Galleri: Historiska ögonblicksbilder 2012
Historiska ögonblicksbilder visar historien sedd genom kameralinser på rätt plats vid rätt tidpunkt. Galleriet uppdateras löpande med nya foton från arkivet. 1
Kalifornien, den 25 juni 1973. Efter ett lyckat möte mellan USA:s president Richard Nixon och Sovjets ledare Leonid Bresjnev avslutas dagen på Nixons egendom i San Clemente. Efter en överenskommelse om ömsesidig nedrustning kan de båda ledarna koppla av på ett pool-party. Bresjnev och hans tolk kastar trånande blickar efter skådespelerskan Jill St. John – men hon är säkerhetsrådgivare Henry Kissingers flamma. Foto: Polfoto/corbis
Los Angeles år 1920. Inför den häpna befolkningen tömmer den federala polisen ut tunnvis med rödvin rakt ut i rännstenen. Myndigheterna i staden har beslutat att hälla ut mer än 3 400 liter alkohol enligt den nya spritförbudslagen. Under åren 1920 till 1933 försökte man få invånarna att avhålla sig från sprit och därför hade särskilda spritagenter i uppgift att kontrollera att restriktionerna efterlevdes. Foto: Polfoto/corbis
Washington D.C. 28 augusti 1963. 250 000 människor anförda av pastor Martin Luther King har kommit från hela USA för att marschera genom Washington D.C. De tänker protestera mot diskriminering och fattigdom bland landets afroamerikanska medborgare. Marschen avslutas vid Lincoln Memorial där Martin Luther King håller sitt historiska tal i vilket han uttrycker sin vision av, och tro på, ett framtida samhälle präglat av broderskap och jämlikhet. Foto: AOP/Getty images
London år 1962. När filmproducenten Albert Broccoli och författaren till James Bond-böckerna, Ian Fleming, för 50 år sedan ville hitta en skådespelare till rollen som den smokingklädde brittiske agenten i filmen ”Dr. No”, föll valet på en 28-årig okänd skotte. Sean Connery, som här kopplar av med ett parti biljard i sin lägenhet i London strax före premiären på ”Dr. No”, spelade James Bond i sammanlagt sju filmer. Nästa film i raden heter ”Skyfall”. Den har premiär i oktober. AOP/Getty.
Japan år 1932. Kejsar Hirohito inspekterar i egen hög person rikets arsenal av krigstubor. De kolossala instrumenten har utvecklats under första världskriget för att eventuella luftangrepp ska kunna upptäckas redan innan fienden är inom synhåll. Under det andra världskriget ersätts funktionen av radarn, som bättre kan spåra de nu mycket snabbare flygplanstyperna. Foto: Illustration/Sygma
Berlin år 1945. En positivhalare livar upp stämningen en liten stund bland de hårt arbetande ”ruinkvinnorna” i Berlin. Alla tyska kvinnor mellan 15 och 50 år beordrades under åren 1945–46 att röja upp. Med bara händerna rensade och sorterade de allt från tegelsten till badkar och klosettstolar i Tysklands sönderbombade städer. Foto:Scala/BPK
Kina, Xianyang år 1974. Kampviljan lyser ur ögonen och hårt knutna nävar sträcks upp mot skyn. Som ett led i ordförande Maos kulturrevolution framför den lokala amatörteatern i staden Xianyang kritik av den 2 500 år gamle författaren och filosofen Konfucius. Mao vill ersätta hans föråldrade moraliska värderingar med kommunismens moderna idéer. Kulturrevolutionen rasade under åren 1966 till 1976 och ledde till förföljelse och deportation av miljontals kineser. Foto:Polfoto/corbis
Dawson's Field i Jordanien år 1970.I den jordanska öknen spränger den palestinska terrororganisationen Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP, ett av tre tomma passagerarplan i luften. Palestinierna kräver att arabiska fångar som hålls fängslade i olika länder ska friges mot att de 310 i gisslan släpps. Den internationella diplomatin arbetar för högtryck och USA och Storbritannien går till slut med på att utväxla en rad fångar mot gisslans liv. Foto: Polfoto/Corbis
Hollywood år 1929. MGM:s stolta lejonhanne Jackie gör sig redo för inspelning. Efter att ljudet gjort sitt intåg i filmen kan man nu höra varenda liten suck från vita duken och Jackies legendariska lejonvrål blir en symbol för de nya tiderna. Jackie var MGM:s andra logo-lejon och hade en lång karriär bakom sig med hundratals filmroller. Han spelade bl.a. mot Johnny Weissmuller i Tarzan-filmerna. Foto: Polfoto/Corbis
Schenectady, USA, 1959. Som ur en scen i en science fiction-film tittar två små flickor med skräckblandad förtjusning på när roboten ”Handyman” visar att den kan hantera en rockring. Ralph Mosher, ingenjör på företaget General Electric, för kommandot över metallbesten. Genom att imitera sin mästares rörelser är det meningen att Handyman, som den första av sin art, ska hantera radioaktiva föremål innanför två meter tjocka betongväggar. Den fingerfärdige roboten klarar testet. Foto: Polfoto/Corbis
Atlanten, 17 april 1943. Besättningen på den tyska ubåten U-175 kämpar för livet. Ubåten, som var på väg att angripa de allierades Convoy HX-233, har just träffats av en sjunkbomb från den amerikanska patrullbåten Spencer. Allt hopp är ute för den tyske ubåtskaptenen som nu försöker rädda sitt manskap genom att gå upp till ytan och kapitulera. Foto: Corbis/Polfoto
Moskva år 1964. De besökande i Tajnitskijparken i Kreml möter ett unikt ekipage denna januaridag år 1964. Med ett leende på läpparna sätter Kubas premiärminister Fidel Castro fart på en liten ponny som drar hans släde, medan glada ryska barn i nationaldräkt promenerar bredvid. I bitande rysskyla ska Castro avlägga ett besök hos Nikita Chrusjtjov. Återföreningen bakom de tjocka Kreml-murarna sker två år efter deras paråkning genom Kubakrisen. Foto: Polfoto/Corbis
Stockholm 1958: På Kungsgatan i Stockholm står en kvinnlig frälsningssoldat med hätta och en kappa som skyler det mesta. De förbipasserande ser förvånat på när en kärleksfull arm inifrån en blankpolerad Chevrolet fattar tag om henne. I Sverige inledde Frälsningsarmén sin verksamhet år 1882. Då tog landets utstötta tacksamt emot all hjälp de kunde få från organisationen. På 1950-talet var det inte alltid lika lätt att förkunna Guds ord ute på gatorna. Foto: Scanpix/Lennart Nilsson
Chongqing i Kina, 28 augusti 1945. 2:a världskriget är i praktiken över. Efter Japans nederlag vill amerikanerna förhindra att det kinesiska inbördeskriget blossar upp igen. De tvingar därför ärkefienderna – kommunisten Mao Zedong (t.v.) och nationalisten Chiang Kai-shek – att mötas. När Mao utbringar en skål har nationalisten klara svårigheter att le inför fotograferna. Trots USA:s insats fortsätter inbördeskriget och år 1949 tvingas Chiang Kai-shek att fly till Taiwan. Foto: Polfoto/Corbis
Epsom Downs i södra England år 1920. I det brittiska klassamhället möts de rika och de fattiga i princip aldrig. Därför är det mycket generande när en lumpen tiggare lyckas springa ikapp kungens vagn då han närvarar vid den förnäma hästkapplöpningen Derby Day. Här sitter Georg V och samtalar med sina vänner när de plötsligt avbryts av en tiggare som vill att de ska skänka en slant. Foto: Polfoto/Corbis
Uckermark, norr om Berlin, år 1911. Några år före första världskriget kallas det tyska folket in till krigstjänst. 90 procent av rikets intäkter går till militären som lyder direkt under kejsarens kommando. Vilhelm II (den andre ryttaren från vänster) för befälet under gigantiska militärövningar – och ser senare till att fotografiet av honom och hans stab förses med hans allra senaste vapen: zeppelinaren, Foto: Barch-136-coo87/Oscar Tellgmann
Månen, 21 juli 1969. Den amerikanska månlandaren The Eagle lyfter från månens karga yta och sätter kurs mot rymdfarkosten Apollo 11 som ska föra astronauterna Neil Armstrong och Edwin Aldrin tillbaka till jorden. De har just genomfört den första bemannade landningen på månen. Armstrong och Aldrin har tagit mängder med prover – och inte minst slagit ned den amerikanska flaggan i stoftet på månytan. Händelsen har följts av flera hundra miljoner tv-tittare världen över. Foto: Science & society
Ombord på Der Deutsche, 1935. Det råder en uppsluppen stämning ombord på kryssningsfartyget Der Deutsche som är på väg till semesterparadiset Madeira med tyska arbetare. De har alla nappat på ett erbjudande från Hitlers nyligen instiftade och statligt kontrollerade fritidsorganisation ”Kraft durch Freude” (kraft genom glädje). Bara under år 1938 köper över tio miljoner tyskar en resa. KdF lägger därmed grunden till våra dagars massturism. Foto: SZ-photo