Den 9 april 1940 möttes Oslos invånare av en skräckinjagande syn. Tyska soldater i stålhjälm och blankputsade stövlar tågade längs stadens vanligtvis så trevliga huvudstråk Karl Johans gate.
Den dystra synen inledde fem bittra och blodiga år under nazitysk ockupation. Först fem år senare, den 8 maj 1945, var hela Norge fritt igen.
De mörka åren är inte glömda. Överallt i Oslo syns minnen av ockupationstidens händelser, offer och hjältar.
För tyskarna var ockupationen nödvändig. Genom att ta kontroll över landet fick tyskarna tillgång till den nordnorska hamnstaden Narvik, från vilken svensk järnmalm skeppades till Tysklands rustningsindustri.
Som huvudstad var Oslo nyckeln till att ta och behålla kontrollen över landet, och tyskarnas närvaro i staden blev därför påtaglig.
Ockupationsmakten slog sig ner på slottet, som den norska kungafamiljen lämnat i sista ögonblicket innan de flydde till London.
Slottet skulle senare bli högkvarter för Vidkun Quisling, ledare för det norska fascistpartiet Nasjonal Samling. Under hela ockupationstiden var han nazisternas trogna lakej och marionett.
Judar skickades i döden
Tyskarna förvandlade den medeltida borgen Akershus, som vakar över inloppet till Oslo, till kasern för tyska soldater.
Den tyske rikskommissarien Josef Terboven installerade sig i parlamentsbyggnaden Stortinget.
Därifrån styrde han och de andra nazisterna med Quisling som lojal hantlangare staden och landet med järnhand.
De tyska myndigheterna började genast gripa politiska motståndare.
Regimens fiender i Oslo sattes i förvar i Akershus, i Gestapos högkvarter i byggnadskomplexet Victoria Terrasse eller i det närbelägna koncentrationslägret Grini, som öppnade 1941.
De gripna utsattes för fruktansvärd tortyr, men för andra gick det ännu värre. Under hösten 1942 grep polis och SS-soldater landets judar.
De fördes till uppsamlingsläger, varpå de skickades med båt från Oslo till Tyskland och vidare till utrotningsläger.
Av de sammanlagt 773 norska judar som skickades till förintelselägret Auschwitz överlevde endast trettioåtta.
5 saker du inte får missa
Gå under jorden med Vidkun Quisling
Som Hitlers hantlangare levde Quisling ett liv i lyx i villan Gimle på halvön Bygdøy. För att skydda sig mot flyganfall lät partiledaren 1943 bygga en underjordisk bunker.
I den 67 kvadratmeter stora bunkern med 2,4 meter tjocka väggar fanns förutom boende även ett stort förråd och en telefoncentral.
Förutom bunkern kan gäster även besöka Quislings villa, som nu hyser ett centrum för studier av Förintelsen och religiösa minoriteter.
Museum över mörkt förflutet
Motståndsmuseet på fästningen Akershus berättar om livet i Oslo och Norge under ockupationen.
Utställningen visar bland annat fångdräkter från interneringslägret Grini utanför Oslo. En av fångarna var Trygve Bratteli från Arbeiderpartiet, som senare blev statsminister.
Besök Oslos tyska kasern
Medeltidsfästningen Akershus stod emot alla belägringar, men 1940 fick den kapitulera för tyskarna.
Under ockupationen fungerade borgen som kasern och fängelse för den tyska försvarsmakten.
I februari och mars 1945 arkebuserade tyskarna 42 norska motståndskämpar på fästningens område.
Ett minnesmärke restes 1949 på platsen för att hedra de döda.
Staty hyllar motståndshjälte
Som ung såg Gunnar Sønsteby den 9 april 1940 tyskarna marschera in i Oslo längs Karl Johans gate.
Han beslutade sig för att bekämpa erövrarna och blev en av Norges mest berömda motståndsmän.
Statyn, som uppfördes 1994, visar Sønsteby på samma plats med sin oumbärliga cykel vid sin sida.
Huset alla fruktade
Gestapo, tyska statens hemliga polis, intog 1940 den majestätiska 1800-talsbyggnaden Victoria Terrasse i centrala Oslo.
Där genomförde Gestapo brutala förhör. Tortyr var så vanligt att flera fångar hoppade ut genom fönstren för att komma undan plågorna.
Victoria Terrasse hyser i dag Norges utrikesdepartement.
Oslo gjorde hårt motstånd
Under tiden arbetade motståndsrörelsen i Oslo ihärdigt på att försvaga ockupationsmaktens grepp om huvudstaden.
En av motståndskämparna var den tjugotvåårige revisorsassistenten Gunnar Sønsteby.
Han ledde motståndsgruppen Oslogjengen (Osloligan), som utförde flera sabotage mot järnvägsstationer, flygplanshangarer och vapenfabriker.
Andra utsatte tyska örlogsfartyg i hamnen för sabotage och utförde lönnmord på nazikollaboratörer, till exempel polischefen Karl Marthinsen, som blev nedskjuten nära sitt hem i Oslo.
När det i maj 1945 stod klart hur kriget skulle sluta, hjälpte motståndskämpar till att föra offentliga arkiv i säkerhet.
Terboven hade hotat att göra Norge till Tredje rikets sista bastion, och i Oslo fruktade människor det värsta.
Rädslan var obefogad. Efter befrielsen överlämnade tyskarna frivilligt Akershus till motståndsrörelsen.
Norge var åter fritt.
Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober, dömd för landsförräderi.