Jackson Pollock

Jackson Pollock: Försupen droppmålare satte konsten fri

Jackson Pollock kastade under 1940-talet konstens regler i papperskorgen med sina abstrakta droppmålningar. I dag säljs den amerikanske konstnärens verk för astronomiska belopp, men psykisk ohälsa och alkoholmissbruk tog livet av Pollock, innan han uppnådde stjärnstatus.

Jackson Pollock kastade under 1940-talet konstens regler i papperskorgen med sina abstrakta droppmålningar. I dag säljs den amerikanske konstnärens verk för astronomiska belopp, men psykisk ohälsa och alkoholmissbruk tog livet av Pollock, innan han uppnådde stjärnstatus.

Album/Ritzau Scanpix

I dag säljs hans tavlor för miljardbelopp. Jackson Pollocks (1912–1956) väg mot stjärnstatus bland USA:s abstrakta expressionister gick emellertid via svält, supande och våld och hans liv tog slut i en dödsolycka.

Följ hans uppgång och plötsliga slut här, och se varför han än i dag betraktas som en av de största målarna någonsin.

Jackson Pollocks radikala nya konstform

I augusti 1949 publicerade den amerikanska tidskriften Life Magazine en artikel om den amerikanske målaren Jackson Pollock under rubriken: ”Är han den störste nu levande konstnären?”.

På omslaget stod den tunnhårige konstnären med en cigarett dinglande i mungipan och armarna i kors framför en av sina numera klassiska droppmålningar.

Målningen var ett kaotiskt virrvarr av färger och mönster, som tycktes ha kastats på duken utan någon som helst struktur eller plan.

Jackson Pollocks radikala nya konstform var nydanande och lade grunden till en helt ny stil – den abstrakta expressionismen.

Inspirerad av den schweiziske psykiatern Carl Jungs teorier om det undermedvetna gestaltade Jackson Pollock sitt inre känsloliv i form av nonfigurativa och färggranna abstraktioner.

Det var inte alltid vackert att se på.

Utöver att vara en genial konstnär var Jackson Pollock nämligen även mentalt instabil, våldsam och svårt alkoholiserad – en giftig cocktail, som kom att kosta honom livet, innan han hunnit slå igenom på allvar.

Convergence – målning av Jackson Pollock

”Convergence” från 1952 (237 cm × 390 cm). Målningen är en av Jackson Pollocks mest ikoniska. Den målades några år innan han dog, när den action painting-stil som gjorde honom världsberömd även utanför konstvärlden var som mest i ropet. ”Convergence” fick år 2010 pryda ett amerikanskt frimärke med värdet 44 cent.

© Ritzau Scanpix

Kämpade med psykisk ohälsa och alkoholism

Jackson Pollock var enligt sina vänner och bekanta en mjuk och omtänksam man, när han var nykter. När han drack blev han emellertid våldsam och extremt otrevlig.

Konstnärens inre demoner formades redan i barndomen, då han växte upp med fyra bröder i Arizona och senare Kalifornien.

Fadern var en våldsbenägen alkoholist med ett hetsigt temperament, som gjorde tillvaron till ett helvete för sina söner.

En ung Jackson Pollock

Porträttfoto av Jackson Pollock vid ungefär 16 års ålder.

© Wikimedia Commons

Fadern lämnade familjen, när Jackson Pollock var endast åtta år gammal, men då hade hans psykiska och fysiska misshandel redan satt djupa spår i sonens själ.

Jackson Pollock började själv dricka när han var i 20-årsåldern och kämpade hela livet med att frigöra sig från spritens grepp. Sannolikt led han även av den psykiska störningen bipolär sjukdom.

Vore det inte för den psykiska sjukdomen och det svåra alkoholmissbruket hade Jackson Pollock dock sannolikt aldrig etablerat sig som en av efterkrigstidens viktigaste målare, så stor betydelse hade båda delar för hans uttrycksform.

Inspiration från mexikanska muralmålare

Muralmålning av J.C. Orozco: Omnisciencia.

Muralmålning från 1925 av den mexikanske konstnären J.C. Orozco: ”Omnisciencia”. Jackson Pollock var i början av sin karriär inspirerad av flera av tidens stora mexikanska konstnärer, som ofta ägnade sig åt muralmålningar.

© Public domain

Jackson Pollocks konstnärsbana inleddes 1930, då han vid arton års ålder började studera vid Art Students League i New York under konstnären Thomas Hart Benton.

Jackson Pollock var inspirerad av i synnerhet surrealistiska mexikanska målare som D.A. Siqueiros och J.C. Orozco, som var kända för sina muralmålningar.

Inspirationen är tydlig i Jackson Pollocks tidigaste verk, som bäst kan beskrivas som surrealistisk figurativ konst, till exempel i The She-Wolf från 1943 (nedan).

