När?
Den 16 oktober 1853–den 30 mars 1856
Var?
Huvudsakligen Krimhalvön, men även i Östersjön, Karpaterna och Vita havet.
Hur?
I början av 1850-talet utnyttjade ryssarna en religiös konflikt i Palestina som en förevändning för att starta krig mot Osmanska riket i syfte att stärka Rysslands position i regionen kring Svarta havet.
Konflikten handlade om den katolska och den ortodoxa kyrkans tillgång till de heliga platserna i Jerusalem, som stod under osmanernas kontroll.
Den ryske tsaren Nikolaj I hävdade att han ville skydda ortodoxa kristna i Heliga landet, men det primära syftet var att ge Ryssland förbindelse till Medelhavet på bekostnad av de försvagade osmanerna.
Frankrike och Storbritannien, som ville stoppa ryssarnas planer, satte emellertid in styrkor för att hejda den ryska framstöten.
När ryssarna avbröt sin offensiv försökte fransmännen och britterna sätta stopp för ytterligare ryska angrepp genom att inta den ryska örlogsbasen på Krim.
Staden Sevastopol intogs efter elva månaders belägring. Under tiden hejdade Frankrike och Storbritannien två ryska motangrepp, ett vid Balaklava i oktober 1854 och ett vid Inkerman i november 1854.
När Sevastopol föll anhöll ryssarna om fred. Fredsavtalet förbjöd ryssarna att ha örlogsfartyg i Svarta havet, som hädanefter skulle betraktas som neutralt farvatten.