Regeringen gav med sig
Walesa och de kollegor som anslöt sig till honom var fast beslutna att det inte skulle sluta på det sättet den här gången.
I stället för att strömma ut på gatorna barrikaderade de sig på varvet och vägrade att gå tillbaka till arbetet, innan regeringen lovat att uppfylla deras krav.
Nyheten om händelserna i Gdansk spreds hastigt, och under de följande dagarna lade människor på fabriker, i hamnar och gruvor överallt i landet ner arbetet.
Den 21 augusti var ekonomin så påverkad att regeringen såg sig tvungen att skicka en förhandlingsdelegation till staden.
Tio dagar senare, den 31 augusti, undertecknade regeringen och arbetarna det så kallade Gdanskavtalet, som garanterade arbetarna ett antal rättigheter, såsom rätten att strejka.
För att upprätthålla det man vunnit samlades arbetare och bönder i en fackförening, som fick namnet Solidarnosc, Solidaritet.
Året därpå hade den nya föreningen tio miljoner medlemmar.
5 saker du inte får missa
Solidaritet vann i valet
Solidaritet utnyttjade sin popularitet för att pressa regeringen och föra fram krav på ekonomiska reformer, fria val och politiskt inflytande.
Men regimen utsattes för press även från andra håll. Sovjetunionen tolererade ingen sådan eftergivenhet i ett kommunistiskt land, så den 13 december utlyste den polska regeringen undantagstillstånd.
Solidaritets ledare i Gdansk fängslades, bevakade av säkerhetstjänsten. Året därpå förbjöds föreningen. De följande åren var Solidaritet en underjordisk rörelse.
Ledarna mötte i hemlighet i privatbostäder och i landets kyrkor, vars präster stöttade föreningen.
Först 1986, när upplösningstendenser i Sovjetunionen gjorde det möjligt för Polen att släppa på tyglarna, tilläts Solidaritet igen.
Föreningen var då intakt och redo att bidra till att forma landets framtid. Föreningen ställde upp som parti i valet 1989 och vann stort. Året därpå valdes Lech Walesa till president. Europa hade förändrats.
Inspirerade av Solidaritet krävde människor runt om i Östeuropa förändring. År 1989 – nio år efter Walesas tal i Gdansk – forcerade frihetshungrande tyskar den kanske främsta symbolen för kommunistiskt förtryck: Berlinmuren.