Kyrkan som pryds av de dödas ben

Krig och epidemier under medeltiden gav kyrkan i den tjeckiska kyrkan Kutná Hora ett problem: i kryptan samlades de dödas ben på hög, och 1870 var det hög tid att röja – på ett alternativt sätt.

Krig och epidemier under medeltiden gav kyrkan i den tjeckiska kyrkan Kutná Hora ett problem: i kryptan samlades de dödas ben på hög, och 1870 var det hög tid att röja – på ett alternativt sätt.

Shutterstock

En makaber syn möter besökare i kryptan under Allahelgonagravkyrkan i den tjeckiska staden Kutná Hora.

Vart man än vänder blicken möts den av människoben. Lårben, kranier och revben från sedan länge döda invånare i staden är omsorgsfullt arrange­rade i dekorativa figurer, till exempel ljuskronor, kors och vapensköldar.

Det lika makabra som fascinerande konsthantverket skapades på 1870-talet av träsnidaren František Rint.

Verket har sedan dess fått turister att strömma till kyrkan och staden, som ligger cirka sju mil öster om Tjeckiens huvudstad Prag.

Kyrkogården som omger kyrkan tillhörde från början ett cistercienskloster, som anlades 1142. Munkarna lockade till sig köpmän, och under de följande åren växte det upp en liten by kring klostret.

När man i slutet av 1200-talet hittade silver i marken kring orten fick den en framträdande plats på kartan. Den böhmiske kungen tog över gruvorna, som snart blev några av de mest produktiva i landet.

Den så ­kallade benkyrkan hade 2019 nästan en halv miljon besökare.

© Shutterstock

Helig jord gjorde staden berömd

De böhmiska kungarna tänkte inte enbart på materiella värden. År 1278 ska kung Ottokar II enligt legenden ha gett klostrets abbot order att bege sig på pilgrimsfärd till Heliga staden, Jerusalem.

När abboten återvände medförde han en kruka med jord som han samlat upp på Golgata – den plats där Jesus enligt Bibeln dog på korset.

Den lilla näven med jord gjorde i ett slag kyrkogården i Kutná Hora till Cent­ral­­europas populäraste gravplats.

Människor kom från när och fjärran för att ge sina anhöriga en begravning i jord från Heliga landet. Samtidigt fortsatte gruvarbetarna att hämta upp rikedomar ur marken.

Omkring år 1300 skyfflade de varje år upp mellan fem och sex ton silver från de djupa gruvschakten.

Den imponerande produktionen gjorde Kutná Hora till en av Böhmens mest betydelsefulla städer och kungen till den rikaste monarken i centrala Europa.

Men 1318 slog katastrofen till. En pestliknande sjukdom härjade i området och dödade mängder av människor och djur.

Knappt hade invånarna hämtat sig från den pärsen förrän de drabbades igen – denna gång av digerdöden. Den obarmhärtiga farsoten tog livet av en tredjedel av Europas befolkning.

5 saker du inte får missa

Pest och krig gav platsproblem

Pestens härjningar gjorde att hela 30 000 personer på bara några år begravdes på kyrkogården. Det motsvarar omkring hälf­ten av Londons dåvarande befolkning.

Åren 1419 till 1434 tillkom ytterligare 10 000 till följd av strider mellan den katolske tysk-romerske kejsaren och anhängare till reformatorn Jan Hus.

För att hysa de många nya liken grävde munkarna upp de döda från tidigare begravningar. Benen placerade de i kryptan under den lilla Allahelgonagravkyrkan, som klostret år 1400 låtit uppföra på kyrkogårdens mark.

Där låg de till 1870, då en lokal furste från huset Schwarzenberg anlitade träsni­daren František Rint för att omvandla benen till ett konstverk.

František Rint känner historikerna enbart från snidesarbetet i kyrkan, där han ristat in sitt namn.

Med sitt makabra konstverk, som ska påminna kyrkobesökare och andra om livets förgänglighet, har han emellertid försäkrat sig om sin egen odödlighet.

Kutná Hora i Tjeckien är långtifrån den enda plats där medeltidens munkar använde de dödas ben som dekoration.

Även i Portugal fick benflugan stort genomslag. VÄRLDENS HISTORIA besökte 2017 portugisernas berömda benkapell. Se filmen från besöket här: