Olympic Auditorium i Los Angeles är fylld till bristningsgränsen den 11 november 1947.
De 10 500 männen och kvinnorna i publiken vrider otåligt på sig på stolarna, som alla är vända mot boxningsringen mitt i arenan. Där har åskådare i 30 år kunnat se boxare och klassiska brottare kämpa mot varandra, men i kväll ska boxningsringen intas av en betydligt mer extrovert och bombastisk idrottsgren – fribrottning, eller wrestling, som den kallas i USA. Om en stund ska kvällens stora huvudperson kliva in på scenen.
”Mina damer och herrar, Gorgeous George är på väg!” hörs det ur högtalarna.
Pompös marschmusik fyller arenan, när George strosar in längs en röd matta, som hans assistent Jefferies har rullat ut. Brottaren är 175 centimeter lång, väger nästan 100 kilo och har en man av platinablont, lockigt hår uppsatt med guldfärgade klämmor. En färggrann sidenmorgonrock smyger sig runt den muskulösa kroppen, och hans breda ansikte pryds av ett till synes permanent, arrogant leende.
”Jag är snyggast i världen. Du är för ful för att vara i ringen med mig.” Gorgeous George, 1947.
Assistenten kastar ut rosenblad framför Gorgeous Georges fötter och sprayar ringen, domaren och motståndaren Sam Manecker med en parfym, som han kallar ”Chanel no. 10”. När domaren tar tag i Gorgeous George för att presentera honom, skriker brottaren hysteriskt:
”Ta bort dina smutsiga händer från mig!”
Sedan ropar han till sin motståndare: ”Jag är snyggast i världen. Du är för ful för att vara i ringen med mig!”
Buanden, busvisslingar och skällsord haglar över den blonde brottaren. Men i kväll kommer glåporden inte enbart från publiken i arenan. Matchen visas nämligen även i tv, som har börjat bli allt vanligare i amerikanska hem.
Gorgeous George vinner – till publikens stora förtret – inte bara matchen, han får även hela USA:s uppmärksamhet. Den extroverte och färgstarke brottaren är den ultimata skurken och blir landets första stora tv-stjärna.
”Jag vet inte om jag var skapt för tv, eller om tv var skapt för mig”, sa brottaren senare i livet. Snart kommer tv-mediet att göra fribrottning populärt som aldrig förr och Gorgeous George till den mest välbetalde idrottaren i USA.

Gorgeous George var känd för att använda fula knep i ringen, men han kunde även kasta runt med sin motståndare om det behövdes.
Frun blåste liv i karriären
Wrestling hade förekommit i USA i flera decennier, innan sporten förvandlades till en muskelspäckad maskeradbal för massorna. Den fria brottningsformen – ibland kallad ”catch-as-catch-can” (ta som man kan) – härrörde från Storbritannien och tillät till skillnad från klassisk grekisk-romersk brottning även sparkar, armvridning, slag och stryptag.
Fribrottningen spred sig i USA och i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var den ett underhållande inslag i ”starke man”-uppträdanden på nöjesfält och marknader.
Fram till 1910-talet var det ingen som ifrågasatte att fribrottningen var seriös, men omkring 1915 började tidningar sprida historier om att matcherna var uppgjorda i förväg. Efter en nedgångsperiod blev ryktena emellertid sportens räddning, när arrangörerna började marknadsföra fribrottning som en säregen blandning av performancekonst och idrott. Underhållningen utgjordes av den bombastiska kampen – och i mindre utsträckning av matchernas resultat.

