Kafkas liv var kort. Han föddes 1883 i en välbeställd judisk familj i Prag och avled endast 40 år gammal 1924 av tuberkulos.
Här är en överblick över allt som hände i hans – utåt sett – oansenliga liv, som stod i skarp kontrast till den existentiella kamp som rasade inom honom och i hans litteratur.
”Den som blivit överkörd av Kafka har för evigt mist all fördragsamhet med världen.”
Så skrev den tyske filosofen Theodor W Adorno efter att ha läst författaren Franz Kafkas kanske mest kända roman, Processen (1925).
Det är onekligen omöjligt att inte känna sig desillusionerad å mänsklighetens och det moderna samhällets vägnar efter att ha läst Processen.
”Processen”

Två foton av Franz Kafka: 1) Porträttfoto från 1906, som var det år, då Kafka avslutade sin utbildning till jurist vid Karl-Ferdinand-universitetet i Prag. 2) Det troligen sista fotot av Franz Kafka taget året före hans död 1924.
Tänk bara på första raden i romanen, som hör till de mest berömda inledningarna i den moderna litteraturen:
”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon.”
På de följande knappa 200 sidorna tar den tjeckiske författaren med läsaren genom en byråkratisk mardröm, i vilken huvudpersonen Josef K. förgäves försöker ta reda på vilket brott han anklagas för – och av vem.
Under rättegången bryts Josef K:s självrespekt och motståndsvilja ner, och på sin 31-årsdag avrättas huvudpersonen – fortfarande utan att veta vad han anklagats för.
Processen förebådar på ett obehagligt sätt de ogenomträngliga byråkratiska system och de förföljelser och skådeprocesser – i till exempel kommunistiska stater – som blev allt vanligare under 1900-talet.

Jeremy Irons som Kafka i Steven Soderberghs film ”Kafka” från 1991. Bilden präglas av den byråkrati som var Franz Kafkas vardag som försäkringstjänsteman, och som även genomsyrar hans litteratur. Filmen är delvis en biopic om Franz Kafkas liv kombinerat med motiv från flera av Kafkas verk, framför allt ”Slottet” och ”Processen”.
Men romanen utgör även ett koncentrat av Franz Kafkas författarskap, som med en blandning av nykter prosa och surrealistiska handlingar beskriver den moderna människans rädsla, ensamhet och skuldkänsla i en värld som känns främmande.
I likhet med de flesta av Franz Kafkas verk gavs Processen ut först efter hans död.
Under sin livstid publicerade Franz Kafka endast omkring 250 sidor. Resten samlade damm i skrivbordslådan.
Vad är ”kafkaartad”?
Som så många andra författare fick Franz Kafka inget erkännande av sin samtid.
I dag framstår hans verk som en av höjdpunkterna inom modern litteratur, och hans författarskap och i synnerhet Processen har gett upphov till det olycksbådande adjektivet ”kafkaartad”.
”Jag består av litteratur, jag är inget annat och kan inte bli något annat.” Franz Kafka.
Ordet är känt på mer än 100 språk och används i dagligt tal om vanliga människors mardrömslika möte med ett obegripligt, ogenomträngligt och absurt byråkratiskt system.
I en litterär kontex ska ”kafkaartad” tolkas som kollisionen mellan ett rationellt och klart språk och en mardrömslik och absurd värld.
Fadern formade Kafkas verk

Kafkas föräldrar: Hermann och Julie Kafka.
Franz Kafka föddes den 3 juli 1883 i Prag, som då var Böhmens huvudstad och en del av dubbelmonarkin Österrike-Ungern.
Fadern var en förmögen judisk affärsman vid namn Hermann Kafka, och relationen till den dominerande fadern kom att prägla sonens yrkesliv och privatliv.
Fadern tvingade Franz att lägga sina författardrömmar på hyllan och skaffa sig ett jobb inom försäkringsbranschen.
Den auktoritetstrogne sonen gjorde som han blev tillsagd och 1906 doktorerade han i juridik. Efter det fick han anställning som tjänsteman vid Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag.
Där formulerade han svar på tillverkares klagomål, han representerade verksamheten i rättegångar och gjorde kontrollbesök på fabriker.

Franz Kafka hyrde 1916 in sig i sin systers hus på Zlatá ulička 22 i Prag för att fördjupa sig i sitt skrivande. Under de två år som Kafka bodde i huset skrev han flera av sina berömda noveller, bland annat ”En läkare på landet”. I dag är det lilla huset en souvenirbutik, som säljer hans böcker.
Men när Franz Kafka stämplat ut från sitt arbete satte han sig på nätterna vid skrivmaskinen och skrev sina mardrömslika noveller och romaner medan resten av Prag sov.
Den spända relationen till den koleriske fadern löper som en röd tråd genom hela Franz Kafkas författarskap – symboliserat av det auktoritära och förtryckande byråkratiska system som fjättrar och i slutändan förgör den moderna människan.
I ett brev från 1919 (publicerat första gången 1952) beskrev Franz Kafka faderns förakt för allt som sonen företog sig i sitt liv – och medgav att fadern var drivkraften bakom hans författarskap.
”Allt jag skriver om handlar om dig”, skrev Franz Kafka i brevet. Det var inte menat som beröm.
Tio saker du inte visste om Franz Kafka

Franz Kafkas tre systrar. De mördades alla tre i Förintelsen.
Einstein, bordeller och asteroid
Weltschmerz och pessimism
Franz Kafka är på många sätt själva definitionen av ”weltschmerz”. Den melankoliske författaren kämpade hela livet med ångest och en känsla av att vara alienerad från omvärlden.

Skisser ritade av Kafka. I likhet med Kafkas litterära verk publicerades skisserna postumt av Kafkas vän Max Brod.
Enligt Kafka själv var hans passion för att skriva det enda som höll honom vid liv. Som han skrev i sin dagbok:
”Jag består av litteratur, jag är inget annat och kan inte bli något annat.”
I samma dagbok gav han även uttryck för sin avgrundsdjupa pessimism: ”Meningen med livet är att det upphör.”
Kafkas kvinnor

Franz Kafka och Felice Bauer, som Kafka lärde känna hos sin vän Max Brod. Bilden är tagen i Budapest 1917 – samma år som Kafka fick reda på att han led av tuberkulos.
Franz Kafka levde utåt sett ett moraliskt föredömligt liv. Han var alltid välklädd, drack inte och arbetade för samma arbetsgivare hela livet.
Han var även en oförbätterlig hypokondriker och socialt hämmad.
Kanske var det därför han hade så svårt att hitta kärleken.
Två gånger förlovade Franz Kafka sig med Felice Bauer, men båda gångerna bröt han förlovningen.
Kafka tycks ha varit rädd för att kärleken skulle kväva hans konstnärliga glöd. Som han skrev i ett av sina 500 brev till Felice Bauer:
”Du är oförmögen att värdesätta den enorma makt som mitt arbete har över mig. Du uppskattar det, men förstår det inte tillfullo.”
Under de sista åren av sitt liv lyckades författaren emellertid hitta kärleken.
Under en semester sommaren 1923 inledde Franz Kafka en kärleksaffär med den yngre Dora Diamant.
De förblev tillsammans till Franz Kafka dog av tuberkulos den 3 juni 1924, medan han var inlagd på ett sanatorium i Kierling strax utanför Wien. Han blev endast 40 år gammal.
Litterär gravplundring

Franz Kafka ägnade stora delar av sitt liv åt att kämpa sig ur sin fars inflytande. Det lyckades inte i livet och inte heller i döden, där han delar gravsten med sin far och mor. Graven finns på den nya judiska begravningsplatsen i Prag-Žižkov.
Franz Kafka var en kroniskt självkritisk författare, och hade han fått bestämma hade det enda han lämnat efter sig varit de få texter han fick publicerade medan han levde.
Tre år före sin död skrev Franz Kafka ett testamente till sin vän Max Brod, och i det vädjade han om att alla hans outgivna texter skulle förstöras.
”Käre Max, min sista bön: Bränn allt som finns bland mina kvarlämnade papper i form av dagböcker, manuskript, andras och egna brev, teckningar och så vidare, utan undantag och utan att läsa dem”, löd instruktionerna.
Max Brod vägrade dock att följa sin väns önskan. Han ansåg att författarskapet var för viktigt för att sluta som en parentes i litteraturhistorien.
Kort efter Franz Kafkas död började Max Brod sortera bland de totalt 3 000 sidor som författaren lämnat efter sig.
De följande åren redigerade och publicerade Max Brod sammanlagt sex böcker av Franz Kafka. Bland dessa fanns Slottet och Processen, som gjorde Kafka världsberömd.
Vem var Max Brod?

