När de första utländska ljudfilmerna år 1930 nådde Italiens biografer blev landets diktator Benito Mussolini bekymrad.
Han ansåg att de främmande språken skulle hota sammanhållningen i den unga nationen. På diktatorns order blev det därför förbjudet att visa filmer på andra språk än italienska.
Som konsekvens växte det fram ett nytt hantverk – dubbning – då italienska röstskådespelare läste in filmernas översatta dialog.