På 900-talet var Londons 30 000 invånare fortfarande tvungna att kliva över öppna, stinkande rännstenar och famla sig fram i mörka gränder. Men invånarna i Córdoba kunde åtnjuta gatubelysning, hundratals offentliga badhus, toaletter och avlopp, fontäner och välutrustade sjukhus och bibliotek.
Åren 750–1000 var Córdobas guldålder. Staden var huvudstad i muslimernas al-Andalus, som sträckte sig över hela dagens Spanien och Portugal – med undantag av ett litet hörn i det avlägsna nordväst.
Staden var en bro mellan öst och väst, och blev ett pulserande handelscentrum. Siden, ris, kryddor och parfym från de muslimska rikena och deras handelspartners österut anlände till stadens marknadsstånd. Samtidigt kom kunskap och lärdom.
Cordoba var centrum för kunskap
Kalifen i Córdoba ville inte vara sämre än sina kunskapstörstande trosbröder i Bagdad så hans bibliotek växte. Biblioteket hade bl.a. antika texter som studerades och översattes av de lärda. Morerna förde också med sig kunskap om bevattningssystem, geografi, astronomi och inte minst läkekonst, som i Córdoba förfinades i så hög grad att staden blev berömd för sina skickliga läkare.
Morerna hade inga större problem med personer av annan tro så länge alla följde rikets lagar. Och även om muslimerna i regel satt på de högsta posterna, kunde judar och kristna också gå långt inom exempelvis statsadministrationen.

Morerna i Andalusien låg ständigt i krig mot Europas kristna kungar i norr.
TIDSLINJE: Spanien var muslimskt i 700 år
Morernas Andalusien stod starkt i 700 år innan det slutligen erövrades av kristna kungar år 1492.
711: Morerna kommer
År 711 strömmar en armé bestående av araber och berber, muslimska stammar från Marockos berg, över Gibraltar sund. På rekordtid erövrar de det mesta av iberiska halvön med en beslutsamhet som fullkomligt överrumplar områdets visigotiska härskare. De nya härskarna kallas med ett namn för morer.
755: Córdoba blir huvudstad
Prins Abd ar-Rahman är den ende som överlever massakern på sin familjedynasti i Bagdad. Han flyr till Andalusien och samlar en armé i Córdoba som effektivt slår ned de konkurrerande muslimska grannarna. Abd arRahman utropar sig själv till emir och Andalusien till ett självständigt emirat. Han saltar in fiendens huvuden och skickar dem till ärkefienden i Bagdad.
912: Emiren blir kalif
Emiratet har krympt och omfattar i stort sett bara Córdoba med omnejd när Abd ar-Rahman III kommer till makten. Den unge emiren spelar skickligt ut sina fiender mot varandra och slår hänsynslöst ned på dem som inte underkastar sig. Han utropar sig själv till kalif, en titel som annars bara är förunnad härskarna över städerna Medina och Mecka.
1031: Kalifatet kollapsar
Kalifatet splittras under ett inbördeskrig och maktens centrum förflyttas till Sevilla som lägger Córdoba under sig.
1086: Nya herrar från Marocko
Sevilla och Córdoba underkastas strikt religiösa muslimska berberstammar från Marocko.
1236: Córdoba erövras – igen
Den kristna kungen Ferdinand III av Kastilien erövrar Córdoba efter en månadslång belägring.
1492: Den sista bastionen faller
Efter att ha lyckats stå emot de allt starkare kristna grannländerna i 250 år, faller morernas sista bastion, Granada.
Men morerna var långtifrån en enhetlig grupp. De första invasionsvågorna i Spanien hade utgjorts av araber och berber, ett bergsfolk från Marocko. De spända förhållandena mellan araberna, och mellan araber och berber, blev till slut för stora.
Kalifatet kollapsade och al-Andalus splittrades.
Samtidigt hade de kristna kungarna i norr hämtat andan och la reconquista, återerövringen av det förlorade landet, tog fart. År 1236 föll Córdoba i kristna händer och 1492 föll den sista moriska bastionen, Granada.
Åtta stora sevärdheter i Cordoba:
1. TORRE DE LA CALAHORRA
Adress: Calle Puente Romano
Morerna slog till
I oktober år 711 ställde en armé med araber och berber upp på floden Guadalquivirs brädd, med utsikt över Córdobas fallfärdiga stadsmurar.
Enligt legenden smög en liten grupp angripare över floden efter mörkrets inbrott, fann en svag punkt i stadens försvar, dödade vakterna och öppnade stadsporten för att släppa in huvudstyrkan. Sedan kunde morerna inleda sitt flera hundra år långa herravälde i Córdoba.
Stadens nya muslimska härskare började genast förstärka både den gamla romerska bron, som ledde över floden, och stadens förfallna fästningsanläggning. Där angreppsstyrkan en gång ställde upp sig står i dag ett torn byggt på grunden till morernas gamla försvarsverk.
Inne i tornet finns en utställning om morernas tid i Córdoba, och från toppen av tornet är vyn över moskén La Mezquita en av stadens bästa.

År 711 korsade en morisk angreppsstyrka floden och intog staden Córdoba.
2. KVARNARNA
Adress: Calle Puente Romano.

Morernas skovelhjul, som ledde upp vatten till stadens akvedukt, har rekonstruerats.
Romerska uppfinningar återinfördes
Efter morernas ankomst återupplivades och förbättrades många av romarnas uppfinningar, bland annat de vattenkvarnar som sedan antiken hade dragit nytta av att floden smalnade av här.
I dag har murverket rasat och träet ruttnat, men på morernas tid malde de stora kvarnstenarna säd till mjöl och enorma hjul ledde upp vattnet till en akvedukt och vidare ut till stadens många kloaker, badhus och bevattningsanläggningar.
Muslimerna införde flera grödor i Spanien, bland annat persikor, sockerrör och de apelsinträd som än i dag sprider sina orangefärgade klickar i Córdoba.
3. MOSKÉN LA MEZQUITA
Adress: Calle Cardenal Herrero 1.
Plats för 18 000 bedjande
Det helt dominerande navet i Córdobas gamla stadsdel är den gigantiska moskén, La Mezquita.
La Mezquita byggdes på ruinerna av en visigotisk kyrka som i sin tur hade uppförts på resterna av ett romerskt tempel. Under uppförandet återanvände de muslimska arbetarna romarnas gamla pelare, men de var för låga. För att öka takhöjden i moskén försågs pelarna med valv i två våningar högst upp. Detta lilla byggtekniska trick resulterade i en av världens mest berömda pelarhallar.
Córdoba växte explosionsartat och moskén blev snabbt för liten. Den byggdes ut i två omgångar tills den på 1100-talet hade plats för 18 000 bedjande och endast överträffades av moskén i Mecka i storlek. Pelarhallen är så stor att besökare kan gå runt ett bra tag innan de upptäcker att den rymmer en hel katedral!
När de kristna kungarna erövrade Córdoba rev de nämligen aldrig moskén. I stället ”planterade” de en katedral mitt i pelarhallen och lät kupolen skjuta upp genom taket på moskén. Och dessbättre för oss efterlevande lät de också stora delar av den muslimska utsmyckningen vara kvar.
GALLERI – Titta in i moskén:



Moskén La Mezquita har byggts ut tre gånger och sträcker sig över 23 400 m2.
Mitt inne i den imponerade pelarhallen reser sig katedralen.
De moriska byggherrarna återanvände gamla romerska pelare och ökade takhöjden genom extra valv.
4. ARKEOLOGISKA MUSEET
Adress: Plaza de Jerónimo Páez 7.
Kalifen visade sin makt med keramik
Córdobas härskare kom från den så kallade umayyaddynastin, som på 700-talet inlemmade områdets övriga härskare i ett emirat. På 900-talet tog Córdobas emir steget fullt ut och utnämnde sig själv till kalif, härskare över alla muslimer.
Det skedde naturligtvis inte utan protester från kalifen i Bagdad. För att befästa sin nya position lät det nyutnämnda kalifatet massproducera keramik i färgerna grönt, vitt och svart.
Grönt är Muhammeds färg, vitt är umayyaddynastins och svart är kalifens. Keramiken, och många andra lämningar från stadens moriska förflutna, kan ses på arkeologiska museet.

Olielampe
Bland museets moriska skatter finns en välbevarad, tusen år gammal oljelampa.

Keramik
Fritt översatt betyder grönt, vitt och svart: ”Umayyaderna är Muhammeds ättlingar och de sanna kaliferna.”
5. SYNAGOGAN
Adress: Calle de los Judíos 20.
Hetsjakt på judarna
Under 900-talet genljöd de smala små gränderna i Córdobas judiska kvarter av klapprande åsnehovar och köpmän som högljutt bjöd ut sina varor på hebreiska och arabiska. Icke-muslimer fick gärna bo i Córdoba så länge de betalade jizva, en årlig skatt på en dinar. Och historikerna räknar med att judar, kristna och muslimer samexisterade någorlunda fredligt.
Efter la reconquista, den kristna återerövringen, var det slut på friden. Judarnas synagogor gjordes om till kyrkor eller brändes ned, och i dag finns endast en av stadens många synagogor kvar.
Här finns ännu spår av den morisk-judiska blandkulturen på väggarna, där hebreiska texter blandats med muslimsk ornamentik.

En av Córdobas berömda söner är Moses Maimonides, judendomens kanske störste tänkare.
6. CASA ANDALUSI
Adress: Calle de los Judíos 12.

En miniutställning visar hur papper tillverkades av textilrester.
Papper ersatte garvat skinn
Enligt en krönikör på 900-talet var det varken Córdobas vackra kvinnor eller många juveler som drog till sig besökare, utan stadens enorma bibliotek – västvärldens största med 400 000 verk.
Morerna införde pappersproduktionen i Europa, där boksidorna dittills hade tillverkats av garvat skinn, och i Casa Andalusís lilla utställning kan man följa hur de gjorde: Med kraften från vattenhjul maldes textilrester ned till en massa som pressades och torkades, och sedan kunde användas som papper.
7. DE KUNGLIGA BADEN
Adress: Corregidor Luís de la Cerda 5.
Kalifens spa
En toppmodern betongtrappa leder ett par meter ned i underjorden och nästan tusen år tillbaka i tiden, till de utgrävda ruinerna av kalifens bad.
Córdoba var berömt för sina många offentliga badhus. Enligt en upphetsad muslimsk källa kunde staden skryta med 3 700 stycken men arkeologerna bedömer att 600 är en mer realistisk, men fortfarande imponerande, siffra.

I Córdobas badhus – de så kallade hamamerna – kan gästerna njuta som kalifer under ett par timmar.
Alla bad var dock inte lika luxuösa som kalifens, som var överdådigt utsmyckat och erbjöd varma bad under stjärnformade glasfönster i taket.
Besökare kan än i dag se fördjupningarna efter de dånande pannor som ledde runt det varma vattnet genom ett rörsystem. Córdobas invånare och turister kan känna sig som kalifer för en stund i något av stadens hamamer, badhus.
Precis som på kalifens tid erbjuds här kalla, medelvarma och skållheta bad samt typiskt sött myntate.
8. ALCAZAR DE LOS REYES
Adress: Caballerizas Reales 1.

Från kungapalatset gjorde Ferdinand och Isabella upp planer för att fördriva morerna.
Tortyrkammare i källaren
Enligt legenden svor drottning Isabella att hon inte skulle tvätta sin underklänning förrän de sista muslimerna hade drivits bort från Granada. Hennes ohygieniska löfte gavs på Alcázar de Los Reyes, kungapalatset.
Byggnaden var från början ett fästningsverk dit kalifen kunde söka sin tillflykt under oroliga tider, och där Córdobas ovärderliga bibliotek förvarades. Men efter den kristna återerövringen fungerade byggnaden som de katolska kungarnas residens.
Härifrån drog de upp strategier för att fördriva morerna – och alla andra ”hedningar”. Den fruktade spanska inkvisitionen hade förhörskammare i ett av tornens källare.
BYKORT
Här hittar du de åtta sevärdheterna:




Till fots genom historien
Turen genom Córdoba är bara 2,7 kilometer lång, men rik på sevärdheter. Den börjar där morerna attackerade staden år 711, och slutar där regentparet Ferdinand och Isabella planerade fördrivningen av de sista morerna år 1492.
- Torre de la Calahorra
- Kvarnarna
- Moskén La Mezquita
- Arkeologiska museet
- Synagogan
- Casa Andalusí
- De kungliga baden
- Alcazar de los Reyes