Besök Rudolfs magiska lärdomsstad

Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II var tokig i vetenskap. Att regera intresserade honom inte. Den inställningen blev hans, och stadens, olycka.

Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II var tokig i vetenskap. Att regera intresserade honom inte. Den inställningen blev hans, och stadens, olycka.

Shutterstock

Under 1500-talets andra hälft var Prag en stad som ingen annan.

Där ägnade astronomer sig åt att mäta upp planeternas banor och sammanställa tabeller, så att människan kunde förutsäga solens, månens och stjärnornas rörelser över himlavalvet.

I laboratorier bubblade mixturer och elixir, medan alkemister utforskade elementen i jakt på den ultimata upptäckten: de vises sten, det ämne som kunde omvandla billig metall till renaste guld.

Hela staden genomsyrades av nyfikenhet, uppfinningsrikedom och entusiasm.

Prags särskilda status var inte ny. Med sin placering mitt i Centraleuropa hade huvudstaden i kungariket Böhmen, som på 1500-talet ingick i Tysk-romerska riket, spelat en ledande roll som kulturstad sedan tidig medeltid.

Tack vare vetenskapsmännen och deras upptäckter upplevde staden sin storhetstid och kallades för ”det magiska Prag”.

Prag lockade Europas astronomer

Intresset för vetenskap och upptäckter hade stöd från högsta ort.

Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II, som intog tronen 1576, brann för kunskap och lärdom. När Rudolf sju år senare flyttade sitt hov från Wien till Prag, följde många vetenskapsmän efter.

Rudolf var angelägen om att locka de bästa och mest framsynta forskarna till sitt hov.

Prags slottskomplex är 70 000 kvadratmeter stort och därmed Europas största.

© Jilji Sadeler

När kejsarens livmedikus Tadeáš Hájek z Hájku föreslog den kände danske astronomen Tycho Brahe kallade kejsaren genast denne till Prag, där han gjorde honom till hovmatematiker.

Året därpå, 1600, anslöt sig Johannes Kepler, Tysklands ledande astronom, till dem.

Tillsammans skapade de båda astronomerna Tabulae Rudolphinae, Rudolfinska tabellerna, exakta tabeller över planeternas positioner. Dessa gavs sedermera ut av Kepler 1627.

Efter Tycho Brahes död 1601 tog Kepler över som hovmatematiker. Som sådan gjorde han upptäckter som fick avgörande betydelse för vetenskapen. Till exempel upptäckte han att planeterna rör sig i elliptiska banor.

Kejsaren drev alkemist till självmord

Det var inte enbart traditionell vetenskap som frodades. Kejsaren uppmuntrade även alkemister att komma till Prag och visade stort intresse för deras arbete.

Kejsarens engagemang gick ibland för långt.

När den engelske alkemisten Edward Kelley inte som utlovat kunde framställa guld, spärrade Rudolf in honom för att se till att han inte rymde, innan han lyckats. Kelley slapp inte ur Rudolfs klor förrän han sex år senare avled.

Enligt en samtida källa begick alkemisten självmord genom att dricka gift som smugglats in till honom av hustrun.

Rudolf fick aldrig sin önskan om hemmagjort guld uppfylld, men alkemisternas arbete var inte förgäves.

Till exempel upptäckte den polske alkemisten Sendivogius under sin vistelse i Prag att luft innehöll ”livets hemliga föda”, det vill säga syre.

© Shutterstock

Gå på upptäcktsfärd i alkemistverkstaden

År 2002 fick en våldsam översvämning delar av gatubeläggningen i det inre av Prag att kollapsa.

Det avslöjade ett antal underjordiska gångar. En av gångarna ledde arkeologerna till en välbevarad, men sedan länge bortglömd alkemistverkstad under ett hus.

Byggnaden hyser nu Speculum Alchemiae, ett museum om alkemi som naturvetenskapligt och kulturellt fenomen. Besökare kan köpa diverse mixturer, såsom ”ungdomselixir”.

© Roman m82

Besök kejsarens gamla residens

Slottet, Pragborgen, grundades på 800-talet och har sedan dess byggts ut flera gånger.

Rudolf II genomförde en genomgripande ombyggnad och lade till en ny flygel, som kom att hysa bland annat hans samling av konst och astronomiska instrument.

Rummen används nu vid officiella begivenheter, till exempel besök av utländska gäster. Delar av slottet är öppet för publiken året runt.

© Robert Scarth

Astronom är ­begravd i kyrkan

Tycho Brahe begravdes efter sin död 1601 i Týnkyrkan i Prags centrum, men han fick inte lov att vila i fred.

Det ryktades att astronomen mördats, och hans kropp grävdes flera gånger upp för att undersökas.

Forskarna tror nu att Brahe sannolikt dog av njursvikt.

© Kunsthistorisches Museum

Kejsaren vilar i sin borg

Rudolf II var en särling, som föredrog sitt eget sällskap. Han gifte sig aldrig, men fick sex barn med olika kvinnor.

Kejsaren är begravd i Sankt Veitsdomen, Prags domkyrka, inne i Pragborgen.

© Shutterstock

Utforska tekniken

Prags tekniska museum hyser en av världens finaste samlingar av astronomiska instrument.

Bland de 450 föremålen finns sextanter, som Kepler och Tycho Brahe använde för att observera och beskriva himlavalvet.

Museet hyser dessutom ett stort antal mekaniska föremål, allt från resegrammofoner och symaskiner till lokomotiv.

De vetenskapliga aktiviteterna genererade även framgångar inom andra fält: boktryckande, litteratur, arkitektur och måleri blomstrade i Rudolfs Prag.

Idyllen blev kortvarig.

Rudolf ägnade så mycket tid åt vetenskap att han försummade att regera. År 1611 tog Brodern Matthias över kejsarmakten och flyttade hovet till Wien.

Rudolf stannade i Prag, där han dog nio månader senare. Några år senare bröt trettioåriga kriget ut och fördrev stora delar av stadens befolkning. Prags magiska tid var över.