Tyrannen Timur Lenks vackra huvudstad

Timur Lenk dödade allt och alla när han drog ut i krig. Endast hantverkare och byggare fick leva. De skulle bygga härskarens prakthuvudstad Samarkand.

Timur Lenk dödade allt och alla när han drog ut i krig. Endast hantverkare och byggare fick leva. De skulle bygga härskarens prakthuvudstad Samarkand.

Den centralasiatiske härskaren Timur Lenk var en av historiens grymmaste tyranner. Under sina trettiofem år som härskare över 1400- talets Tjagataikhanat var han ständigt ute på erövringsstråt. Överallt där Timur Lenk drog fram mördade han befolkningen och jämnade deras städer med marken. Historiker beräknar att omkring sjutton miljoner människor dog till följd av despotens härjningar.

Timur Lenk lämnade emellertid inte enbart död och förödelse efter sig. Han förskönade också rikets huvudstad Samarkand, så att den blev inte bara den vackraste, utan även den mest lärda i det islamiska kulturområdet.

Samarkand, den näst största staden i dagens Uzbekistan, var med sin placering vid Sidenvägen, handelsvägen mellan Kina och Europa, en rik stad.

På 1200-talet beskrev den italienske upptäcktsresanden Marco Polo Samarkand som ”mycket stor och praktfull”.

Timur Lenk, en lokal stamkrigare som 1370 tog makten i Tjagataikhanatet, var emellertid fast besluten att skapa en stad som var praktfullare än någon annan.

Konstnärer tilläts leva

Några byggmästare som kunde förverkliga dessa storslagna planer fanns inte i Samarkand, men det löste Timur Lenk med hjälp av sin armé. Ian intog stora områden i det som i dag är Iran, Irak och Syrien.

Under fälttågen dödade han alla som kom i hans väg. Endast arkitekter, hantverkare och konstnärer tilläts undslippa döden. Timur Lenk tog med dem hem till Samarkand, så att de kunde arbeta på huvudstadens byggarbetsplatser.

samarkand marknad

Samarkands beliggenhet langs Silkeveien preger byen den dag i dag. På markedene selges store mengder silkeklær og -tekstiler.

© Shutterstock

Flera vackra byggnader uppfördes, bland annat en rad mausoleer i dödsstaden Shakhi-Zinda i utkanten av Samarkand. Mausoleerna, som såg ut som palats, var reserverade för Timur Lenks närmaste.

År 1398 lade Timur Lenk under sig Indien. Med sig hem hade han nittiofem krigselefanter, som fick dra de enorma stenar som behövdes för att uppföra den överdådiga moskén Bibi-Khanom.

Timur Lenk övervakade bygget, och allt skulle vara perfekt. ”Knappt hade moskén blivit färdig förrän Timur började hitta fel vid ingångsporten. Den var för låg och skulle rivas”, berättar Ruy González de Clavijo, som var kung Henrik III:s av Kastilien ambassadör.

Kejsardöme gav nytt liv åt staden

År 1405 blev Timur Lenk sjuk och avled under ett fälttåg mot Kina. Hans män förde hem härskarens balsamerade lik till Samarkand och lade honom till vila i mausoleet Gur Emir, som han låtit uppföra. Dynastin levde vidare, och under Timurs barnbarn Ulug Beg frodades Samarkand.

Ulug Beg uppförde flera madrasa, islamiska skolor med inriktning på forskning och vetenskap, samt ett avancerat observatorium, som lockade sin tids bästa astronomer. Snart var staden känd som den muslimska världens lärdomscentrum.

Fiender kastade emellertid lystna blickar på Timur Lenks rike. År 1500 erövrades Samarkand av den iranska safaviddynastin, och de nya härskarna lät staden förfalla. År 1720 var Samarkand praktiskt taget övergivet.

Först när staden 1888, som en del av det ryska kejsardömet, blev ändstation för transkaspiska järnvägen återfick den sin forna storhet.