Genialitet och excentricitet går ofta hand i hand, visar historieböckerna. Vetenskapsmannen Tycho Brahe är ett av de bättre exemplen.
Brahe (1546-1601) är mest känd för sina banbrytande upptäckter som dansk hovastronom. År 1572 var han den förste att observera och beskriva en supernova, vilket bevisade att universum är föränderligt.
Han lärde också eftervärlden att vår förståelse av universum kräver systematiska observationer av himlavalvet natt efter natt. Därför byggde han det för tiden modernaste observatoriet på Ven, som han fick i gåva av Fredrik II av Danmark.
Men den skånskfödde Brahe var också känd som en av Europas mest excentriska personligheter.
Han hade råd att vara excentrisk eftersom han var berömd, adlig och rik. Hans far, rådman Otte Thygesen Brahe, lämnade sin 25-årige arvinge en förmögenhet som motsvarade en procent av alla pengar i kungariket Danmark.
Hovnarr välkomnade gäster
När forskare från hela Europa strömmade till Uranienborg på Ven välkomnades de av en dvärg vid namn Jeppe (efternamn okänt), som var gycklare och spåman - Brahe ville, precis som kungar, ha sin egen kortvuxne narr.
Jeppe åt middag med Brahes förnäma gäster, men brukade sitta på golvet under middagsbordet - förmodligen för att komma med roliga kommentarer från sitt gömställe. På ön fick gästerna också träffa vetenskapsmannens husdjur - en tam älg.
När Brahe reste runt på Ven i sin vagn följde älgen med. Den deltog också i de vilda dryckeslag som Brahe blev berömd och ökänd för.
Men när en adelsman i Landskrona fick låna älgen för att underhålla sina gäster slutade det tragiskt.
Under festen drack älgen så mycket öl att den blev ostadig på fötterna och snubblade ner för trappan. Fallet dödade djuret, skrev en av Brahes gäster, den franske astronomen Pierre Gassendi.