Den 18 oktober 1810 stod München i festens tecken. Sex dagar tidigare gifte sig kronprins Ludvig – sedermera kung Ludvig I av Bayern – med artonåriga adelsfröken Therese.
Nu firade kronprinsen bröllopet genom att bjuda sina undersåtar på en begivenhet de aldrig skulle glömma. Dagens huvudattraktion var en hästkapplöpning på ett fält utanför stadsporten. Med anledning av dagen kallades fältet Theresienwiese – Thereses äng.
Festligheterna omfattade dessutom ett uppträdande av 32 barn, som parvis och klädda i folkdräkter från Bayerns olika delar symboliserade Ludvigs undersåtar. Vid dagens slut hyllade studenter de kungliga med sång.
Hästkapplöpningar lockade 30000 åskådare under den första Oktoberfest.
Syftet var inte enbart att fira de nygifta. En allians med Napoleon hade de gångna åren kostat Bayern dyrt. Tusentals hade dött och landets gränser hade förändrats radikalt. En fest skulle ena och uppmuntra folket.
Festen blev så lyckad att bayrarna upprepade den de följande åren. Från 1819 blev Oktoberfest, som firandet nu kallades, en årlig begivenhet.
Kungen var hedersgäst
Varje år slog bönder och borgare upp tält på festplatsen på Theresienwiese. Det finaste tillhörde hedersgästen, kungen. I dagar hyllade gästerna kungen, medan de beundrade utställda husdjur och delade ut priser till utvalda invånare.
Till de som hedrades hörde särskilt flitiga skolelever och den deltagare som hade rest längst för att delta i festen.
Antalet långväga gäster ökade hastigt, när järnvägsnätet byggdes ut under 1800-talets andra hälft. Snart vallfärdade tusentals från när och fjärran till festplatsen.
Även programmet förändrades. Utställningar om Tysklands kolonier, till exempel i form av en komplett beduinby, samt demonstrationer av nyskapelser som elektricitet var populära inslag.
Under första världskriget och den efterföljande revolutionen, som störtade kungahuset, ställdes festen in.
Kriget berövade emellertid inte bayrarna lusten att festa, så 1919 sköt tälten upp igen.
Nazister tog över Oktoberfest
Under 1920-talet blev Oktoberfest en folkfest med öldrickandet i fokus. ”Ingen ägnar en tanke åt arbetet”, skrev den tyska skådespelerskan Erika Mann år 1929.
Många sjukanmälde sig till och med för att delta, skrev hon. Festen skulle snart förändras på nytt. Hitler, som kom till makten 1933, rörde inte själv alkohol, men insåg genast festens propagandavärde.
År 2018 drack gästerna 7,6 miljoner liter öl under den 16 dagar långa festen.
När festen år 1935 firade 125-årsjubileum gick nazister i uniform med i paraden. År 1936 blev det obligatoriskt att smycka tälten med hakkorsflaggor, och judar nekades tillträde till festen, som 1938 bytte namn till Grossdeutsches Volksfest.
Ett nytt världskrig satte stopp för festen, men knappt hade München rest sig ur ruinerna förrän ölet flödade på nytt. Minnet av nazisterna, som hade haft sitt högkvarter i München, försökte bayrarna sudda ut genom att framhäva Oktoberfest som ett uttryck för sydtysk gästfrihet och gemytlighet.
Det lyckades över all förväntan. Under tillväxtåren som följde efter andra världskriget strömmade människor från både Tyskland och andra länder till tälten på Theresienwiese.
Festen är än i dag en riktig publikmagnet. Oktoberfest lockade år 2018 mer än sex miljoner besökare – 170 gånger så många som exempelvis musikfestivalen Sweden Rock drar.
