Vackra Barcelona i skymningen

Anarkisternas Barcelona

Ingen annan stad i Europa har upplevt så många uppror som Barcelona. Och spåren efter bomber, avrättningar och strejker finns kvar överallt. Här är åtta sevärdheter du inte får missa.

Ingen annan stad i Europa har upplevt så många uppror som Barcelona. Och spåren efter bomber, avrättningar och strejker finns kvar överallt. Här är åtta sevärdheter du inte får missa.

Shutterstock

För en stund blev drömmen verklighet. Det var något George Orwell nöjt kunde konstatera när han kom till Barcelona i slutet av 1936. Han skulle delta i kampen mot Francos fascister.

Nästan alla byggnader hade erövrats av arbetarna och på många ställen vajade anarkisternas svart-röda fana.

”Kypare och expediter såg dig rakt i ögonen och behandlade dig som en jämlike. Underdåniga och högtidliga tilltalsformer hade försvunnit”, förklarade han i romanen Hyllning till Katalonien.

Han fortsatte: ”Barcelona verkade vara en stad där de rika klasserna i stort sett inte fanns.”

Anarkister redo att slåss mot Franco 1936

På morgonen den 17 juli 1936 var anarkisterna redo att slåss mot Francos trupper på Plaça de Catalunya.

© Den spanske stats turistbureau og Polfoto & Corbis/Polfoto

Startskottet till denna sociala revolution hade gått den 19 juli samma år då katalansk milis stoppat Francos trupper. Det blev kulmen på decennier av folkliga uppror.

Perioden under åren 1883 till 1939, då Francos trupper till sist intog Barcelona, kan betraktas som en enda lång klasskamp – av anarkisterna kallad La Rosa del Foc, den brinnande rosen.

De många vänsterorienterade fackföreningarna och partierna – med förkortningar som POUM, CNT, FAI och PSUC – drevs av ett djupt hat mot stadens rika överklass.

Även kyrkan och regeringen i Madrid betraktades som fiender, och speciellt den anarkistiska ideologin som var kritisk mot all form av centralisering hade många sympatisörer i Katalonien.

Figur från affisch om skördearbetarnas revolt 1640

Skördearbetarnas uppror år 1640 utgör en viktig del av den rebelliska katalanska självbilden.

© Bridgeman

TIDSLINJE: Ilska i Barcelona

Den katalanska staden har skakats av upplopp, strejker och demonstrationer.

1285:

I protest mot stigande priser och livsmedelsbrist arrangerade hantverkaren Berenguer stora demonstrationer på gatorna.

1640:

Skördearbetare revolterar i ilska mot spanska soldater på väg till trettioåriga kriget i Frankrike.

1842-1870:

Tusentals missnöjda arbetare avrättas under periodens åtta folkliga revolter.

1893:

Anarkisten Paulí Pallàs utför det första politiska bombdådet. Santiago Salvador kastar två bomber i Liceuteatern.

1909:

”Den tragiska veckan” inleds när 800 arbetare avskedas, varpå anarkisterna bränner ned 52 kloster och klosterkyrkor. 1 724 personer grips och fem avrättas.

1919:

Avskedanden på kraftverket La Canadense leder till strejker i flera storstäder tills fackföreningarna får som de vill.

1936-1939:

Francos trupper stoppas av bland annat anarkisterna i juli 1936. Året därpå utbryter gatustrider mellan anarkister och kommunister. Avrättningar av vänsterorienterade fortsätter sedan Franco intagit staden år 1939.

1951:

Bojkott mot spårvagnar på grund av en 40-procentig biljettprisökning. Priserna sänks igen men det förhindrar inte en generalstrejk.

Det fanns emellertid rivalitet även inom vänsterflygeln och motsättningarna blev tydliga under våren 1937.

De flesta meningsskiljaktigheter handlade om huruvida Katalonien skulle formas efter en stram sovjetkommunistisk modell eller inte.

Kataloniens regionsstyre splittrades av maktstriderna och det ledde till öppna gatustrider mellan fraktionerna.

I maj 1937 besegrades anarkisterna av de sovjetstödda kommunisterna, men spåren från La Rosa del Foc och tidigare oroligheter finns fortfarande kvar i den katalanska storstaden.

Här är åtta upproriska sevärdheter i Barcelona:

1. CASTELL DE MONTJUIC

Adress: Carretera de Montjuïc 66.

Dödens kastell

Barcelonas fästning har oftast använts för att slå ned stadens egna rebeller – till exempel år 1893, då anarkisten Paulí Pallàs genomförde vad som anses vara det första politiska bombattentatet i staden.

En civilgardist omkom men Kataloniens dåvarande militärguvernör, som dådet var riktat mot, överlevde.

”Hämnden blir gruvlig!” ropade Pallàs innan han arkebuserades på Montjuïc. Pallàs fick rätt, men kastellets historia visar att motståndet blev lika brutalt.

Castell de monjuic

Kastellet på Montjuïc byggdes år 1640 för att skydda Barcelona mot yttre fiender, men i synnerhet på 1890-talet användes det för avrättningar av stadens egna anarkister. I dag vajar den katalanska flaggan på fästningen.

© Corbis/Polfoto & Tonny Vorm

Redan i ingången möts man av en minnesplakett över Lluís Companys.

Han var president i den katalanska regeringen och kämpade för regionens självständighet och för att hålla samman de många grupperingarna på vänsterflygeln. År 1939, då Franco intog Barcelona, flydde han till Frankrike.

Där greps han av Gestapo som skickade tillbaka honom till Spanien. Den 15 oktober 1940 avrättades Companys av Francos soldater. ”För Katalonien”, blev hans sista ord.

2. LA-CANADENCA-KRAFTVERKET

Adress: Hörnet av Avinguda Paral·lel och Passatge de La Canadenca

De strejkande fick rätt till slut

År 1919 tog anarkisterna täten i en av de mest dramatiska strejkerna i spansk histora. Det började med att åtta arbetare vid Canadenca-verket fick sparken.

Den anarkistiska fackföreningen CNT manade till en strejk, som lamslog stora delar av Spaniens el- och vattenförsörjning.

Följden blev att regeringen i Madrid tvingade arbetsgivaren att gå med på fackföreningens krav.

De åtta avskedade arbetarna återanställdes och dessutom blev Spanien det första landet i Europa att införa åtta timmars arbetsdag.

Strejkande utanför kraftverket La Canadenca

Åtta avskedanden på kraftverket utlöste strejken år 1919. I dag besöks parken av hund-ägare och skateboardåkare.

© Getty Images

Hundra meter längre bort på Avinguda Paral·lel kom baren La Tranquilidad att under en period utgöra kommandocentral för en annan anarkistisk fackförening, FAI.

En av ledarna var Buenaventura Durruti som bildade en egen milis under inbördeskriget. Durruti-kolonnen, som omfattade 8 000 man, fick inga vapen från republikanska regeringen utan stal dem själv ur stadens vapenförråd.

Durruti dog den 20 november 1936 – det sägs ha varit ett vådaskott. En fjärdedel av Barcelonas invånare deltog vid hans begravning.

3. BIBLIOTECA GÒTIC

Adress: La Rambla 30-32.

Marxistisk ledare lönnmördades

Andreu Nin grundade POUM, arbetarpartiet för marxistisk enhet, i september 1935.

I början av inbördeskriget samarbetade Nin med bland andra Lluís Companys i den katalanska regeringen, men i takt med att den blev hårdare styrd av Sovjetunionen förlorade icke partitrogna kommunister inflytande.

Nin lämnade regeringen i december 1936. Året därpå förbjöds POUM innan Andreu Nin mördades av Stalis agenter i juni 1937.

Restaurang Cosmos, granne med Biblioteca Gòtic

Redan på 1930-talet fanns Restaurante Cosmos, då granne till POUM:s kontor som i dag är ett bibliotek.

© Tommy Worm

Det finns många spår efter Nin i Barcelona, men ett av de mest imponerande ligger intill Restaurante Cosmos längst ned på La Rambla.

Här finns stadens folkbibliotek som har den mest kompletta samlingen böcker om inbördeskriget och arbetarrörelsen.

4. PLAÇA DE GEORGE ORWELL

Adress: Carrer de n'Arai, 9999

Storebror övervakar narkomanerna

I slutet av 1900-talet förnyades en del av centrala Barcelona då politikerna ville rensa upp i slummen.

Samtidigt, år 1997, fick ett litet torg inte långt från den populära restaurangen ”Los Caracoles” namn efter den brittiske författaren Orwell som i sin bok Hyllning till Katalonien skrev om sina upplevelser under det spanska inbördeskriget.

George Orwell under spanska inbördeskriget

George Orwell (lång, i mitten) deltog i spanska inbördeskriget under POUM:s fanor.

© UCL special collection

Året därpå ökade spänningarna mellan knarkhandlare och polis, och 2001 valdes Plaça de George Orwell ut för ett nytt experiment. Det blev den första platsen i Spanien med övervakningskameror som är direkt kopplade till en polisstation.

Kriminaliteten på torget minskade, men många kritiker har påpekat det paradoxala i att torget är uppkallat efter författaren som i sin roman 1984 faktiskt varnade för farorna med ett övervakningssamhälle.

