Ner med statyerna! Historiska hjältar på fall runtom i världen

Engelsk handelsman fick känna på vreden

I staden Bristol i södra England hade Edward Colston varit en hjälte i flera hundra år. Som den driftige handelsman, parlamentsledamot och filantrop han var hade han under sin livstid gett pengar till skolor och museer runtom i landet och bland annat bekostat undervisning av fattiga engelsmän.

Colstons verksamhet på 1600-talet hade gjort Bristol rikt och han hade hedrats med en staty på ett av stadens torg. Under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 hamnade emellertid Colston i fokus för sin roll som slavhandlare. Han hade nämligen innehaft en chefsposition inom Royal African Company, som hade monopol på den engelska slavhandeln.

Protesterna mot Colston kulminerade i juni 2020, då demonstranter välte omkull hans staty och kastade den i hamnen i Bristol. Statyn har inte satts upp igen sedan dess. Dessutom har stadens konsertlokal Colston Hall döpts om och heter nu Bristol Beacon.

Edward Colston var en av de första engelsmännen vars förhistoria blev föremål för kritik.

USA:s nationalhjälte nedklottrad

Natten till den 18 juni 2020 samlades en grupp demonstranter kring en staty av George Washington i Portland i den amerikanska delstaten Oregon och tände eld på den amerikanske nationalhjälten innan de välte statyn. Därefter sprejades statyn med ord som ”Black Lives Matter” och ”Folkmördare & kolonisatör”.

George Washington, som blev USA:s förste president efter att ha lett de amerikanska upprorsmännen till seger mot den engelska övermakten i nordamerikanska frihetskriget, anses traditionellt ha varit en man som hade nationens bästa i åtanke i allt han gjorde. Han vägrade bland annat låta sig krönas till kung. I stället införde han traditionen att en amerikansk president bara får lov att sitta två mandatperioder, allt för att undvika att makten skulle korrumpera landets ledare.

George Washington ägde dock slavar – liksom de flesta av den tidens rikemän – och startade även krig mot de amerikanska urfolken i nordväst. Kriget slutade med att över tusen människor dödades. Det var anledningen till att hans staty vandaliserades sommaren 2020.

Sjöfararen blev en symbol för ondska

År 1492 fick Christofer Columbus syn på Nya världen från sitt fartyg Santa María. En kort tid senare inleddes den europeiska kolonisationen av Amerika. Under de därpå följande 400 åren mördade och plundrade européer i Syd- och Nordamerika, tvångskristnade lokalbefolkningen och införde europeiska traditioner på dubbelkontinenten.

Med européerna följde även förbättrade levnadsvillkor, välstånd och med tiden fred. Det var emellertid européernas folkmord som Columbus kritiserades för när demonstranter i både Nord- och Sydamerika kastade sig över minnesmärken över den genuesiske upptäcktsresanden.

Även de nedtecknade berättelserna om Columbus personliga våld mot och förslavande av lokalbefolkningen lyftes fram. Totalt förstördes eller vandaliserades över hundra minnesmärken och i flera städer har statyer av Christofer Columbus tagits bort.

Demokratins väktare stämplad som rasist

År 1940, då Storbritannien stod som det sista bålverket mot Hitlers trupper, blev Winston Churchill den man som med sina kloka ord och sitt fasta agerande ingöt mod i européerna när de tog upp kampen mot nazisterna. Under hela andra världskriget stod Churchill i spetsen för sitt land och de allierade i en kompromisslös kamp mot Hitler.

Trots det hamnade en av världshistoriens viktigaste personer i demonstranternas strålkastarljus. I samband med Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 målades statyer runtom i det tidigare imperiet med budskap som ”Churchill var rasist”.

Bakgrunden till det står att finna i Churchills historia i Sydafrika, där hans uttalanden kan tolkas som om han ansåg att britterna var överlägsna andra folkslag. År 1937 sa han till exempel att han inte tyckte att det hade gjorts något ont mot urfolken i Amerika och Australien, utan att en mer civiliserad och klokare ras bara hade ersatt dem.

Kongo var kungens egendom

I både Belgien och Afrika tog myndigheterna bort statyer av den belgiske kungen Leopold II efter Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020. Leopold, som regerade mellan åren 1865 och 1909, grundade Kongofristaten i Afrika. I landet, som i princip var hans personliga koloni, startade han gruvdrift och gummiutvinning, vilket han tjänade en förmögenhet på.

Lokalbefolkningen tvingades utföra det farliga arbetet och Leopolds regim präglades av grymhet och en systematisk brutalitet, bland annat tortyr, mord, kidnappningar och amputationer av mäns, kvinnors och barns händer när gummikvoten inte uppfylldes.

Redan i sin samtid beskrevs Leopolds agerande som ”brott mot mänskligheten”. Historiker bedömer att närmare fem miljoner människor mördades av kungens brutala ståthållare.

Fredsmarschens fader kritiserad

I årtionden lyftes den indiske advokaten Mahatma Gandhi fram som en förebild för fredliga protester. Gandhi arrangerade ett stort antal marscher mot Indiens brittiska kolonialherrar, och mantrat var alltid icke-våld.

När marscherna attackerades av poliser med batonger och hundratals människor skadades vände Gandhi andra kinden till. Bilder och berättelser om brittiska soldater som misshandlade fredliga demonstranter bidrog till att ställa Storbritannien i dålig dager. År 1947 blev Gandhi mannen som befriade kronkolonin utan att avfyra ett enda skott.

Gandhi hade emellertid även mörka sidor. Han såg ner på kvinnor och under sina 21 år i Sydafrika uttryckte han tydligt rasistiska åsikter mot svarta.

Därför har flera Gandhistatyer runtom i världen på senare tid utsatts för vandalism och välts omkull.

Dansk präst föremål för omröstning

Även danskar kritiserades år 2020, framför allt den dansk-norske prästen Hans Egede, som kom till Grönland år 1721 för att sprida den kristna tron till Grönlands urfolk. När Egede kom med sin fru och deras fyra barn var missionärerna de första skandinaverna på ön sedan vikingarna hundratals år tidigare.

Med de dansk-norska expeditionerna till Grönland följde även smittkoppor, en sjukdom som kostade över 80 procent av invånarna i Nuuk livet. Hans Egedes hustru Gertrud vårdade många av de sjuka, men dukade till slut själv under för epidemin. Hans Egede blev snart alltmer övertygad om att han hade gjort ön mer skada än gott.

Egede lämnade landet år 1736, och nästan 200 år senare reste grönländarna en staty över prästen. År 2020 blev statyn en symbol för dansk kolonialism och det genomfördes en omröstning om huruvida den skulle avlägsnas. Omröstningen slutade med att grönländarna valde att låta statyn stå kvar.

Kvinnorna tar plats

Medan vissa statyer försvinner reses andra i vår tid. Det gäller inte minst statyn av brittiska Mary Wollstonecraft, som invigdes i London i november 2020.

Den brittiska 1700-talsförfattaren Wollstonecraft var en av de mest framstående förespråkarna för kvinnors rättigheter. I sin samtid var hon dock mer känd för sina många kärleksrelationer än för sitt författarskap. Hennes tankar och fria liv gör emellertid att hon i dag betraktas som en av de första feministiska filosoferna.

Mary Wollstonecraft dog i barnsäng vid 38 års ålder, men hon hann skriva flera romaner och avhandlingar, en reseberättelse, en historia om franska revolutionen samt en barnbok. A vindication of the rights of woman (1792) är hennes mest kända verk. I det argumenterar hon för att kvinnor inte av naturen är sämre än män. Det ser bara ut så för att kvinnorna saknar utbildning. Hon föreslog att både män och kvinnor skulle behandlas som rationella varelser och föreställde sig en social ordning grundad på förnuft.