Wikimedia Commons/Shutterstock

Vem var den siste kastratsångaren?

På 1500-talet beslutade Vatikanen att kvinnor inte längre fick sjunga i kyrkokörer. Plötsligt saknades det ljusa röster. Lösningen blev unga pojkar som hade fått sin dyrbaraste kroppsdel avlägsnad.

När italienaren Alessandro Moreschi somnade in den 21 april 1922 intog han en plats i historieböckerna som den siste kastratsångaren.

Med honom dog en tradition, som i århundraden lett till att unga pojkars testiklar offrats för att de skulle få en ljus sångröst.

Tanken att pojkar kunde förvandlas till sångfåglar genom kastration uppkom på 1500-talet, när Vatikanen förbjöd kvinnor i kyrkokörer.

Kvinnorna ersattes av kastrerade män, som behöll sina ljusa gossröster eftersom deras testiklar avlägsnats innan de kom i puberteten. Därmed producerade deras kropp inte det manliga könshormonet.

Trots att kastration formellt var olagligt fick företeelsen år 1589 påvligt godkännande, när Sixtus V förkunnade att kastratsångare kunde få plats i Peterskyrkans kör.

VIDEO: Hör den siste kastratsångaren sjunga

Tusentals miste testiklarna

Under de följande århundradena lät många tusen italienska föräldrar kastrera sina pojkar för att de skulle kunna få en eftertraktad karriär som kyrkosångare. Enbart kring år 1700 fick omkring 4 000 pojkar årligen sina testiklar avlägsnade.

Kastrater fick platser i många av de stora kyrkokörerna och senare även på operascenerna, men endast ett fåtal fick den rikedom och berömmelse som de drömde om.

I stället fick de flesta kastrater ett liv präglat av svåra smärtor – bland annat för att bristen på könshormon innebar att deras skelett fortsatte att växa.

Kyrkans inställning till kastraterna påverkades negativt på 1700-talet, då kvinnliga körsångare tilläts igen. Det hela tog slut helt och hållet 1878, då påve Leo XIII förbjöd kyrkan att anställa kastrater.