Mördad av Shakespeare

Ormbett, sömnbrist och gift i örat – i sina pjäser tog William Shakespeare livet av mer än 250 personer. Men är de påhittiga dödsorsakerna realistiska? Vi tittar närmare på Shakespeares många mord.

Ormbett, sömnbrist och gift i örat – i sina pjäser tog William Shakespeare livet av mer än 250 personer. Men är de påhittiga dödsorsakerna realistiska? Vi tittar närmare på Shakespeares många mord.

W. and D. Downey/Stringer/Getty Images

Att gå på teater i 1500-talets London var ingen finkulturell upplevelse för samhällets övre skikt. Alla som hade en slant på fickan gick den långa vägen över London Bridge för att besöka författarens berömda teater, Globe, på Themsens södra strand. Vad vanligt folk efterfrågade var spänning, drama och stora känslor – helst med döden som följd.

Mer än 250 namngivna karaktärer mister livet i Shakespeares verk. Dramatikern var känd för sina många kreativa sätt att ha ihjäl rollfigurer på, och en del av dem var oerhört realistiska.

Hamlets far får gift i örat

Kungen i ”Hamlet” mördas med gift i örat, så att hans bror Claudius ska kunna ta över tronen.

© Claire/Pinterest

Hamlets fars vålnad:

*”bäst jag i min trädgård
som vanligt njöt min middagssömn, så stal sig
din farbror på mig i min stilla ro,
med saft av djävulsk bolmört i en flaska,
och göt uti mitt öras gångar in
spetälskegiftet.”

I Shakespeares mest berömda pjäs, Hamlet, dyker huvudpersonens döde far upp som en vålnad. Fadern avslöjar att det var Hamlets onde farbror Claudius, som stod bakom mordet. Vålnaden berättar även att det var giftet hebon, som tog död på honom – Claudius hällde det i hans öra medan han sov.

Det finns emellertid inget gift med det namnet. Möjligen har Shakespeare låtit sig inspireras av henbane (svenska: bolmört). Åtskilliga medlemmar bolmörtssläktet innehåller ämnet atropin, som är dödligt i stora doser.

Att Hamlets förgiftas genom att få gift hällt i örat är ett märkligt val. Örat har relativt få blodkärl och hörselgången skyddas av vax. Det gör det svårt för ett gift att tränga in i blodbanorna eller luftvägarna, där det i regel måste tas upp för att vara dödligt.

Dessutom skulle fadern sannolikt ha vaknat av att få det flytande giftet hällt i örat.

Lady Macbeth dör av sömnbrist

Undersökningar har visat att sömngångare kan utföra komplicerade uppgifter, som när lady Macbeth tänder stearinljus.

© Henry Fuseli

Läkaren:

”Ej så sjuk
Som kvald av mörka fantasiers hop,
som nekar henne ro.”

I tragedin Macbeth uppträder en av Shakespeares ondskefullaste skurkar i form av lady Macbeth, som är gift med lord Macbeth. Tanken på alla de mord hon har på sitt samvete – samt den ständiga rädslan för att avslöjas – gör att drottningen har svårt att sova. De få gånger hon somnar vandrar hon runt på slottet i sömnen och lättar sitt samvete i gåtfulla, mumlande ordalag. Till slut dör hon.

Försök på råttor har visat att det går att dö av sömnlöshet. Efter att ha hållits konstant vakna i två veckor avled gnagarna. Elva dygn är den längsta tid en människa bevisligen har hållit sig vaken. Det skedde under ett försök i USA 1964 och resulterade i kraftiga hallucinationer och sluddrigt tal.

Det är emellertid troligast att lady Macbeths kropp till slut skulle kapitulerat inför sömnen. Men om hon endast fick ”mikrosömn” – som inträder ofrivilligt och pågår i upp till tio sekunder – skulle en längre tids sömnbrist sannolikt kosta henne livet.

Hjärtesorg krossar kung Lear

Slutet i ”Kung Lear” betraktades i 1600-talets England som så dystert att en ny version, där Lear och dottern Cordelia överlever, sattes upp i stället.

© Maurycy Sztencel

Kung Lear:

”Min stackars flicka strypt!
Nej, intet liv! Varför skall en häst, en hund,
en råtta leva, och du ej andas alls?
Ack, aldrig mera kommer du igen,
nej, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig!”

Bland rollfigurerna i Shakespeares dramer är hjärtesorg en vanlig dödsorsak. Men ingen är mer känd än kung Lear, huvudpersonen i pjäsen med samma namn. Efter att ha delat upp sitt rike och testamenterat det till sina båda äldsta döttrar inser kungen att de är ett par manipulativa opportunister, som endast låtsas att de älskar honom.

I gengäld är den yngsta dottern, Cordelia, uppriktig i sin kärlek till den åldrande, självupptagne kungen. Efter Lears misslyckade försök att rädda Cordelia från galgen dör han – till synes av ett brustet hjärta.

Det går att dö av hjärtesorg. Ett mycket omtalat exempel är den danske politikern Bernhard Baunsgaard, som 77 år gammal föll död ner under sin hustrus begravning 1996.

Svår psykisk press kan leda till hjärtproblem och i värsta fall orsaka en hjärtinfarkt. Det finns även sjukdomar som kan aktiveras av en extrem känslomässig påfrestning – bland annat långt QT-syndrom (LQTS) och katekol¬amin¬erg poly¬morf ventrikulär takykardi (CPVT). De drabbar dock huvudsakligen yngre personer.

Kleopatra begår självmord med en orm

Kleopatra begick självmord efter att hon och Antonius förlorat mot Octavianus i det romerska inbördeskriget.

© Sailko

Kleopatra:

Till ormen, när hon för den till sitt bröst:
”Huggorm, kom!
Din skarpa tand skall lösa upp med ens,
mitt livs invecklade och hårda knut.
Du arma dåre med ditt gift, bliv ond!”

Shakespeares historiska drama om Egyptens drottning Kleopatra och den romerske generalen Antonius slutar med att paret begår självmord. Kleopatra tar på dramatiskt vis sitt liv genom att låta sig bitas av en giftorm.

Den vanligast förekommande giftormen i faraonernas land var den egyptiska kobran. Ormens gift kan vara dödligt och består av både neurotoxiner, som skadar nervsystemet, och cytotoxiner, som dödar cellerna. Efter ett bett slås nervsystemet ut, så att offret dör av andningssvikt. Även om döden inte inträffar så snabbt som i Shakespeares drama, är det alltså möjligt att begå självmord genom att låta sig bitas av en egyptisk kobra.

Föreställningen om Kleopatras självmord med hjälp av en orm är inte ett resultat av Shakespeares fantasi – det nämns av flera av antikens författare. Den romerske historikern Plutarchos beskriver det, men han hävdar att giftet snarare injicerades med en nål.

Julia tar livet av sig efter Romeos död

Shakespears ”Romeo och Julia” var baserad på en dikt från 1562 av den engelske poeten Arthur Brooke.

© Charles and Mary Lamb

JULIA:

”Du dolk!
Se här din skida;
rosta där och låt mig dö.”

Shakespeares mest berömda dödsfall är utan tvekan Romeos och Julias. Romeo tar gift, för att han tror att hans älskade Julia är död. Hon har emellertid endast tagit ett elixir, som gjort henne skendöd i två dygn. På så sätt ville hon slippa bli bortgift med någon annan än Romeo. När hon vaknar och ser sin älskade ligga död intill sig, sticker Julie sig i magen med en dolk.

På Shakespeares tid kände man inte till något preparat som kunde orsaka skendödhet. Den bästa kandidaten är växten alruna, vars gift blockerar nervsignaler och medför medvetslöshet. Men Julias kropp skulle inte vara kall och blev, om hon intagit alruna – tvärtom skulle hennes hjärta slå snabbt, och hon skulle få feber.

Självmord med dolk kräver mycket stor precision för att döden ska inträffa så snabbt som för Julia. Om dolken inte punkterar en artär eller vitala organ som mjälten, kan det ta flera timmar att förblöda.

Desdemona vaknar upp efter att ha strypts

I en del uppsättningar av ”Othello” kväver Othello sin fru med en kudde och i andra med händerna.

© Hulton Deutsch/Getty Images

Othello:
”När det är gjort, så finns ej uppskov till.”

Desdemona:
”Blott tills jag hunnit bedja!”

Othello:
“Det är för sent.”

Othello, huvudpersonen i pjäsen med samma namn, dödar sin hustru Desdemona, för att han tror att hon varit otrogen – vilket hon inte varit. Efter en häftig ordväxling, då hon ber för sitt liv och bedyrar sin oskuld, stryper Othello henne med sina bara händer. Men Desdemona är inte riktigt död – innan livet rinner ur henne kvicknar hon till tillräckligt för att avslöja för sin kammarjungfru att det är Othello som mördat henne.

Flera läkare har påpekat att det är i stort sett omöjligt att Desdemona kvicknar till för en kort replik. Om en person utsatts för strypning och sedan kvicknar till kommer personen sannolikt att återhämta sig helt i takt med att hjärnan och de övriga organen får syre igen.

I filmer och på tv skildras strypning ofta som en ganska snabb process, men i själva verket är det svårt att strypa en människa. Undersökningar har visat att det kräver stor fysisk styrka och tar flera minuter.

Shakespeares tre mest osannolika mord

© Shutterstock

Träffad av blixten

I Perikles drabbas en incestuös kung och hans dotter/älskarinna av blixten – ett gudomligt straff för deras blodskam. Det är naturligtvis fullt möjligt att dö av ett blixtnedslag, men det är inte särskilt sannolikt. Omkring 90 procent av alla som träffas av blixten överlever.

© Classic Image/Imageselect

Sliten i stycken

I Julius Caesar är en folkmassa så rasande efter mordet på kejsaren att de drar fram genom Roms gator för att hitta de skyldiga. De får tag i politikern och poeten Cinna, som de bokstavligt talat sliter i bitar. Utan några hjälpmedel är detta dock i princip omöjligt.

© Thomas Bragg

Jagad av en björn

I En vintersaga har Antigonus precis gått i land på Böhmens kust, när han attackeras och jagas ut från scenen av en björn. I Böhmen, som ligger i dagens Tjeckien, levde det på Shakespeares tid björnar. Kusten är emellertid helt påhittad, eftersom Böhmen helt saknar kuster.