5. SANT FELIP NERI

Adress: Paseo de Palau Episcopal, Barri Gotic

Fascisternas historia sköts i sank

Den oansenliga kyrkan Sant Felip Neri ligger väl undanskymd mitt i stadens gotiska kvarter.

Byggnaderna kring det lilla torget framför kyrkan är fulla med hål, och under åren efter inbördeskriget var diktaturens officiella förklaring att de katalanska rebellerna kallblodigt hade skjutit ihjäl mer än 7 000 präster och andra kyrkans män här.

Mer än 7 000 av kyrkans representanter avrättades utanför Sant Felip Neri

Hålen på Plaça de Sant Felip Neri är faktiskt inte anarkisternas fel.

© Tommy Worm

Sanningen är att hålen i väggarna orsakats av två bomber från italienska stridsflygplan som samarbetade med Francos fascister under inbördeskriget.

42 personer dog i bombattacken – de flesta var barn från den katolska skolan i området.

6. GRAN TEATRE DEL LICEU

Adress: La Rambla 51-59.

Överklassen bombad på teatern

Den 7 november 1893 kastade anarkisten Santiago Salvador in två bomber mitt under Liceuteaterns premiär av ”Wilhelm Tell”. Endast den ena bomben detonerade, men 20 personer dog och många fler skadades.

Salvador greps och garrotterades offentligt på ett torg i Barcelona. Före avrättningen sjöng han en katalansk frihetssång och deklarerade med tydligt röst att han inte ångrade någonting.

Gran Teatre del Liceu i Barcelona

Gran Teatre del Liceu är än i dag en viktig kulturinstitution.

© Den spanske stats turistbureau

Teatern var den plats där stadens societet träffades, och i synnerhet medlemmarna i ”Cercle del Liceu” som diskuterade affärer över cava och hummer, var enligt anarkisterna minst lika skyldiga till arbetarnas misär som centralmakten i Madrid och katolska kyrkan.

7. PLAÇA DE CATALUNYA

Interna strider gynnade Franco

Vid första försöket att inta Barcelona blev Franco stoppad. Den 17 juli 1936 stod några tusen katalaner redo att ta upp kampen mot generalens framstormande trupper, som krossat allt motstånd på sin väg genom Spanien.

De katalanska arbetarna anfördes av den anarkistiska fackliga rörelsen CNT och hade försetts med vapen som stulits ur en vapendepå i hamnen. De hårdaste striderna utspelade sig på Plaça de Catalunya.

Sedan staden försvarat sig mot Franco blev torget även skådeplats för vänsterflygelns interna stridigheter.

Plaça de Catalunya

Telefónica-huset, där CNT höll till under inbördeskriget, finns kvar.

© Den spanske stats turistbureau og polfoto & Corbis/Polfoto

Kommunisterna i PSUC, som höll till på Hotel Colón, hade stöd av stadens polis när de angrep CNT:s högkvarter på andra sidan torget i maj 1937.

Striderna spred sig längs La Rambla, där de olika grupperingarna sköt mot varandra.

Därigenom underlättade de för Francos styrkor, som kunde inta Barcelona två år senare. Händelsen firades på just Plaça de Catalunya.

8. PLAÇA DE LA VILA DE GRÀCIA

Kvinnor protesterade mot kriget på Kuba

Klocktornet på Plaça de la Vila de Gràcia, i arbetarkvarteren i norra delen av staden, har vid flera tillfällen ringt till kamp för katalanernas frihet.

Ett uppmärksammat tillfälle var i april 1870 då en grupp kvinnor gick till angrepp mot ett lokalt mönstringskontor i protest mot kriget på Kuba.

Centralmakten i Madrid hade kallat in 25 000 man till det spanska kriget mot USA och det tänkte de rebelliska katalanska mödrarna inte finna sig i.

Varför skulle deras katalanska arbetarpojkar stödja den spanska överklassens krig? Upproret spred sig snabbt till resten av staden, men bara Gràcia höll stånd.

Placa de vila de la Gracia

Det händer fortfarande saker vid klocktornet.

© Den spanske stats turistbureau

Spanska soldater tvingades mobilisera stora styrkor och ställa upp kanoner innan byn, som på den tiden ännu inte vuxit ihop med Barcelona, gav upp.

Under de sex dagar som striderna pågick ringde klockan i tornet på torget för att sporra rebellerna. En äldre kvinna drog i klockrepet från sin altan intill torget.

Tornet står ännu kvar på det mysiga torget mitt i Gràcia, och än i dag kommer invånarna till torget för att demonstrera när de är missnöjda med något politiskt beslut.

STADSKARTA

Här hittar du de åtta sevärdheterna: