Himlen norr om staden Nieuw Amsterdam lystes upp av minst ett dussintal bränder. Och de omkring 500 invånarna visste vad det betydde: Indianstammen algonkinerna höll på att bränna gårdarna utanför staden. Ända sedan kolonins guvernör William Kieft massakrerat 120 personer i en av algonkinernas byar ett halvår tidigare, hade alla bara väntat på hämnden. Det var ingen som förebrådde guvernören hans handlande – det han hade gjort var förståeligt: Han hade tagit hämnd för algonkinernas oprovocerade överfall på mohawkindianerna, holländarnas allierade. Civila vaktposter hade stationerats ut längs de tre kilometer långa, bräckliga palissaderna som skilde Nieuw Amsterdam från Manhattans sumpiga och skogstäckta vildmark. Vaktposternas uppgift var att varna soldaterna som var uppställda var hundrade meter. I beckmörker spejade de ut genom springorna mellan de tunna, spetsade trästolparna. Bakom palissaden stod män och pojkar beväpnade med lansar och hötjugor beredda att ta sig an de indianer som skulle lyckas ta sig över.
Plötsligt hördes algonkinernas krigstjut och ljudet av vinande pilar som slog in i palissaden. I panik sköt soldaterna mot angriparnas svaga silhuetter. Striderna rasade hela natten och nästa morgon räknade guvernören förlusterna. Tio kolonisatörer och nära 200 indianer hade stupat innan algonkinerna dragit sig tillbaka.
Indianerna stoppades vid Wall Street
År 1643 attackerades den holländska staden Nieuw Amsterdam på ön Manhattan av indianstammen algonkinerna. De 500 nybyggarna tog till och med hjälp av barnen för att försvara kolonin mot angriparnas dödliga pilar. Slaget stod vid den palissad där Wall Street löper i dag.