Under 1800-talet började starka män uppträda på cirkus, vilket med tiden utvecklades till en tidig fribrottning.
Snart uppstod det olika fribrottningsförbund i USA, och kombattanterna i ringen fick allt mer rollen av skådespelare, som med flit bröt mot reglerna med olovliga sparkar och slag för att engagera publiken. Och ingen lyckades hetsa upp åskådarna mer än den skurkaktige Georgeous George.
När George dök upp i amerikansk tv första gången 1947 hade den 32-årige fribrottaren arbetat sig upp i branschen under 15 år. Han debuterade 1932 under sitt riktiga namn, George Raymond Wagner, och de följande åren tävlade han mot en uppsjö av fribrottare i synnerhet i de södra delstaterna i USA.
Även om matcherna var uppgjorda insåg George Wagner snabbt att det var svårt att undvika att skada sig. Liksom alla andra fribrottare fick han åtskilliga blessyrer på vägen mot toppen. Lösa tänder, brutna revben och skadade ryggkotor var vanliga skador, när de stora brottarna kastade runt varandra i ringen.

Under 1950-talet började det dyka upp mängder av fribrottare med olika gimmicks. En av de populäraste var Chief Don Eagle, en ursprungsamerikan från mohawkstammen, som brottades i traditionella attribut.
George Wagners liv förändrades för alltid, när han 1938 mötte den 27-åriga servitrisen Betty Hanson. Efter bara några månader gifte paret sig i en brottningsring under en show i Oregon. Av stadens 23 000 invånare hade 3 500 kommit för att beskåda det bisarra bröllopet.
Framgången fick paret att återuppföra bröllopet över hela landet, och varje gång trodde publiken att de var de första som fick se ett par gifta sig i ringen. George och Betty visste att fribrottning inte handlade om att vinna matcher, utan om att få uppmärksamhet.
Bortsett från bröllopsnumret var Wagners karriär inte särskilt imponerande. Han var varken någon av de största eller tekniskt bästa fribrottarna, och efter ett par år tjänade makarna fortfarande bara tillräckligt för att sätta mat på bordet. Lyckligtvis fick Betty en idé.
”Du är alldeles för välpolerad som brottare”, sa hon till maken. ”Vi måste göra dig smutsigare!”

Wagners hustru Betty bidrog till att skapa karaktären Gorgeous George. År 1950 ändrade George Wagner officiellt sitt namn till Gorgeous George.
Från den stunden intog George rollen som skurken i ringen. Han petade sina motståndare i ögat, slog med knytnävarna och kom på ett brutalt stryptag, som snabbt förbjöds. De fula knepen fick honom diskvalificerad från många matcher, men hans rykte som sportens värste skurk växte dag för dag.
År 1943 tog paret Georges image ett steg längre, när han klev in i ringen iförd en färggrann sidenklänning sydd av Betty och hennes mor. Hans lockiga, mörka hår hade blekts platinablont och satts upp med guldfärgade klämmor i en feminin frisyr.
Publiken trodde inte sina ögon. George Wagner gav den testosteronstinna sporten ett provocerande inslag av kvinnlighet och valsade demonstrativt runt i sin ringhörna som ett flickaktigt muskelknippe, medan glåpord och svordomar haglade över honom. ”Gorgeous George” (Snygge George) var född.

