Cordoba överglänste alla Europas städer

För 1 100 år sedan var det en stad som överglänste alla andra i Europa: morernas Cordoba. Med sina 500 000 invånare, upplysta gator och rinnande vatten fick den Paris och London att se ut som små landsortshålor. Vi guidar dig i den praktfulla staden.

För 1 100 år sedan var det en stad som överglänste alla andra i Europa: morernas Cordoba. Med sina 500 000 invånare, upplysta gator och rinnande vatten fick den Paris och London att se ut som små landsortshålor. Vi guidar dig i den praktfulla staden.

Shutterstock & Getty Images

På 900-talet var Londons 30 000 invånare fortfarande tvungna att kliva över öppna, stinkande rännstenar och famla sig fram i mörka gränder. Men invånarna i Córdoba kunde åtnjuta­ gatubelysning, hundratals offentliga badhus, toaletter och avlopp, fontäner och välutrustade sjukhus och bibliotek.

Åren 750–1000 var Córdobas guldålder. Staden var huvudstad i muslimernas al-Andalus, som sträckte sig över hela dagens Spanien och Portugal – med undantag av ett litet hörn i det avlägsna nordväst.

Staden var en bro mellan öst och väst, och blev ett pulserande handelscentrum. Siden, ris, kryddor och parfym från de muslimska rikena och deras handelspartners österut anlände till stadens marknadsstånd. Samtidigt kom kunskap och lärdom.

Cordoba var centrum för kunskap

Kalifen i Córdoba ville inte vara sämre än sina kunskapstörstande trosbröder i Bagdad så hans bibliotek växte. Biblioteket hade bl.a. antika texter som studerades och översattes av de lärda. Morerna förde också med sig kunskap om bevattningssystem, geografi, astronomi och inte minst läkekonst, som i Córdoba förfinades i så hög grad att staden blev berömd för sina skickliga läkare.

Morerna hade inga större problem med personer av annan tro så länge alla följde rikets lagar. Och även om muslimerna i regel satt på de högsta posterna, kunde judar och kristna också gå långt inom exempelvis stats­administrationen.

Maurerne i krig mod kristne

Morerna i Andalusien låg ständigt i krig mot Europas kristna kungar i norr.

© Wikipedia

TIDSLINJE: Spanien var muslimskt i 700 år

Morernas Andalusien stod starkt i 700 år innan det slutligen erövrades av kristna kungar år 1492.

711: Morerna kommer

År 711 strömmar en armé bestående av araber och berber, muslimska stammar från Marockos berg, över Gibraltar sund. På rekordtid erövrar de det mesta av iberiska halvön med en beslutsamhet som fullkomligt överrumplar områdets visigotiska härskare. De nya härskarna kallas med ett namn för morer.

755: Córdoba blir huvudstad

Prins Abd ar-Rahman är den ende som överlever massakern på sin familjedynasti i Bagdad. Han flyr till Andalusien och samlar en armé i Córdoba som effektivt slår ned de konkurrerande muslimska grannarna. Abd arRahman utropar sig själv till emir och Andalusien till ett självständigt emirat. Han saltar in fiendens huvuden och skickar dem till ärkefienden i Bagdad.

912: Emiren blir kalif

Emiratet har krympt och omfattar i stort sett bara Córdoba med omnejd när Abd ar-Rahman III kommer till makten. Den unge emiren spelar skickligt ut sina fiender mot varandra och slår hän­synslöst ned på dem som inte underkastar sig. Han utropar sig själv till kalif, en titel som annars bara är förunnad härskarna över städerna Medina och Mecka.

1031: Kalifatet kollapsar

Kalifatet splittras under ett inbördeskrig och maktens centrum förflyttas till Sevilla som lägger Córdoba under sig.

1086: Nya herrar från Marocko

Sevilla och Córdoba underkastas strikt religiösa muslimska berberstammar från Marocko.

1236: Córdoba erövras – igen

Den kristna kungen Ferdinand III av Kastilien erövrar Córdoba efter en månadslång belägring.

1492: Den sista bastionen faller

Efter att ha lyckats stå emot de allt starkare kristna grannländerna i 250 år, faller morernas sista bastion, Granada.

Men morerna var långtifrån en enhetlig grupp. De första invasionsvågorna i Spanien hade utgjorts av araber och berber, ett bergsfolk från Marocko. De spända förhållandena mellan araberna, och mellan araber och berber, blev till slut för stora.

Kalifatet kollapsade och al-Andalus splittrades.

Samtidigt hade de kristna kungarna i norr hämtat andan och la reconquista, återerövringen av det förlorade landet, tog fart. År 1236 föll Córdoba i kristna händer och 1492 föll den sista moriska bastionen, Granada.

Åtta stora sevärdheter i Cordoba:

1. TORRE DE LA CALAHORRA

Adress: Calle Puente Romano

Morerna slog till

I oktober år 711 ställde en armé med araber och berber upp på floden Guadalquivirs brädd, med utsikt över Córdobas fallfärdiga stadsmurar.

Enligt ­legenden smög en liten grupp angripare över floden efter mörkrets inbrott, fann en svag punkt i stadens försvar, dödade vakterna och öppnade stadsporten för att släppa in huvudstyrkan. Sedan kunde morerna inleda sitt flera hundra år långa herravälde i Córdoba.

Stadens nya muslimska härskare började genast förstärka både den gamla ­romerska bron, som ledde över floden, och stadens förfallna fästningsanläggning. Där angreppsstyrkan en gång ställde upp sig står i dag ett torn byggt på grunden till morernas gamla försvarsverk.

Inne i tornet finns en ut­ställning om morernas tid i Córdoba, och från toppen av tornet är vyn över moskén La Mezquita en av stadens bästa.

Torre de la Calahorra i Cordoba

År 711 korsade en morisk angreppsstyrka floden och intog staden Córdoba.

© Shutterstock

2. KVARNARNA

Adress: Calle Puente Romano.

Vandmølle i Cordoba

Morernas skovelhjul, som ledde upp vatten till stadens akvedukt, har rekonstruerats.

© Virtual Tourist

Romerska uppfinningar återinfördes

Efter morernas ankomst återupplivades och förbättrades många av romarnas upp­finning­ar, bland annat de vattenkvarnar som sedan antiken hade dragit nytta av att floden smalnade av här.

I dag har murverket rasat och träet ruttnat, men på morernas tid malde de stora kvarnstenarna säd till mjöl och enorma hjul ledde upp vattnet till en akvedukt och vidare ut till stadens många kloaker, badhus och bevattningsanläggningar.

Muslimerna införde flera grödor i Spanien, bland annat persikor, sockerrör och de apelsinträd som än i dag sprider sina orangefärgade klickar i Córdoba.

3. MOSKÉN LA MEZQUITA

Adress: Calle Cardenal Herrero 1.

Plats för 18 000 bedjande

Det helt dominerande navet i Córdobas gamla stadsdel är den gigantiska moskén, La Mezquita.

La Mezquita byggdes på ruinerna av en visigotisk kyrka som i sin tur hade uppförts på resterna av ett romerskt tempel. Under uppförandet återanvände de muslimska arbetarna romarnas gamla pelare, men de var för låga. För att öka takhöjden i moskén försågs pelarna med valv i två våningar högst upp. Detta lilla byggtekniska trick resulterade i en av världens mest berömda pelarhallar.

Córdoba växte explosionsartat och moskén blev snabbt för liten. Den byggdes ut i två omgångar tills den på 1100-talet hade plats för 18 000 bedjande och endast överträffades av moskén i Mecka i storlek. Pelarhallen är så stor att besökare kan gå runt ett bra tag innan de upptäcker att den rymmer en hel katedral!

När de kristna kungarna erövrade Córdoba rev de nämligen aldrig moskén. I stället ”planterade” de en katedral mitt i pelarhallen och lät kupolen skjuta upp genom taket på moskén. Och dessbättre för oss efterlevande lät de också stora delar av den muslimska utsmyckningen vara kvar.

GALLERI – Titta in i moskén:

4. ARKEOLOGISKA MUSEET

Adress: Plaza de Jerónimo Páez 7.

Kalifen visade sin makt med keramik

Córdobas härskare kom från den så kallade umayyaddynastin, som på 700-talet inlemmade områdets övriga härskare i ett emirat. På 900-talet tog Córdobas emir steget fullt ut och utnämnde sig själv till kalif, härskare över alla muslimer.

Det skedde naturligtvis inte utan protester från kalifen i Bagdad. För att befästa sin nya position lät det ny­utnämnda kalifatet massproducera keramik i färgerna grönt, vitt och svart.

Grönt är Muhammeds färg, vitt är umayyaddynastins och svart är kalifens. Keramiken, och många andra lämningar från stadens moriska förflutna, kan ses på arkeologiska museet.

Olielampe fra det arkæologiske museum i Cordoba
© Sebastian Relster

Olielampe

Bland museets moriska skatter finns en välbevarad, tusen år gammal oljelampa.

Keramik fra Cordoba
© Sebastian Relster

Keramik

Fritt översatt betyder grönt, vitt och svart: ”Umayyaderna är Muhammeds ättlingar och de sanna kaliferna.”

5. SYNAGOGAN

Adress: Calle de los Judíos 20.

Hetsjakt på judarna

Under 900-talet genljöd de smala små gränderna i Córdobas judiska kvarter av klapprande åsnehovar och köpmän som högljutt bjöd ut sina varor på hebreiska och arabiska. Icke-muslimer fick gärna bo i Córdoba så länge de betalade jizva, en årlig skatt på en dinar. Och historikerna räknar med att judar, kristna och muslimer samexisterade någorlunda fredligt.

Efter la reconquista, den kristna åter­erövringen, var det slut på friden. Judarnas synagogor gjordes om till kyrkor eller brändes ned, och i dag finns endast en av stadens många synagogor kvar.

Här finns ännu spår av den morisk-judiska bland­kulturen på väggarna, där hebreiska texter blandats med muslimsk ornamentik.

Statue af Maimonides

En av Córdobas berömda söner är Moses Maimonides, judendomens kanske störste tänkare.

© Sebastian Relster & Jnordmar

6. CASA ANDALUSI

Adress: Calle de los Judíos 12.

Museet Casa Andalusí i Cordoba

En miniutställning visar hur papper tillverkades av textilrester.

© Sebastian Relster

Papper ersatte garvat skinn

Enligt en krönikör på 900-talet var det varken Córdobas vackra kvinnor eller många juveler som drog till sig besökare, utan stadens enorma bibliotek – västvärldens största med 400 000 verk.

Morerna införde pappersproduktionen i Europa, där boksidorna dittills hade tillverkats av garvat skinn, och i Casa Andalusís lilla utställning kan man följa hur de gjorde: Med kraften från vattenhjul maldes textilrester ned till en massa som pressades och torkades, och sedan kunde användas som papper.

7. DE KUNGLIGA BADEN

Adress: Corregidor Luís de la Cerda 5.

Kalifens spa

En toppmodern betongtrappa leder ett par meter ned i underjorden och nästan tusen år tillbaka i tiden, till de utgrävda ruinerna av kalifens bad.

Córdoba var berömt för sina många offentliga badhus. Enligt en upphetsad muslimsk källa kunde staden skryta med 3 700 stycken men arkeologerna bedömer att 600 är en mer realistisk, men fortfarande imponerande, siffra.

Badehus i Cordoba

I Córdobas badhus – de så kallade hamamerna – kan gästerna njuta som kalifer under ett par timmar.

© Scanpix/AKG-Images

Alla bad var dock inte lika luxuösa som kalifens, som var överdådigt utsmyckat och erbjöd varma bad under stjärn­formade glasfönster i taket.

Besökare kan än i dag se fördjupningarna efter de dånande pannor som ledde runt det varma vattnet genom ett rörsystem. Córdobas invånare och turister kan känna sig som kalifer för en stund i något av stadens hamamer, badhus.

Precis som på kalifens tid erbjuds här kalla, medelvarma och skållheta bad samt typiskt sött myntate.

8. ALCAZAR DE LOS REYES

Adress: Caballerizas Reales 1.

Alcazar de Los Reyes i Cordoba

Från kungapalatset gjorde Ferdinand och Isabella upp planer för att fördriva morerna.

© Sebastian Relster

Tortyrkammare i källaren

Enligt legenden svor drottning Isabella att hon inte skulle tvätta sin underklänning förrän de sista muslimerna hade drivits bort från Granada. Hennes ohygieniska löfte gavs på Alcázar de Los Reyes, kungapalatset.

Byggnaden var från början ett fästningsverk dit kalifen kunde söka sin tillflykt under oroliga tider, och där Córdobas ovärderliga bibliotek förvarades. Men efter den kristna återerövringen fungerade byggnaden som de katolska kungarnas residens.

Härifrån drog de upp strategier för att fördriva morerna – och alla andra ”hedningar”. Den fruktade spanska inkvisitionen hade förhörskammare i ett av tornens källare.

BYKORT

Här hittar du de åtta sevärdheterna: