Sju kryptiska budskap utmanade geniala kodknäckare
Brev från en seriemördare, en opassande kärleksförklaring och en död mans identitet. De flesta koder brukar knäckas förr eller senare, men i en handfull kryptiska budskap har hemligheterna bevarats i hundratals år – trots genialiska kodknäckares mödosamma arbete.

Historien innehåller en uppsjö av geniala kodknäckare – till exempel försökte bokhandlarenVoynich i många år avslöja hemligheten bakom ett mycket besynnerligt manuskript, som senare blev känt som Voynich-manuskriptet.
1. Liten lerskiva splittrar experterna
Faistos-diskosen Funnen: 1908 Innehåller: Ett okänt alfabet?
År 1908 arbetade den italienske arkeologen Luigi Pernier med utgrävningar vid den mäktiga forntidsstaden Faistos på Kreta.
När ruinstadens palats blottades hittade Pernier ett föremål som har hållit kodknäckare sysselsatta sedan dess. Det är en liten terrakottaskiva med en diameter av endast femton centimeter som har 241 stämpelinpressade tecken på båda sidorna.
Tecknen har visat sig vara omöjliga att tyda, bland annat för att arkeologerna aldrig har hittat några andra föremål med liknande tecken.
Av den anledningen kan forskarna inte heller använda en av sina mest effektiva metoder, frekvensanalysen, då man analyserar sig fram till ett teckens innebörd genom att räkna hur ofta det förekommer.
Forskarna har identifierat enskilda tecken som djur eller redskap, men skivans praktiska funktion är fortfarande mycket omdiskuterad bland arkeologer och historiker.
Vissa tror att Faistos-diskosen är en form av alfabet eller symbolöversikt. Andra är övertygade om att den är ett falsarium skapat av Perniers hand.
Skivan dateras till cirka 1700 f.Kr. och är alltså från den minoiska kulturens bronsålder – en period som kännetecknas av tekniska och kulturella framsteg. I dag står den utställd på ett arkeologiskt museum på Kreta.