I giljotinens väntrum

Kungaslottet La Conciergerie i Paris blev Frankrikes mest beryktade fängelse under franska revolutionen. Här väntade tusentals fångar på sin dödsdom – en av dem var den avsatta drottningen Marie-Antoinette.

17 november 2013 av Pelle Stampe

Stanken slog emot henne som en mur när Marie-Antoinette den 1 augusti 1793 fördes in i det ökända­ fängelset La Conciergerie. Här låste man in revolutionens fiender, och de flesta av dem lämnade inte arresten förrän­ samma dag som de skulle föras till giljotinen. Två fångvaktare ledde drottningen vidare in i det gamla palatset. Lukten av avföring och stinkande kroppar fick henne att vackla. Hon gick förbi rader av celler där fyra-fem man försökte samsas på några kvadratmeter. I cellerna fanns bara hö på golvet och en hink att förrätta sina behov i. Välbärgade fångar kunde dock få det lite bättre. Om man betalade bra fick man en brits att ligga på i cellen, och de riktigt förmögna kunde rentav få en säng. Marie-Antoinette fördes till fängelsets största cell, försedd med säng, skrivbord och ett nattbord med en spegel där hon kunde betrakta sitt tuberkulosmärkta, trötta ansikte. Hennes vakter ställde upp en skärm som delade av rummet, därefter satte sig männen bakom skärmen och började spela­ kort. Marie-Antoinette bevakades dygnet runt under sin sista tid i livet. Efter 74 dagar i den kalla cellen fördes den avsatta drottningen upp till Riddar­salen i Conciergeriet. Här ställdes hon inför revolutions­tribunalen, den domstol som dömde revolutionens fiender. Anklagelserna haglade över henne. Drottningen åtalades för att ha hållit orgier på slottet Versailles, skickat stora summor till Österrike där hon var född, utnyttjat sin son sexuellt, planerat mord på revolutionära ledare samt för att ha utnämnt sin son till kung av Frankrike. Domen föll efter två dagars skenrättegång: giljotinering. Marie-Antoinette tog det hela med ro. Nu skulle hon äntligen slippa revolutionens Frankrike och fängelset i Conciergeriet.
Revolutionens stinkande fängelse hade en ärofull historia. På 900-talet hade franska kungar låtit uppföra byggnaden på Île de la Cité mitt i floden Seine. Ön var lätt att försvara, bland annat mot ­vikingarna, och var därför en idea­lisk plats för en kungaborg. På 1200-talet, under Ludvig den helige och Filip den sköne, byggdes borgen ut. Filip IV lade till alla de torn som pryder den norra sidan av Conciergeriet än i dag. Dessutom byggde han två enorma salar: ”Riddarsalen” och ”De väpnade männens sal”, där borgens 2.000 soldater åt vid långbord. De väpnade männens sal är med sina 1.700 kvadratmeter
i dag den största bevarade medeltidssalen.
Riddarsalen blev borgens hjärta, där rikets mäktigaste män samlades kring ett väldigt marmorbord. Även sedan de franska kungarna i slutet av 1300-talet lämnat Conciergeriet och flyttat till det nybyggda slottet Louvren användes salen när ständerna­ samlades. Samtidigt gjordes delar av byggnaden om till fängelse, tortyrkammare och rättssal. Under franska revolutionen hölls tusentals människor inspärrade i byggnaden i väntan på giljotinen. Fängelset användes ända fram till slutet av 1800-talet. Under 1800-talet genomgick Conciergeriet genomgripande ombyggnationer, och då förstördes bland annat Riddarsalen som påminde fransmännen alltför mycket om revolutionens mörka sidor. De beväpnade männens sal är i dag, liksom fängel­seavdelningen, en välbesökt turistattraktion. Stora delar av Conciergeriet används dock fortfarande av det franska rättsväsendet och är stängt för besökare.

Websites:
conciergerie.monuments-nationaux.fr

Kanske är du intresserad av...