GUIDE: Kristian IV:s Köpenhamn

Arvet efter Kristian IV syns överallt i Köpenhamn. Hans byggnader lyfte staden ur medeltiden och förvandlade den till en europeisk metropol, men som kung var han en katastrof. Här är nio sevärdheter du inte får missa.

Arvet efter Kristian IV syns överallt i Köpenhamn. Hans byggnader lyfte staden ur medeltiden och förvandlade den till en europeisk metropol, men som kung var han en katastrof. Här är nio sevärdheter du inte får missa.

För utlänningar var Köpenhamn allt annat än imponerande.

Den danska huvudstaden saknade all den prakt som metropolerna i Sydeuropa glänste med, och de 30 000 invånarna levde hopträngda på en begränsad yta. Det var inte en huvudstad som passade den ambitiöse Kristian IV.

När han år 1596 kröntes till kung över Danmark och Norge satte han genast i gång med att rusta upp sin stad till en av Europas vackraste.

Han hade ärvt en välfylld skattkista efter sin far, och pengarna skulle användas. Pompösa byggnader tog form: Børsen, Rosenborg och Runde­tårn, och huvudstaden växte till dubbel storlek.

Kungen var så engagerad i Köpenhamns förvandling att han personligen övervakade hantverkarnas arbete. På en byggarbetsplats kunde han till ­exempel få för sig att anmärka på murarmästaren för att det fanns klumpar i murbruket.

Om Kristian IV bara ägnat sig åt att bygga hade han troligen gått till histo­rien som Danmarks bäste kung.

Kristian IV slösade bort stormakten

Men hans ambitioner sträckte sig dessvärre längre än så. År 1625 struntade han i ­alla varningar och drog in sitt land i trettioåriga kriget, en rörig konflikt som var ett resultat av religiösa motsättningar.

Inblandningen blev katastrofal för Kristian IV som led ett smärtsamt ­nederlag och tvingades betala tio tunnor guld i krigsskadestånd.

Lessing
© lessing

TIDSLINJE: Kungen förlorade allt på 52 år

Under sin tid på tronen förstörde Kristian IV Danmarks möjligheter att bli Nordens stormakt.

1577

Kristian IV föds. Under sina första år bor han hos morföräldrarna i Mecklenburg, tills han tre år gammal utses till tronarvinge, och hans upp­fostran överlåts till en pommersk adelsman och en så kallad tuktmästare.

1588

Fadern, Fredrik II, dör. Kristian är ännu för ung för att styra riket och därför hamnar makten hos en förmyndar­regering.

1596

Kristian IV förklaras myndig och kröns till kung av Danmark och Norge.

1611

Danmark förklarar krig mot Sverige. Kalmarkriget slutar 1613 med dansk seger – Kristian IV:s enda militära framgång.

1620

Med ekonomiska reformer och tullintäkter blir Kristian IV en av Europas rikaste kungar.

1625

Kristian IV trotsar Riks­rådet och sina militära rådgivare och ger sig in i trettioåriga kriget. Året därpå besegras danska armén vid Lutter am Barenberg, och 1627 går fienden in i Jylland. Sedan han lovat att aldrig mer lägga sig i tyska angelägenheter lyckas kungen år 1629 få in­vasionsarmén att lämna riket.

1643

Sverige angriper Danmark. I ett sjöslag förlorar Kristian IV synen på ena ögat. Det s.k. Torstensons krig slutar 1645 med danskt nederlag och vid freden i Brömsebro tvingas Danmark avstå Halland (på 30 år), Gotland, Jämtland, Härje­dalen och ön Ösel utanför Estland.

1648

De plågsamma nederlagen har tvingat riket på knä, både militärt och ekonomiskt. Det är en desillusionerad monark som dör på slottet Rosenborg efter 52 år vid makten. Fredrik III ärver Kristian IV:s problem.

Som salt i såren hade det rivaliserande Sverige stora framgångar i kriget, och år 1643 utnyttjade grannarna möjligheten att angripa ett försvagat Danmark.

