Galleri: Järnmalmen - det svenska guldet

I århundraden är norra Sverige en okänd vildmark, men i slutet av 1800-talet blir råvaran i området, järnmalmen, en eftertraktad vara på världs­marknaden. Sverige drabbas av en malmrusch, och tusentals arbetare och lycksökare beger sig norrut. 35 år senare blir gruvan i Kiruna avgörande för Adolf Hitlers krigsplaner. 1

Mellan åren 1898 och 1902 arbetade 5000 man med att anlägga Malmbanan och bygga upp malmgruvan i Kiruna.

Mellan åren 1898 och 1902 arbetade 5000 man med att anlägga Malmbanan och bygga upp malmgruvan i Kiruna. Foto: Borg Mesch/Kiruna kommuns bildarkiv.

De första åren tvingades arbetarna och deras familjer att bo i enkla hyddor som byggdes av vad som fanns tillgängligt – kasserade brädor, gamla dynamitlådor, sten och torv. Foto: Kiruna kommuns bildarkiv.

Nybyggare på tundran. År 1909 hade Kiruna förvandlats till en blomstrande stad med nästan 7500 invånare. Foto: Kiruna kommuns bildarkiv.

Kiruna i början av 1900-talet. Vid foten av gruvan i berget Kiirunavaara reser sig de första villorna. Foto: Borg Mesch/Kiruna kommuns bildarkiv.

Till en början bröts malmen i ett dagbrott. Ständiga dynamitexplo- sioner skakade området. Foto: Borg Mesch/Kiruna kommun.