Shutterstock & Creative Commons

Expert: Rolling Stones gjorde bättre musik på droger

Enligt gitarristen Keith Richards fick han sina bästa idéer, när han var som mest påverkad. Vi har talat med Rolling Stones-experten Bård Ose om bandets relation till droger.

Den norske musikjournalisten Bård Ose är i färd med att skriva sin andra bok om The Rolling Stones. Han bedömer att rockbandets vilda liv med droger i hög grad bidrog till att forma och prägla musiken.

VÄRLDENS HISTORIA: Flyttade skandalerna och den vilda livsstilen fokus från musiken, eller bidrog det till Stones framgångar?

Bård Ose: ”Både och. Men det råder ingen tvekan om att det bidrog till att göra bandet ökänt utanför den egna kretsen av fans. De blev en del av ett socialt skikt, som var förbehållet konstnärer och politiker, och det bidrog till att inspirera bandet musikaliskt. Brian Jones breddade sin musikaliska horisont med exotiska instrument, och låtskrivarparet Jagger-Richards började skriva mer socialpolitiska texter.”

Bård Ose är en av Norges mest kända rockjournalister och har utöver att skriva böcker om Rolling Stones och The Beatles deltagit i arbetet med ett rocklexikon.

© Aashild Aga

VÄRLDENS HISTORIA: Vilken betydelse fick drogerna för bandets kreativitet under 1960-talet?

Bård Ose: ”Det råder dessvärre ingen tvekan om att bruket av narkotika hade en positiv inverkan på musiken – i synnerhet under åren 1965–1975. Dessvärre, för det är ju en period, då missbruket ofta överskuggade musiken. Jag intervjuade Keith Richards 2010, och då berättade han att han inte helt förstod varifrån han fick alla bra idéer under den perioden, då han var som mest drogpåverkad. Men han underströk att musiken alltid var viktigast, och det var den som höll honom uppe.”

VÄRLDENS HISTORIA: Gjorde gruppens image som bad boys det svårt för dem att bryta loss från alla drogerna?

Bård Ose: “Brian Jones var den av medlemmarna som hade svårast att göra sig fri från den imagen, och han kom från en lite finare familj. För Keith Richards spelade det ingen roll, för han hade varit en rebell sedan födseln. Mick Jagger var mycket mer professionell redan från början och var den som lyckades koncentrera sig på karriär, image och musik samtidigt. Han lät aldrig drogerna styra sitt liv, utan lyckades hitta en balansgång mellan det lagliga och det oanständiga.”