Två år senare var kungen besegrad och tvingades avstå stora landområden till svenskarna.

Kristian IV tog över en stormakt men lämnade efter sig ett land som för alltid mist sin stormaktsställning. Det är bara byggnadsverken som hjälper upp Kris­tian IV:s rykte.

Nio stora sevärdheter i Köpenhamn:

1. Rundetårn

Adress: Købmagergade 52 A.

Astronom fick kontor i en kyrka

För kung Kristian IV handlade astronomi om mycket mer än stjärnornas placering. Liksom nästan alla på sin tid var han övertygad om att stjärnorna hade inflytande på livet på jorden, och att astrologi och astronomi var två sidor av samma sak.

Detta var en av anledningarna till att kungen ville ha ett torn, där vetenskapsmän kunde studera stjärnhimlen. Han hoppades att de då skulle kunna ställa exakta horoskop.

Rundetårn är i dag Europas äldsta fungerande observatorium.

© polfoto/ullstein bild

Som chef för det blivande observatoriet anställde kungen Christian Sørensen Longomontanus – tidigare elev hos den legendariske Tycho Brahe, som grundade den moderna astronomin.

Longomontanus ville helst ha tornet långt utanför Köpenhamn, men kungen tyckte att ett centralt placerat torn även kunde fungera som kyrktorn – och dessutom ingå i stadens försvar om det behövdes.

Det cirka 35 meter höga tornet har inga trappor. Man kunde alltså köra med häst och vagn ända upp.

Det nästan 35 meter höga Rundetårn stod klart år 1642, och den tillhörande Trinitatiskyrkan invigdes år 1656.

Tornet har inga trappor invändigt utan i stället en spiralformad gång, som leder ända upp till toppen. På så sätt kunde föreståndaren utan ansträngning transportera sina böcker och astronomiska instrument ända upp med hjälp av en vagn.

2. Rosenborg

Adress: Øster Voldgade 4 A.

Slottet var ett kärleksnäste

”Hjärtans allrakäraste hjärta (...) hjärtans allrakäraste mus.” Kristian IV var upp över öronen förälskad och gjorde ingenting för att försöka dölja sina känslor i det kärleksbrev han skrev till blott 17-åriga Kirsten Munk år 1615. De gifte sig samma år, och i synnerhet Rosenborg kom att utgöra ramen kring äktenskapet.

Det första spadtaget togs år 1606, men inte förrän 1624 gav kungen Rosenborg dess namn. Historikerna hävdar att Kristian IV med det namnet ville tala om att slottet var ett ­kärleksnäste.

Kristian IV var på Rosenborg så ofta han kunde. Slottet hade all tänkbar lyx: där fanns bland annat badrum med rinnande vatten och toaletter – så kallade ”hemligheter” – med avlopp som ledde vattnet rakt ut i slottets vallgrav.

Kristian IV lät sätta ut karpar i Rosenborgs vallgrav, och än i dag simmar deras ättlingar omkring i vattnet runt slottet.

I rummen bidrog kaminerna inte bara till att jaga bort kylan. De gav dessutom en konstant välbehaglig doft i slottsgemaken, ­eftersom Kristian IV insisterade på att använda väldoftande ved.

Vid sonens bröllop år 1634 importerade han till exempel stora mängder dyrbart apelsinträ för att få precis rätt doft.

I dag kan turisterna se kunga­husets kronjuveler i källaren.

3. Nyboder

Adress: Krokodillegade.

Världens första sociala bostadsbygge

Flottan utgjorde ryggraden i försvaret, vilket Kristian IV var mycket väl med­veten om. Han gjorde allt för att sjömännen skulle ha det så bra som möjligt, och bättre bostäder var en god början. Köpenhamnarna bodde nämligen i fallfärdiga hus, och staden var smutsig.

I en kunglig skrivelse skrädde Kristian IV inte orden, när han beskrev hur förhållandena såg ut i stadskärnan:

”Här finns mycken otillständighet med skitiga och orena gator (...) av den anledningen att invånarna för ut (...) sopor och träck från sina gårdar och låter det ligga på gator och i gränder.”

