Delaware Art Museum

Historisk skönhet: Från blekhet till smärtsamma smilgropar

I tusentals år har kvinnor lidit för skönheten: Romarna smorde in ansiktet med tungmetall, medan mellankrigstidens amerikaner använde ståltråd för att skapa smilgropar.

Romarriket: Blekte huden med gift

Skönhetsrutiner var en del av vardagen för Roms kvinnor men framförallt överklassen och de prostituerade var storkonsumenter av puder, rouge, parfym och ögonskugga.

Rika kvinnor ville helst ha blek hy eftersom den vita huden signalerade att inte behövde arbeta eller resa utomhus.

Den eftertraktade vita kulören uppnådde kvinnorna genom att använda en ansiktskräm med den giftiga tungmetallen bly.

För att se pigga ut lade kvinnorna lite röd färg från växter eller mineraler på kinderna.

Som allt annat praktiskt arbete sköttes sminkningen av slavar; av kvinnor, kallade cosmetae, som var specialutbildade för uppgiften.

Prostituerade bar kraftigare smink än överklassens kvinnor. Deras smink var dessutom ofta av dålig kvalitet och luktade illa.

  • Fördel: Skönhet gav högre status. Kvinnorna uppnådde status genom skönhet och sminkandet var också ett sätt att uttrycka sin personlighet.

  • Nackdel: Smink var farligt för hälsan. Många ingredienser var giftiga för hud och kropp. Det gällde särskilt bly som ingick i flera produkter.

1500-talet: Löss och bivax gjorde läpparna röda

Målade läppar var högsta mode i 1500-talets England där självaste drottningen Elisabet I gjorde en knallröd mun till sitt signum.

Drottningens läppstift var hemmagjort och bestod av pulvriserade sköldlöss uppblandade med gummi från akaciaträdet, äggvita och fikonsaft.

Mindre välbeställda fick nöja sig med billigare ingredienser, till exempel bivax och röd färg från växter. Utöver drottningen och överklassen använde bara prostituerade läppstift.

Bivax var en populär ingrediens i 1500-talets läppstift.

© Shutterstock

1920-talet: Smärtsamma byglar gav smilgropar

Mellankrigstidens kvinnor i USA skulle vara kärnfriska med runda kinder. Smilgropar stod därför högt i kurs.

De som inte välsignats med de önskade dragen av naturen kunde försöka med en dimple maker.

Det var ett instrument som pressade in kinderna och som enligt tillverkaren skulle ge fina, djupa smilgropar. Läkare varnade för prylen vars effekt i bästa fall visade sig vara kortvarig.

Apparaten var av metalltråd och gjorde mycket ont att använda.

© Hamilton Evening Journal