Jackson Pollock: The She-Wolf

”The She-Wolf” från 1943.

© Creative Commons

I The She-Wolf kan man fortfarande se konturerna av ett djur och skönja en del andra varelser, men det figurativa är uppenbart underordnat.

Inom loppet av några år försvann det helt från Jackson Pollocks konst till förmån för en nonfigurativ och mycket expressiv stil.

I dag betraktas Jackson Pollock tillsammans med bland andra Mark Rothko och Willem de Kooning som en av de mest framträdande konstnärerna inom den uttrycksform som kallas abstrakt expressionism.

Stilen växte fram under 1940-talet, framför allt i New York, och gjorde under en period USA till den moderna konstens absoluta epicentrum.

Den stora depressionen

Kö av arbetslösa män utanför ett soppkök i Chicago

Kö av arbetslösa män utanför ett soppkök upprättat av gangsterbossen Al Capone i Chicago.

© Public domain

Medan Jackson Pollock under 1930-talet kämpade med att hitta sin egen stil rasade depressionen i USA.

Att kalla Jackson Pollock för en svältande konstnär är ingalunda någon överdrift.

Från 1934 fram till 1942 var hans ekonomi så usel att han var tvungen att bo i ett rum i brodern Sanfords lägenhet i stadsdelen Greenwich Village i New York.

Under 1937 började Jackson Pollock gå till en jungiansk psykoanalytiker för att få behandling för sitt alkoholmissbruk.

Psykoanalytikern öppnade den plågade konstnärens ögon för en helt ny värld av drömtydande, undermedvetande och undertryckta känslor och drifter.

Efter ett nervöst sammanbrott året därpå lades Jackson Pollock in på ett psykiatriskt sjukhus i fyra månader.

Dessa båda upplevelser fick en avgörande inverkan på Jackson Pollocks konst under 1940-talet, då han i allt större utsträckning började sätta sitt undermedvetna och sina spontana känslor i centrum för verken.

Mural – målning av Jackson Pollock

”Mural” från 1943 är en av de fem dyraste målningarna av Jackson Pollock. Den finns I dag på National Gallery of Art i Washington, D.C.

© Flickr/Phil Roeder/Creative Commons

Jackson Pollocks dyraste målningar

Den amerikanske konstnären levde större delen av sitt liv i armod, men efter hans död har de revolutionerande droppmålningarna stigit drastiskt i värde.

Det högsta auktionspris som någon av Jackson Pollocks målningar sålts för är 140 miljoner dollar. Det var Number 5, som köptes av en mexikansk finansman.

Här är de fem Jackson Pollock-målningar som i dag anses vara de dyraste.

”Blue Poles” (1952)

Värde: 3,6 miljarder kronor

”Convergence” (1952)

Värde: 3,1 miljarder kronor

”Number 5” (1948)

Värde: 1,47 miljarder kronor

”Mural” (1943)

Värde: 1,47 miljarder kronor

”Red Composition” (1946)

Värde: 189 miljoner kronor

Lugn idyll

Pollocks ateljé i Springs, New York

Pollocks ateljé i Springs, New York.

© Creative Commons

Jackson Pollocks nya stil uppmärksammades av flera konstnärer i New York, däribland Lee Krasner.

Lee Krasner var fascinerad av den oregerlige konstnären, som framstod som en underlig blandning av klassisk cowboy och en av New Yorks intellektuella.

Fascinationen var ömsesidig, och snart var de båda konstnärerna ett par, och 1945 flyttade de ut på landet i Springs i utkanten av East Hampton i delstaten New York.

I en liten lada bakom huset inrättade Jackson Pollock en ateljé, och det var där han 1946 skapade sin första droppmålning, Red Composition.

Konstvärlden hade aldrig sett något liknande.

Pollock angrep duken med färg, glasskärvor och fimpar

Golvet i Pollocks och Krasners ateljé

Golvet i Jackson Pollocks och senare Lee Krasners ateljé.

© Creative Commons

Målningen verkade inte föreställa något. Det fanns inga figurer, landskap eller objekt att fästa blicken på – endast ett formlöst virrvarr av färger, som blandats huller om buller i droppar, linjer och fläckar.

Tekniken bakom droppmålningarna fick namnet ”action painting” och var minst lika uppseendeväckande som verken.

Beväpnad med färgburkar och penslar attackerade Jackson Pollock den vita duken, som låg försvarslös på golvet i hans ateljé.

Han angrep duken från alla håll med en närmast manisk energi, och han omväxlande droppade, kastade och hällde på färg med hjälp av pinnar och färgburkar med hål i.

Ofta ingick även krossat glas, glaspärlor, småsten och andra föremål i Jackson Pollocks droppmålningar. Under restaureringen av hans verk har man även hittat spår av kaffe och cigarettfimpar

Jack the Dripper

I storstädernas bohemmiljöer föll Pollocks oregerliga och abstrakta konst i god jord, och i pressen kallades han för ”Jack the Dripper”.