Foton av Max Brod 1965 och 1914.
Hjälte eller förrädare?
I kölvattnet på de postuma publiceringarna har flera kritiker kallat Max Brods utgivning av verken för gravplundring.
Den tjeckiske författaren Milan Kundera kallade Max Brods publiceringar för ett ”svinaktigt skurkstreck” i sin essäsamling De svikna arven.
Svinaktigt eller ej, så har den litterära gravplundringen sett till att Franz Kafka i dag betraktas som en av 1900-talets största och mest inflytelserika författare.
En stadsvandring i Franz Kafkas Prag

Pragborgen och Vituskatedralen breder ut sig över ett stort område uppför slänten på östra sidan av floden Moldau i Prag. Franz Kafka har aldrig sagt det, men ingen kan låta bli att tänka på Prags slottskomplex, när de läser hans roman ”Slottet”.
Den som upplever Prag för första gången kommer att tappa hakan.
Vart man än vänder blicken möts den av den mest utsökta arkitektur från det senaste årtusendets många stilepoker. Där finns medeltida slott, renässanspalats och förföriska jugendfastigheter.
Prag bombades under andra världskriget, men spåren av förstörelsen går knappt att få syn på i dag – till skillnad från i många andra av Centraleuropas metropoler.
Det är tydligt att Prag efter murens fall upplevt ett inflöde av pengar, för de flesta av de kulturhistoriska byggnaderna har restaurerats så att de nästan blänker.
Eftersom staden är så välbevarad är det lätt att känna sig förflyttad till Kafkas Prag, även om det nog inte var så städat och rent på den tiden.
För besökare erbjuds det gott om stadsvandringar som visar upp Kafkas Prag.
Kafka skildrade visserligen aldrig sin hemstad i sina skönlitterära verk, men stämningen i staden är trots det påtaglig i flera av hans noveller och romaner.
Är du Kafka-frälst måste du planera in ett besök på Franz Kafka-museet, som ligger på Cihelná 635 i kvarteret Malá Strana.
Fyra möten mellan arkitektur och litteratur i Prag

Snirkliga gator
I Prag känns det ibland som om man trillat ner i ett kaninhål, när de snirkliga gatorna med låga hus från en svunnen tid plötsligt materialiserar sig. När Kafka flyttade hemifrån bodde han i just ett sådant hus, så det är lätt att känna som om man verkligen kliver i Kafkas fotspår. I skymningen och på natten, när staden är avfolkad, förvandlas gatorna igen. Känslan av att befinna sig en Kafka-novell smyger sig på, när man bakom sig hör ekot av avlägsna fotsteg. I samma ögonblick som man vänder sig om försvinner de, och kvar är bara de långa film noir-skuggor som den glesa gatubelysningen kastar.

Rondokubismen
Mot slutet av Kafkas liv dök det upp en ny arkitektonisk strömning i Prag, och som är helt unik för den tjeckiska huvudstaden. Det är den så kallade rondokubismen, som inspirerats av kubismen inom måleriet och samtidigt utgör en övergång mellan den överdådiga historicismen och jugendstilen och den modernistiska funktionalismen, då allt reduceras till sin kärna. Rondokubismen kan framstå som själva sinnebilden av Kafkas litteratur med sina skarpa hörn och sin geometriska framtoning, som väcker associationer till expressionistisk produktionsdesign i tyska filmer från 1920-talet. Rondokubismen hade ett relativt kort liv. Stilen dör ut omkring 1925 och förekommer nästan uteslutande i Prag.

Jugendstil
Prag är en av världens stora jugendstäder. Stilen förekommer överallt i staden och imponerar med sin färggranna och svulstiga ornamentik. Här är det en byggnad uppförd åren 1906–1907 åt ett försäkringsbolag på Národnígatan i centrala Prag. Den sinnliga jugendstilen är inget som omedelbart känns igen i Franz Kafkas verk, där det råder en betydligt kallare och hårdare stämning. Det förändrar dock inte det intryck av festfyrverkeri av blomstermotiv och sparsamt klädda figuriner som Prags jugendfasader bjuder på. Är man historiskt intresserad är man särskilt tacksam för att årtalet för byggnadernas uppförande ofta anges tydligt på fasaden.

Nygotik
Nygotiken, som också är väldigt framträdande i Prags stadsbild, är lättare att känna igen i Franz Kafkas verk. De pampiga fastigheterna med drag från gotikens och medeltidens borg- och slottsarkitektur hittar man överallt i Prag. Ofta står de sida vid sida med jugendfastigheter. Ibland blandas även nygotik och jugend i en och samma byggnad. En av Franz Kafkas tre romaner heter Slottet. Det är allmänt känt att det slott som tornar upp sig över staden i romanen påminner om slottet i Prag, som även det tronar imposant på en höjd. Prags nygotiska byggnader från tiden kring det förra sekelskiftet är tydligt inspirerade av stilen på stadens slottskomplex.