En makaber syn möter besökare i kryptan under Allahelgonagravkyrkan i den tjeckiska staden Kutná Hora.
Vart man än vänder blicken möts den av människoben. Lårben, kranier och revben från sedan länge döda invånare i staden är omsorgsfullt arrangerade i dekorativa figurer, till exempel ljuskronor, kors och vapensköldar.
Det lika makabra som fascinerande konsthantverket skapades på 1870-talet av träsnidaren František Rint.
Verket har sedan dess fått turister att strömma till kyrkan och staden, som ligger cirka sju mil öster om Tjeckiens huvudstad Prag.
Kyrkogården som omger kyrkan tillhörde från början ett cistercienskloster, som anlades 1142. Munkarna lockade till sig köpmän, och under de följande åren växte det upp en liten by kring klostret.
När man i slutet av 1200-talet hittade silver i marken kring orten fick den en framträdande plats på kartan. Den böhmiske kungen tog över gruvorna, som snart blev några av de mest produktiva i landet.
Den så kallade benkyrkan hade 2019 nästan en halv miljon besökare.
Helig jord gjorde staden berömd
De böhmiska kungarna tänkte inte enbart på materiella värden. År 1278 ska kung Ottokar II enligt legenden ha gett klostrets abbot order att bege sig på pilgrimsfärd till Heliga staden, Jerusalem.
När abboten återvände medförde han en kruka med jord som han samlat upp på Golgata – den plats där Jesus enligt Bibeln dog på korset.
Den lilla näven med jord gjorde i ett slag kyrkogården i Kutná Hora till Centraleuropas populäraste gravplats.
Människor kom från när och fjärran för att ge sina anhöriga en begravning i jord från Heliga landet. Samtidigt fortsatte gruvarbetarna att hämta upp rikedomar ur marken.
Omkring år 1300 skyfflade de varje år upp mellan fem och sex ton silver från de djupa gruvschakten.
Den imponerande produktionen gjorde Kutná Hora till en av Böhmens mest betydelsefulla städer och kungen till den rikaste monarken i centrala Europa.
Men 1318 slog katastrofen till. En pestliknande sjukdom härjade i området och dödade mängder av människor och djur.
Knappt hade invånarna hämtat sig från den pärsen förrän de drabbades igen – denna gång av digerdöden. Den obarmhärtiga farsoten tog livet av en tredjedel av Europas befolkning.
5 saker du inte får missa
1. Monument hedrar minnet av pestoffer
Kutná Hora drabbades upprepade gånger av pest, varje gång med stora förluster. Arkeologer fann 2019 en okänd massgrav från epidemier 1318 och 1347. Med kvarlevor av 1300 personer är pestgraven den största i Europa.
Efter ännu ett utbrott på 1700-talet reste staden ett monument till minne av de många offren. Det är dekorerat med reliefer, som visar scener från områdets silvergruvor. En staty av Jungfru Maria pryder monumentets topp.
2. Promenera i gruvgångarna
Silvermuseet berättar Kutná Horas historia och ger inblickar i gruvdriften, som under medeltiden lade grunden till stadens rikedom.
Museet har återskapat silvergruvan och den tillhörande byn, som den såg ut då. Under sommarhalvåret får besökare gå in i själva gruvan. Besökarna kan – utrustade med hjälm och lykta – gå genom en 250 meter lång gruvgång.
3. Helige Felix sista viloplats
Kutná Hora fick enligt legenden sitt namn efter de långa kåpor (kutna på tjeckiska), som munkarna i områdets cistercienskloster bar.
Klostret var så populärt inom den katolska kyrkan att påve Benedictus XIV år 1742 skänkte kvarlevorna av helgonet Felix till klostret som 600-årsjubileumsgåva.
4. Upplev gravplatsen – och en del av det heliga Jerusalem
Kung Ottokar II:s namn blev för evigt förknippat med Kutná Hora, när han enligt legenden sa åt stadens abbot att sprida jord från Jerusalem på kyrkogården. Ottokar grundade trettio städer och var en av Böhmens mäktigaste kungar.
5. Silver blev till mynt
En hög silverhalt gjorde under medeltiden myntet Prag Groschen till ett tillförlitligt betalningsmedel i hela Centraleuropa.
Mynten präglades i Italienska palatset i Kutná Horas centrum. Palatset fick sitt namn efter de italienska experter som konstruerade det nya myntsystemet, och hyser nu ett museum om myntverket.
Pest och krig gav platsproblem
Pestens härjningar gjorde att hela 30 000 personer på bara några år begravdes på kyrkogården. Det motsvarar omkring hälften av Londons dåvarande befolkning.
Åren 1419 till 1434 tillkom ytterligare 10 000 till följd av strider mellan den katolske tysk-romerske kejsaren och anhängare till reformatorn Jan Hus.
För att hysa de många nya liken grävde munkarna upp de döda från tidigare begravningar. Benen placerade de i kryptan under den lilla Allahelgonagravkyrkan, som klostret år 1400 låtit uppföra på kyrkogårdens mark.
Där låg de till 1870, då en lokal furste från huset Schwarzenberg anlitade träsnidaren František Rint för att omvandla benen till ett konstverk.
František Rint känner historikerna enbart från snidesarbetet i kyrkan, där han ristat in sitt namn.
Med sitt makabra konstverk, som ska påminna kyrkobesökare och andra om livets förgänglighet, har han emellertid försäkrat sig om sin egen odödlighet.
Kutná Hora i Tjeckien är långtifrån den enda plats där medeltidens munkar använde de dödas ben som dekoration.
Även i Portugal fick benflugan stort genomslag. VÄRLDENS HISTORIA besökte 2017 portugisernas berömda benkapell. Se filmen från besöket här: