Pionjär på datoriserad släktforskning
En trumpetare väckte Niklas Hertzmans intresse för släkthistoria under tonåren. Många år senare är han en av huvudpersonerna när svensk släktforskning digitaliseras.
Niklas Hertzman är en av Arkiv Digitals delägare och ansiktet utåt.
På landsarkivet i Lund går det att i realtid följa digitaliseringsprocessen av den svenska arkivskatt som utgör grunden i släktforskning.
I ett rum sitter Arkiv Digitals anställda och fotograferar av arkivhandlingar – timme ut och timme in. Runtom på Sveriges övriga landsarkiv har de kolleger som gör samma sak.
Fram till idag har Arkiv Digital, en av de aktörer som tillhandahåller digitaliserade källor på nätet, tagit 70 miljoner bilder.
– Det motsvarar tretton hyllkilometer, vilket kan låta mycket. Men då ska man komma ihåg att bara här på landsarkivet i Lund finns många hyllmil med handlingar, säger Niklas Hertzman, som är en av Arkiv Digitals delägare och ansiktet utåt.
Trumpetare väckte intresset
Niklas Hertzmansförsta kontakt med släktforskningen kom under gymnasietiden i Ystad.
Mycket av fritiden gick åt till att spela trumpet i diverse band. En dag fick han höra talas om att det skulle ha funnits en annan trumpetare i släkten, ett par hundra år tidigare.
Detta väckte den unge gymnasistens intresse. Han visste inte ett skvatt om släktforskning, men tillsammans med sin pappa begav han sig till landsarkivet i Lund för att försöka spåra upp trumpetaren.
– Först begrep vi ingenting om hur man gick tillväga, men sakta lärde vi oss. Vi hade ju ingångsvärdena på min farfar, det var på hans gren som trumpetaren påstods finnas. Vi letade oss bakåt och så till sist så hittade vi fram till ”trump. Jonas Stede”, bosatt utanför Simrishamn i början på 1800-talet. Historien var sann!
Kunde du känna en identifikation med Jonas Stede?
– På något sätt kunde jag ju det, vi var bägge trumpetare. När jag väl hade hittat honom så hittade jag hans pappa som också var trumpetare, precis som hans farfar. Och han var gift med en dotter till en trumpetare. När jag tänker på det nu, trettio år senare, så går det en kall kår längs ryggen – finns det kanske en liten trumpetargen som rinner i mitt blod?
I ett särskilt rum på Landsarkivet i Lund arbetar Arkiv Digitals fotografer med att digitalisera arkivmaterial.
Hellre domböcker än matteböcker
Efter detta var Niklas Hertzman fast i släktforskningen och när han senare började studera till civilingenjör i Lund fick han samtidigt närmare till landsarkivet, som nu var hans favoritplats att spendera tid på.
– Det var roligare att läsa domböcker från 1600-talet än matteböcker. Så det blev ju aldrig någon examen.
Med facit i hand gjorde det inte så mycket att han aldrig blev klar med sin utbildning. Han lyckades nämligen med något annat – att förvandla hobbyn till ett jobb.
Niklas Hertzman var en i en liten grupp av släktforskare som mycket tidigt började använda internet. När digitalkameran slog igenom runt millennieskiftet insåg dessa släktforskare potentialen – de skulle kunna ersätta alla de svårläsliga svartvita mikrofilmerna med högupplösta digitalbilder i färg.
En ny släktforskarvärld var på väg att öppna sig!
Började sälja släktforskar-CD
2004 grundade Niklas Hertzman tillsammans med likasinnade företaget DigiArkiv som fotograferade kyrkböcker i södra Sverige och sålde på CD-ROM.
– Ganska snabbt började vi få många frågor från släktforskare
som ville att vi skulle fotografera vissa kyrkböcker som de var intresserade av.
Ungefär samtidigt hade en man vid namn Mikael Karlsson startat ett liknande företag i Västsverige, Arkiv Digital. De bägge företagen konkurrerade inte utan fotograferade i varsin del av Sverige. De hänvisade ofta kunder till varandra.
2007 lanserade Mikael Karlssons Arkiv Digital sin första plattform på internet och i samma veva bestämde man sig för att slå ihop de två företagen till ett.
– När vi gick samman hade vi tagit 1,5–2 miljoner bilder och de något mer. Så vi hade uppemot fem miljoner bilder tillsammans.
