Ritzau Scanpix

Snabbguide: Bysantinska riket

Bysantinska riket förblev en del av romarriket i öster fram till mitten av 1400-talet, då det intogs av osmanerna, som även tog över Konstantinopel.

När?

Cirka år 330–1453

Var?

När det var som störst omfattade det hälften av Medelhavsregionen.

Hur?

Bysantinska riket var romarrikets arvtagare i öster. När kejsar Konstantin på 330-talet flyttade till den gamla grekiska staden Bysans och gav den namnet Nova Roma, försköts makten i hela det romerska imperiet österut.

Efter kejsarens död bytte staden namn till Konstantinopel, och den fortsatte att vara huvudstad för ­imperiets östra halva, medan den västra delen ­invaderades av germanska folkslag.

På 500-talet återerövrade kejsar Justinianus I Balkan, Italien och delar av Nordafrika, men därefter började riket långsamt krympa igen.

”Jag kan inte, min broder, tro att jag begår ett fel, när jag erkänner den ende guden.” Konstantin I, kejsare, 333.

Den bysantinska armén hade länge slagits mot den persiska om områden i Mellanöstern, där en ny fiende nu dök upp i form av det arabiska kalifatet.

De muslimska araberna erövrade stora områden, och i norr härjade bulgarer och andra folk.

Det allvarligaste hotet blev dock osmanerna, ett turkiskt folkslag, som under 1300-talet avancerade i regionen.

I mitten av 1400-talet var nästan bara huvud­staden Konstantinopel kvar i kristna händer, och den erövrades av ­osmanernas armé 1453.

Konstantin den store stod bakom konciliet i Nicea år 325, då den kristna trons lärofrågor slogs fast.

© Ritzau Scanpix

Varför?

Romarriket delades upp i en östlig och en västlig del under en period då makten ­delades mellan flera samarbetande kejsare.

När samarbetet övergick i en bitter maktkamp blev ­splittringen permanent.

Till skillnad från kejsaren i Rom, som var pressad av invandrande folkslag, lyckades kejsaren i Konstantinopel bibehålla kontrollen över sitt rike.

Framgångarna för riket i öster berodde i hög grad på dess militära styrka.

Under medeltiden dominerade Hagia Sofia stadsbilden i Konstantinopel. I dag är byggnaden en moské.

© ImageSelect

Vad hände sedan?

Den 29 maj 1453 faller Konstantinopel till osmanska styrkor efter nästan två månaders belägring.

Därmed går Bysantinska riket ­slutgiltigt under.

  • 1453: Den kristna kyrkan Hagia Sofia omvandlas till en moské av erövrarna.
  • 1529: Wien belägras av en ­osmansk armé, som tre år tidigare har ockuperat Ungern.
  • 1571: En kristen allians ­besegrar den osmanska flottan i slaget vid Lepanto.
  • 1683: Osmanerna gör ett nytt försök att erövra Wien, men misslyckas.