Droppmålningarnas radikala stil tilltalade i synnerhet den så kallade beatnik-generationen, som växte fram i början av 1950-talet och omfattade författare som Jack Kerouac och Allen Ginsberg.

”Vi är inga rebeller, vi vill åstadkomma en ny typ av medvetande”, sa Allen Ginsberg om beatnik-generationen.

Det ville även Jackson Pollock. Med sin radikala och abstrakta konst satte han inte bara konsten fri. Han tvingade betraktaren att finna en mening i galenskapen på duken och på så sätt kanske få större insikt om sig själv.

Tre viktiga personer i Jackson Pollocks liv

Peggy Guggenheim
© Flickr/Jean-Pierre Dalbéra

Peggy Guggenheim

Peggy Guggenheim var en förmögen amerikansk konstsamlare, som etablerade sig som en av de mest betydande galleristerna och mecenaterna på den internationella konstscenen under 1900-talets första hälft.

Peggy Guggenheim älskade konst och konstnärer, och i början av 1940-talet föll hon pladask för den då relativt okände Jackson Pollock.

Hon köpte flera av hans verk och erbjöd honom en separatutställning på sitt konstgalleri i New York.

Med Peggy Guggenheims stöd tar Jackson Pollocks berömmelse fart. Genom att fram till 1947 betala honom motsvarande en heltidslön ser hon samtidigt till att han helhjärtat kan ägna sig åt sin konst.

Lee Krasners målning Night Creatures
© Flickr/G. Starke

Lee Krasner

Jackson Pollocks hustru, Lee Krasner, var den fasta punkten i den plågade konstnärens liv. Hon stöttade honom i hans vildsinta konstnärliga utforskande och hjälpte honom i perioder att få bukt med sitt alkoholmissbruk.

Lee Krasner var själv en framstående konstnär och skapade sina egna målningar i parets lilla hus i Springs i utkanten av East Hampton, New York.

Under 1956 hängde äktenskapet på en skör tråd. Jackson Pollock drack igen och hade dessutom en kärleksaffär med en annan konstnär vid namn Ruth Kligman.

Lee Krasner var på semester i Europa, när hon fick beskedet om att hennes make omkommit i en bilolycka några kilometer från deras hem.

Thomas Hart Benton
© Public domain

Thomas Hart Benton

Utan Thomas Benton, ingen Jackson Pollock.

Thomas Benton undervisade den 18-årige Jackson Pollock på konstskolan Art Students League i New York.

Jackson Pollock hade svårt att bemästra de ”klassiska” konststilarna, men Thomas Hart Benton såg trots det något speciellt i den unge mannen och beslöt sig för att ta honom under sina vingar.

Jackson Pollock såg Thomas Hart Benton som en fadersfigur och en konstnärlig ledstjärna – även om deras stilar var väldigt olika.

När Thomas Hart Benton fick se sin elevs verk i början av 1940-talet – alltså innan Pollock på allvar gjort sig ett namn med sina droppmålningar – sa han: ”Jackson är den störste konstnär detta land någonsin har åstadkommit.”

Körde ihjäl sig

Jackson Pollack på Museum of Modern Art i New York

Det är långt från den svältande konstnären under depressionen till Jackson Pollocks gigantiska dukar som de stora dragplåstren på världens viktigaste konstmuseer. Här är det Jackson Pollocks ”Number 31”, som fått hedersplatsen på en vägg på Museum of Modern Art (MoMa) i New York.

© Shutterstock

Alla var emellertid inte förtjusta i Jackson Pollocks droppmålningar.

Konstkritikern Robert Coates kallade Jackson Pollocks verk för ”oorganiserade explosioner av slumpmässig energi och därför meningslösa”.

Jackson Pollock skulle dock visa sig vara sin egen värsta fiende.

Under sin storhetstid från 1947 till 1951 börjar Jackson Pollock supa hårt igen, och den kedjerökande konstnärens våldsamma, machoartade och självdestruktiva beteende sliter hårt på honom själv, hans konstnärliga kapacitet och inte minst på hans lojala hustru och konstnärskollega Lee Krasner.

Under 1953 lade han droppmålandet åt sidan till förmån för svartvita teckningar i ett försök att återgå till ett mer klassiskt, figurativt uttryck i sina verk.

Den revolutionära glöden verkade ha slocknat, och 1956 omkom Jackson Pollock i en olycka, då han berusad kraschade med den bil han körde.

Hans konst lever dock vidare, och i dag säljs hans verk för astronomiska belopp runt om i världen.

Det går inte att ställa sig inför någon av Jackson Pollocks energiurladdningar utan att bli berörd på ett eller annat sätt. Prova själv.