Niklas Hertzman fortsätter att forska på sin egen släkt trots att han arbetar med släktforskning på heltid.
Kyrkböcker, mantalslängder, domböcker …
I takt med att abonnenterna blivit fler har Arkiv Digital kunnat anställa mer personal och därigenom har antalet digitaliserade handlingar ökat allt snabbare. Steg ett var Sveriges alla kyrkoböcker. Det tog ett par år.
Därefter gick företaget vidare med bland annat bouppteckningar. Sedan har det rullat på med mantalslängder, domböcker, militaria – ja, allt som kan tänkas intressera en släktforskare.
– En återkommande kommentar när vi har varit ute på mässor har varit att det är så svårt att forska på 1900-talet, med tanke på sjuttioårs-sekretessen. Det har varit ett problem framförallt för yngre som vill börja släktforska och som kanske behöver ha uppgifter om någon i generationen före sina far- och morföräldrar för att överhuvudtaget komma igång.
I Arkiv Digitals samlingar saknades sådant till stor del.
– Lösningen blev mantalslängderna, där de uppgifter som omfattas av sekretess inte finns med.
Framtiden finns i indexering
Nyligen lade Arkiv Digital ut materialet, sökbara personregister över Sveriges befolkning 1950 och 1960, med sammanlagt över 14 miljoner poster. För att komplettera 1900-talsforskningen släppte företaget också ett sökbart personregister över befolkningen i Sverige 1880–1920. Registret byggdes i samarbete med en annan aktör på marknaden, MyHeritage.
– De fick tillgång till våra bilder och de indexerade sedan med hjälp av sina experter i hela världen. Och så fick vi tillgång till indexet sedan.
Just indexering tror Niklas Hertzman är en stor del av framtiden för släktforskningen. Speciellt nybörjare vill ha snabba vägar in i materialet istället för att behöva plöja sida upp och sida ner.
– Jag tror släktforskningen går mot fler sökingångar. Det måste gå fortare att hitta. Men samtidigt måste man också vara medveten om att det kan vara ett problem. För går det för fort så är du inte källkritisk.
Register till bouppteckningarna
Parallellt med att allt mer material fotograferas av och delvis också görs sökbart behövs också mer kunskap om hur de olika handlingarna ska användas, säger Niklas Hertzman.
– Innan vi fotograferade bouppteckningarna var det väldigt få som använde dem eftersom få visste hur man gjorde. Men nu har vi berättat det och då börjar folk använda dem. Samma sak är det med allt annat.
Vad är nästa stora projekt för Arkiv Digital?
– Det är ett register till bouppteckningarna. Dels finns maskinskrivna register med namn till en del av materialet. Det håller vi på att knacka in och bygga databaser av. Sedan är tanken att vi ska gå igenom de volymer som inte har register redan och göra register till dem.
En annan spännande framtidsvision är möjligheterna att lära datorer att tyda äldre handstil. På det området pågår forskning på flera håll i världen. Arkiv Digital deltar sedan ett par år tillbaka i ett forskningssamarbete med Blekinge tekniska högskola tillsammans med ett antal andra aktörer.
– Det är en spännande framtid.
Fortsätter släktforska
Släktforskning har på senare år blivit en allt populärare hobby. En viktig orsak är att källmaterialet blivit mer lättåtkomligt tack vare nätet och att TV-program ökat intresset. Men det räcker nog inte som förklaring.
– Förr hade du en starkare koppling till dina rötter, du satt och snackade med släktingar, fick historier om släkten, kanske flera hundra år tillbaka i tiden. Men idag, när människor flyttar kors och tvärs, så tror jag att många saknar den här närheten till sitt ursprung.
Att Niklas Hertzman ägnar hela arbetsdagarna åt sin hobby hindrar honom inte från att hålla på med släktforskning privat. Han har kartlagt trumpetare i Skåne (bara i hans egen släkt hittade han till sist sex stycken), hittat en häxanklagad anmoder i Norge, tagit reda på allt han kunnat om sin anfader Bernhard Oelreich, som var med om att grunda Lunds universitet och hamnade i bråk med biskop Peder Winstrup.
Trots att han har forskat i trettio år finns det alltid pusselbitar kvar att hitta.
– Jag har hur många frågor som helst om alla i släkten. Det finns ingen som är färdigforskad.