Volodymyr den stores eller Volodymyr den heliges dop, cirka 958–1015

På besök i vikingarnas huvudstad i öster

På 700-talet lade vikingar till vid floden Dneprs brädd i nuvarande Ukraina. Där grundade de Kiev, staden som skulle bli huvudstad i det mäktiga riket Kievrus.

På 700-talet lade vikingar till vid floden Dneprs brädd i nuvarande Ukraina. Där grundade de Kiev, staden som skulle bli huvudstad i det mäktiga riket Kievrus.

Falkensteinfoto / Alamy / Imageselect

På 800- och 900-talet stod floden Dnepr ofta i centrum för praktfulla skådespel. Smala långskepp gled fram på den breda floden och passerade vikingastaden Kiev.

Lastade med varor som skinn, honung och valrossbetar – eller med krigare gömda bakom färgsprakande sköldar – var fartygen på väg mot inkomstbringande marknader och lukrativa äventyr.

År 882 grundade vikingarna det mäktiga Kievrus, vars namn kom av en gammal beteckning för svenska vikingar, ruotsi (roddare).

Riket bestod i nästan fyrahundra år, och under sin storhetstid omfattade det delar av nuvarande Ryssland, Ukraina och Vitryssland. I huvudstaden Kiev finns fortfarande minnen från tiden då vikingarna kontrollerade ett världsrike.

När vikingarna kom beboddes Kiev redan av slaviska stammar. Bebyggelsen utgjordes då av glest spridda hus. Placeringen, nära floderna Dneprs och Desnas sammanflöde, drog emellertid till sig många handelsmän.

Bland dem fanns vikingar, som från 700-talet sökte sig dit för att byta varor som honung, skinn och tenn mot siden, kryddor, vin och silver.

Sju broar över den en och en halv kilometer breda Dnepr knyter ihop Kievs två delar.

© Shutterstock

Viking gjorde Kiev till huvudstad

Kiev blev snart en viktig knutpunkt längs handelsvägen mellan Skandinavien och Bysantinska riket. Vissa vikingar slog sig ner i området och bildade småsamhällen med egna krigarhövdingar.

En av hövdingarna var en viking vid namn Oleg. År 882 tog han makten i Kiev och grundade Kievrus, berättar Nestorskrönikan, en historisk skildring nedtecknad på 1100-talet.

Olegs dynasti skulle härska under hela Kievrus existens. Hans efterträdare utvidgade riket. Under Volodymyr I, känd som Volodymyr den helige, som kom till makten år 980, nådde riket sin kulmen.

©

Fem saker du inte får missa

Dop banade väg för storhet

Volodymyr I regerade till en början på ett svagt underlag. Kievrus bestod av ett antal folkslag med egna gudar och seder. Förutom att de betalade skatt till härskaren var det inget som band dem samman.

För att stärka sin makt beslutade Volodymyr att införa kristendomen som gemensam religion. Han övervägde både islam och judendomen, två trosriktningar som var välkända i området.

Volodymyr ville emellertid inte vara utan vare sig fläsk eller alkohol. ”Att dricka är rusfolkets stora nöje. Utan att dricka kan vi inte leva”, lär han ha sagt.

Volodymyr lät sig döpas år 988, vilket gjorde att han kunde knyta täta band till det mäktiga – och kristna – Bysantinska riket. Dessutom fick han gifta sig med kejsardottern Anna Porphyrogeneta.

Volodymyr inledde genast en omfattande byggnation. Målet var att förvandla Kiev till en kristen stad med den bysantinska huvudstaden Konstantinopel som förebild.

Kloster och kyrkor med lökkupoler sköt upp i den gamla vikingastaden, som också fick en sex meter hög mur med tre breda portar av tegel.

Muren kunde emellertid inte rädda Kiev från den strid som från mitten av 1000-talet sakta förtärde riket och dess huvudstad inifrån. När mongoliska styrkor angrep Kiev år 1240 föll staden snabbt.

Mongolernas intåg innebar slutet för Kievrus – men Kiev består. Staden är numera huvudstad i Ukraina, och fartyg färdas fortfarande på Dnepr. I dag är det emellertid inte några långskepp, utan kryssningsfartyg eller turbåtar med turister.