Färgstarka karaktärer är en fast del av fribrottningens värld. ”The Undertaker” kan till exempel återuppstå från de döda, eftersom han har tillgång till en magisk urna.
Fribrottningens eget språk
Under Gorgeous Georges storhetstid i slutet av 1940-talet och 1950-talets första hälft utvecklades fribrottning till en våldsam teaterföreställning med ett eget språk, som än i dag används i branschen.
Blev USA:s rikaste idrottare
Efter Gorgeous Georges tv-framträdande 1947 exploderade hans popularitet, och han blev snabbt en av landets mest kända personer. Tusentals människor köpte biljett för att få se den provokative estradören, och många miljoner rasade över brottaren hemma i tv-sofforna. Gorgeous Georges extravaganta stil tilltalade framför allt det motsatta könet – det uppskattas att omkring 35 procent av hans fans var kvinnor, en enormt hög siffra jämfört med andra fribrottare.
Cigaretter, knappar, mynt och skällsord haglade över Gorgeous George, när han klev in i ringen. Ibland hände det till och med att den rasande publiken ryckte åt sig hans klänningar och slet dem i trasor. Allt detta hat verkade dock bara ge näring åt hans olidliga karaktär.
För att ytterligare reta publiken tillbringade han till exempel en kvart inför varje match med att omsorgsfullt vika ihop sin sidenrock. Han tog även en skrikande åskådares öl och hällde ut den över mannen. Vad publiken inte visste var att mannen anlitats av George.
Se Gorgeous George göra sin pompösa entré i ringen:
Under sin storhetstid tjänade Gorgeous George omkring 100 000 dollar om året (drygt en miljon dollar i dag), och han var därmed den bäst betalde idrottaren i USA. Hans framgångar inspirerade till uppkomsten av ännu mer överdrivna karaktärer, och snart hade fribrottningsringen förvandlats till en våldsam cirkusmanege.
Ingen kunde locka en så stor publik som George, och därför såg arrangörerna till att han alltid vann.
I januari 1949 stod han inför sin dittills största titelmatch, då han skulle möta 107 kilo tunge Bobby Managoff, som med en sportjournalists ord hade ”en ryggtavla bred som en garageport”.
Under matchen utförde Gorgeous George ett av sina mest utstuderade knep, när han i tredje ronden låtsades få en hjärtinfarkt, och segnade ner i ringen. När Managoff böjde sig över George för att se hur det var med honom, studsade han upp och knockade Managoff med ett välriktat slag.
”Vinn om du kan, förlora om det är nödvändigt, men fuska alltid!” löd Gorgeous Georges mantra.
Supandet skadade karriären
Matchen 1949 blev karriärens höjdpunkt. Som Gorgeous George själv sa flera år senare: ”När jag valsade fram till ringen fick jag det största bifall jag fått i mitt liv. Oväsendet var så kraftigt att de inte kunde presentera matchen. Jag var en sensation.”
Samma år fick han en roll som skurk i Hollywoodfilmen ”Alias the Champ”. Fribrottningsfebern hade vid det laget nått astronomiska höjder, men under 1950-talet började det gå utför för Gorgeous George.
Under 1951 skiljde han sig från sin hustru och musa Betty, vilket fick honom att söka tröst i flaskan.
Det kraftiga drickandet fick ödesdigra konsekvenser för karriären. Gorgeous George uteblev från matcher, och hans en gång så imponerande fysik ersattes av en alltmer tilltagande ölmage.

Gorgeous George hade mer än 100 överdådiga mantlar, och det sägs att han aldrig tävlade två gånger i samma.
Dåliga dagar kunde Gorgeous George knappt hålla sig på benen i ringen, eftersom han var så berusad. År 1959 led fribrottningens färgstarke skurk sitt nesligaste nederlag. Efter att ha förlorat mot sin gamle rival Whipper Billy Watson var Gorgeous George tvungen att låta rivalen klippa av den legendariska platinablonda hårmanen inför 20 000 åskådare i arenan och flera miljoner tv-tittare.
Nederlaget symboliserade på sätt och vis slutet för den största skurk som fribrottningen någonsin hade haft. Gorgeous George deltog i endast ett fåtal matcher de följande åren och blev 1962 ännu en gång av med lockarna efter att ha mött ”The Destroyer”. Matchen blev hans sista.
Ett år senare, på julafton 1963, lades George in på sjukhus med bröstsmärtor. Han avled två dagar senare av hjärtsvikt, 48 år gammal.
Gorgeous Georges inflytande lever dock vidare än i dag. Fribrottning som våldsam och överdriven underhållning med färgstarka personligheter som Hulk Hogan på 1980-talet hade inte funnits utan Gorgeous George. Antihjälten gjorde provokation till en konstform och banade vägen för en industri, där uppmärksamhet – bra, men framför allt dålig – är den viktigaste valutan.