Nick Harrison/Imageselect

Filosof ville stoppas upp

Utilitarismens fader såg ingen anledning till att han inte även efter döden skulle göra så stor nytta som möjligt.

Den brittiske filosofen Jeremy Bentham var originell – och det var även hans testamente. Filosofen ansåg att varje handling skulle göra största möjliga nytta.

Före sin död 1832 testamenterade han därför sin kropp till läkaren och vännen Thomas Smith, som skulle dissekera liket offentligt till nytta för vetenskapen.

I testamentet begärde Bentham även att hans huvud skulle balsameras och skelettet kläs i kläder stoppa­de med halm. Benthams tanke var att hans uppstoppade jag skulle tas med till fester och liknande för att hjälpa vännerna i sorgeprocessen. Det var till större nytta än dåtidens statyer och porträttmålningar, ansåg han.

Thomas Smith var emellertid ingen expert på balsamering, så Benthams huvud blev missfärgat och fick väldigt stram hud.

© Nick Harrison/Imageselect & Henry W. Pickersgill/National Portrait Gallery/Wikimedia Commons

De följande 20 åren tillbringade Bentham i Smiths hus, tills läkaren flyttade och insåg att han inte längre hade plats för en inneboende.

Den uppstoppade filosofen hamnade i stället på University College London, där han funnits sedan dess.

Benthams balsamerade huvud byttes 1859 mot ett av vax. Det riktiga huvudet finns dock kvar i montern.

© Alpha Photo/Imageselect