Prisma archivo/imageselect
krimkriget (1853–56) belägringen av sevastopol 1854–55 av franz aleksejevitj roubaud (1856–1928) krim ukraina

SNABBGUIDE: Krimkriget

Ryssarna har under lång tid utmanat Osmanska riket, men i mitten av 1800-talet säger britterna stopp. Giganterna drabbar samman i Krimkriget.

När?

Den 16 oktober 1853–den 30 mars 1856

Var?

Huvudsakligen Krimhalvön, men även i Östersjön, Karpaterna och Vita havet.

Hur?

I början av 1850-talet utnyttjade ryssarna en religiös konflikt i Palestina som en förevändning för att starta krig mot Osmanska riket i syfte att stärka Rysslands position i regionen kring Svarta havet.

Konflikten handlade om den katolska och den ortodoxa kyrkans tillgång till de heliga platserna i Jerusalem, som stod under osmanernas kontroll.

Den ryske tsaren Nikolaj I hävdade att han ville skydda ortodoxa kristna i Heliga landet, men det primära syftet var att ge Ryssland förbindelse till Medelhavet på bekostnad av de försvagade osmanerna.

Frankrike och Storbritannien, som ville stoppa ryssarnas planer, satte emellertid in styrkor för att hejda den ryska framstöten.

När ryssarna avbröt sin offensiv försökte fransmännen och britterna sätta stopp för ytterligare ryska angrepp genom att inta den ryska örlogsbasen på Krim.

Staden Sevastopol intogs efter elva månaders belägring. Under tiden hejdade Frankrike och Storbritannien två ryska motangrepp, ett vid Balaklava i oktober 1854 och ett vid Inkerman i november 1854.

När Sevastopol föll anhöll ryssarna om fred. Fredsavtalet förbjöd ryssarna att ha örlogsfartyg i Svarta havet, som hädanefter skulle betraktas som neutralt farvatten.

Varför?

Under 1700-talet hade Ryssland expanderat söderut på Osmanska rikets bekostnad. Katarina den stora drömde om att hennes ättlingar skulle regera i Konstantinopel.

Storbritannien såg ryssarnas avancemang som ett hot mot framför allt Brittiska imperiets intressen i Medelhavet och Indien.

Konflikten mellan de båda stormakterna, som pågick under hela 1800-talet, blev känd som The Great Game.

Den kyrkliga konflikt som uppfattades som den utlösande faktorn bakom Krimkriget löstes genom en överenskommelse mellan ortodoxa och katolska ledare, men maktkampen mellan stormakterna fortsatte.

Konflikten fick stor uppmärksamhet i såväl brittisk som fransk press, vilket förstärkte den breda opinion som krävde att Rysslands offensiv skulle stoppas.

louis édouard dubufe pariskongressen (krimkriget) 1856

Efter en kongress i Paris enades de stridande parterna den 30 mars 1856 om en fred som kostade Ryssland en rad områden på Balkan.

© Artepics/Imageselect

Vad hände sedan?

Fredsavtalet i Paris 1856 leder även till att de osmanska vasallstaterna Valakiet och Moldavien (i dag delar av Rumänien) får självstyre inom Osmanska riket.

I Ryssland leder det förödmjukande nederlaget till krav på modernisering och upprustning.

1856

Ögruppen Åland, där en rysk fästning intogs av en fransk-brittisk flotta 1854, får i fredsavtalet status som demilitariserad zon.

1860

Florence Nightingale grundar världens första sjuksköterskeskola i London. Hon har blivit världsberömd för sina insatser för att rädda människoliv på fältsjukhusen under Krimkriget.

1877

Ett nytt rysk-turkiskt krig bryter ut när ryssarna åter etablerar sig vid Svarta havet, utvidgar sitt territorium i Kaukasus och hjälper Bulgarien, Rumänien och Serbien att bli självständiga från Osmanska riket.

Den här gången försöker Storbritannien inte stoppa den ryska expansionen, utan drar i stället nytta av turkarnas nederlag genom att ta över Cypern.

Florence Nightingale

© Shutterstock