
Trotskij – den första fullträffen: Efter att den unge fotografen hade flytt från Ungern fick han jobb på bildbyrån Dephot i Berlin. Hans första stora uppdrag var att fotografera den sovjetiske oppositionspolitikern Lev Trotskij. Trotskij var en karismatisk talare, och Capas levande bilder sågs av hela världen. Nu inleddes karriären.

Japanerna angrep den gigantiska grannen: Våren 1938 reste Capa till Kina för att bevaka kinesisk–japanska kriget. Här kom han mycket nära både de kinesiska officerarna vid fronten och civilbefolkningen som levde i ständig skräck för de japanska bombningarna av Kinas storstäder.

Soldatens sista sekund: Spanska inbördeskriget var det första krig som Robert Capa bevakade, och bilden av den skjutne republikanske soldaten blev snabbt en symbol för det grymma kriget. Efter publiceringen av bilden har kritiker dock diskuterat om soldaten över huvud taget träffats, om bilden är tagen där Capa påstår och om det är Capa som tagit den.

Hemingway blev hans far: Under kriget i Spanien mötte Capa den amerikanske journalisten och författaren Ernest Hemingway. De var båda förtjusta i fester och kvinnor och blev goda vänner. Capa beundrade den 14 år äldre, livserfarne mannen så högt att han betraktade Hemingway som sin far. Förhållandet hade även andra fördelar för Capa. Hemingway delade gärna med sig av sin kunskap om Spanien, och Capa förstod att utnyttja fördelen med att vara vän med en kändis.

11 bilder från fronten: I jakten på att komma så nära händelsernas centrum som möjligt var Capa med i första anfallsvågen, när de allierade soldaterna landsteg i Frankrike på dagen D. Han skakade av skräck när han fotograferade, samtidigt som tusentals soldater dog runt omkring honom. Capa tog 72 bilder med sina Contax-kameror men på grund av ett misstag vid framkallningen förstördes alla bilder så när som på elva stycken.

Ingrid Bergman betagen av Capa: Sedan fästmön Gerdas död 1937 hade Capa levt ensam, men år 1945 mötte han Hollywood-stjärnan Ingrid Bergman. De hade en affär – Bergman övervägde till och med att lämna sin man. Capa ville dock inte binda sig och förblev ungkarl resten av livet.

En titt bakom järnridån: Efter andra världskriget menade Capa att det inte fanns så mycket mer att fotografera, men han tog med sig sin vän, författaren John Steinbeck, till Sovjetunionen för att skildra vanliga människors vardag. De gav ut en bok om resan: A Russian Journal (Rysk dagbok).

Vardagslivet i Israel avbröts av kriget: Den allt mer rastlöse Capa fick år 1948 uppdraget att fotografera den nya staten Israel. Medan han tog bilder av vardagslivet i Tel Aviv utbröt ett krig mot de arabiska grannstaterna, och med ens var Capa där han helst ville vara: i världens brännpunkt.

Capas lins var osynlig: Den charmerande Capa hade en förmåga att få sina modeller att glömma kameran. Under en hel månad 1948 fotograferade han konstnären Pablo Picasso och dennes lille son Claude, bland annat när de lekte på stranden på franska rivieran.

Kändisvänner fixade jobb i filmbranschen: Efter flera år utan uppdrag som krigsfotograf, symptom på posttraumatisk stress och på väg att fylla 40 visste inte Capa vad han skulle ta sig för. Genom kända vänner fick han ett bra jobb som fotograf på filminspelningar – bl a i Gene Kellys ”Invitation to the Dance” (Drömmarnas dans). Det lugna livet tråkade dock ut honom.

Vänner startade egen bildbyrå: För att själva behålla upphovsrätten till sina bilder grundade Capa och fem nära kolleger bildbyrån Magnum Photos år 1947. Den drog snabbt till sig en lång rad av världens bästa fotografer.

Den sista bilden: I april 1954 erbjöds Capa ett uppdrag för tidskriften Life. Han skulle ta bilder under det fransk-vietnamesiska kriget. I hopp om ännu ett äventyr tackade han ja. Tisdagen den 25 maj var han på plats tillsammans med vietnamesiska soldater. Capa trampade på en landmina. Han skadades vid explosionen och avled kort därpå. Nikon-kameran och hans sista bild klarade sig.