Sådant slapp flottans meniga och deras familjer år 1631, när det nya bostadsområdet byggdes, där Kristian IV utvidgat Köpenhamn österut.

Flottans folk var oumbärliga för kungen. Därför byggde han nya och bättre bostäder åt dem.

Nyboder, som kvarteret så småningom kom att kallas, var målat i rött och vitt precis som danska flaggan. Och standarden på de cirka 200 bostäderna låg högt över vad som var normalt för vanligt folk.

Med tiden förföll husen, och flera byggherrar har genom tiderna försökt jämna kvarteret med marken. Till och med en marinminister ville riva det och sade att Nyboder inte uppfyllde ”de mest elementära kraven på trivsel och hygien”.

I dag är husen totalrenoverade och anses vara några av världens äldsta tjänstebostäder. Flottans anställda har fortfarande förtur till bostäderna, som nu har fått en karaktäristisk ockragul färg.

4. Kastellet

Adress: Kastellet 1.

Vallarna skyddade mot svenskarna

Sverige var en evinnerlig huvudvärk för Kristian IV. Han menade att grannlandet ständigt utmanade Danmarks ställning som Nordens stormakt, och kungen tvinga­des hela tiden tänka på rikets försvar.

Ett led i kampen för att stoppa svensk­arna var byggandet av Kastellet, som påbörjades år 1626.

Kastellet var den absolut sista försvarsbastionen, om fienden angrep Köpenhamn: Det låg alldeles intill Öresund, och därifrån kunde kungen och andra viktiga personer evakueras i ett nödläge.

Kastellet utgjorde den absolut sista försvarsbastionen.

Först drömde Kristian IV om att låta bygga ett litet slott på platsen, där han och kungafamiljen kunde vara säkra under ett angrepp, men planerna fick snart läggas ned, eftersom pengarna var slut.

Han fick heller inte se det färdiga resultatet, innan han dog. Det blev i stället hans son, Fredrik III, som såg till att fästningen blev färdigbyggd.

I dag är Kastellet en av Nordeuropas bäst bevarade fästningar, och bygg­naderna används fortfarande av danska försvaret.

Det var också anledningen till att Kastellet var ett av de första mål som Nazityskland kastade sig över när Danmark ockuperades under andra världskriget.

5. Holmens Kirke

Adress: Holmens Kanal 21.

Sjömän bad till Gud i gammal smedja

Kristian IV gjorde allt för att skämma bort flottan, och år 1619 fick den till och med en egen kyrka: Holmens Kirke.

Byggnaden hade ursprungligen använts som ankarsmedja till ett örlogsvarv i närheten, men den kunde alldeles utmärkt byggas om till kyrka, ansåg Kristian IV.

Inom ett par år tvingades han inse att smedjan var alldeles för liten, och en utbyggnad påbörjades. År 1641 stod kyrkan färdig i holländsk renässansstil – den mest populäraste på den tiden.

Holmens Kirke fick bara en spira – ett torn hade skymt utsikten för Kristian IV.

Kungen vägrade emellertid att ge kyrkan ett torn. Det skulle nämligen förstöra utsikten från Köpenhamns slott, och därför fick Holmens Kirke en spira i stället.

Byggnaden klarade sig undan de stora bränder som drabbade Köpenhamn under 1700-talet. Mycket av interiören finns därför bevarad – däribland predikstolen och altartavlan från år 1691.

6. Børsen

Adress: Slotsholmsgade.

Köpenhamn skulle bli en metropol

Om Kristian IV fick bestämma, skulle Köpenhamn bli känd som "Portus Celeberrimus Daniæ" – Danmarks mest berömda hamn.

Ett led i den planen var att bygga ett börshus år 1624. Kungen ansåg att handeln var mycket viktig och hävdade att Børsen skulle ge Köpenhamn en plats bland Europas metropoler.

Børsen blev dock en besvikelse. Byggnaden var alltför modern för Köpen­hamns konservativa köpmän, och Kristian IV hade svårt att få bodar och lagerlokaler uthyrda.

Børsen låg på Slotsholmen – maktens centrum i Danmark.

Bolaget gick med förlust, och till sist tvingades kungen sälja det, eftersom han hamnat i penningknipa efter ännu ett misslyckat krig.

År 1647 köpte en förmögen köpman byggnaden för 50 000 riksdaler – drygt 60,6 miljoner i dagens penningvärde.

I dag är byggnaden privatägd och därför inte öppen för turister.

7. Tøjhuset

Adress: Tøjhusgade 3

Militärt jättelager var världens största

På en resa år 1597 hade Kristian IV sett norra Europas största tyghus i Dresden och bestämt sig för att Köpenhamn skulle ha ett likadant – fast större.

Året därpå inleddes arbetet med Tøjhuset, som med sin yta på drygt 3 700 m² inte bara var den största byggnaden i Köpenhamn utan troligen även den största i sitt slag i världen. Endast Arsenalen i Venedig kunde mäta sig med Tøjhuset.

Här förvarades all utrustning som behövdes för en armé på 60 000 man, allt ifrån musköter till kanoner och harnesk. Mitt i anläggningen låg en fyra meter djup hamnbassäng, där krigsfartygen enkelt kunde segla in och lastas.

I dag finns ett militärmuseum i Tøjhuset. Ett av föremålen som visas är ett ryttarharnesk, som förmodligen har tillhört Kristian IV:s son.

Tøjhuset var Kristian IV:s stolthet, men år 1647 tvingades han bevittna hur alltihop bara försvann. En dag i februari satt Jan Jansens son nämligen i Tøj­huset och hällde krut i bomber. Pojken kände uppenbarligen inte till säkerhets­reglerna; han hade valt att utföra ar­betet intill en kakelugn.

Snart hade hela byggnaden brunnit ned till grunden, och Europas största vapenkammare var historia.

Endast en del av Tøjhuset byggdes upp igen, och det finns vapen i byggnaden än i dag – statens försvarshistoriska museum håller till i lokalerna.

8. Christianshavn

Adress: Overgaden oven Vandet

Kristian IV byggde Nordens Amsterdam

Danskarna kunde ingenting om handel, ansåg Kristian IV och gjorde därför allt för att locka de, enligt kungens mening, driftigare holländarna till landet.

Utanför Köpenhamn på ön Amager grundade han till exempel år 1618 en ny stad i holländsk stil – med kanaler och smala hus – och döpte den till Christianshavn.

Arkitekturen i Christianshavn är förvillande lik den i Amsterdam.

© polfoto/corbis

Staden, som i dag ligger mitt i Köpenhamn, var tänkt som en mönsterstad, som skulle visa köpenhamnsborna hur holländarna gjorde saker och ting. Vid behov kunde Christianshavn även utgöra en försvarsbastion för huvudstaden.

Snart tvingades Kristian IV dock inse att drömmen om en blomstrande mönsterstad var långsökt.

Ön Amager lockade ingen, och det dröjde länge innan alla tomter bebyggdes. Inte förrän på 1980-talet blev Christianshavn en av Köpenhamns mest attraktiva stadsdelar, och i dag kostar en lägenhet där flera miljoner kronor.

9. Frederiksborg Slot

Adress: Frederiksborg Slot 10, 3400 Hillerød

Kungen älskade sin fristad

I Kristian IV:s ögon hade Frederiksborg Slot bara ett fel: det låg i ­Hillerød, långt från Köpenhamn.

Frederiksborg Slot inrymmer i dag ett konstmuseum.

Kungen lät bygga slottet år 1600–1620 och var noga med att fylla det med exklusiva detaljer.

I Riddarsalen ägnade till exempel 26 bildhuggare sju år åt utsmyck­ningarna i taket, och den vackra audienssalen tar andan ur besök­arna. Men så var ju också syftet med de båda rummen att imponera på utländska gäster.

STADSKARTA

Här hittar du de nio sevärdheterna: