domaren Ken Aston, som själv hade upplevt hur svårt det var att kontrollera en match, när spelarna ofta inte förstod honom – och ibland inte uppfattade att de utvisats.
Under kvartsfinalen i VM 1966 visade den tyske domaren Rudolf Kreitlein ut argentinaren Antonio Rattín, men Rattín förstod till en början inte att han blivit utvisad.
Skandalmatch ledde till kort
Det skedde till exempel 1966, då argentinaren Antonio Rattín vägrade att lämna planen, trots att domaren visat ut honom. Efter tio minuter med tumult eskorterades argentinaren från planen av polisen och efter matchen förkunnade han att han inte hade märkt att han utvisats.
En tid efter matchen föreslog Aston att domare skulle förses med ett gult och ett rött kort, så att spelarna skulle kunna se att de fick en varning eller en utvisning. Enligt Aston fick han idén, när han stannade vid en korsning med trafikljus. Medan han stod och väntade insåg han att trafikljusets färger även skulle kunna användas på fotbollsplanen.
”Jag tänkte: ’gult, ta det lugnt – rött, du är ute’”, förklarade Aston senare.