Fængsel

Här var döden sista vägen ut

Ända fram till 1963 var fängelset Alcatraz hemvist för mördare, gangsters och rymnings­experter. Inte en enda fånge lämnade den isolerade fängelseön levande – i alla fall enligt den officiella versionen.

"Alcatraz Island photo D Ramey Logan.jpg from Wikimedia Commons by D Ramey Logan, CC-BY-SA 3.0"

När ljuset i alla cellerna släcks klockan 21.00 den 11 juni 1962 glider Frank Morris och bröderna John och Clarence Anglin ljudlöst ur sina hårda sängar. De lossar de skivor som de så omsorgsfullt har målat så att de ska se ut som väggen i deras sex kvadratmeter stora celler. Skivorna döljer de hål som det tagit dem flera månader att borra i den fuktiga betongväggen längst bak i cellen. Som verktyg har fångarna använt spetsade skedar och en hemmagjord borrmaskin tillverkad av en dammsugarmotor och en skruvmejsel. Bullret från maskinen har de sett till att överrösta genom att turas om att spela munspel. Den betong de har hackat bort har finfördelats och försiktigt strötts ut på gården under deras dagliga utomhusvistelser.
För att vakterna inte ska upptäcka deras flykt nästa morgon har männen gjort papiermaché-huvuden med äkta hår som de har fått av fängelsets frisör. De lägger huvudena på kudden och stoppar upp täcket med lakan och kuddar så att det i mörkret ser ut som om de själva ligger där.
De tre fångarna kravlar sig nu igenom hålen och in i en 90 cm bred service­gång som löper bakom cellerna. Från sevicegången kan de krypa upp till ett smalt ventilationsschakt som leder upp till taket. Dagarna innan har männen bytt ut nitarna i gallret som spärrar schaktet mot nitar av tvål. Gallret utgör därför inget hinder och fångarna tar sig obehindrat upp på taket. Här har de tidigare gömt sina åror gjorda av kryssfanér och en uppblåsbar flotte som består av 50 hoplimmade regnrockar som de stulit från lagret. De vet att flera fångar har skjutits eller drunknat under tidigare flyktförsök. Nu hoppas de bara att flotten håller tätt och bär dem trygga och osedda över de starka strömmarna i den kalla San Franciscobukten. De tre håller andan när de sjösätter den rangliga flotten och glider ut i den kolsvarta natten.
Rester av flotten hittades senare på Angel Island i närheten, men man fann aldrig några spår efter de tre rymlingarna. Officiellt drunknade de under flykten, men släktingar till bröderna Anglin påstår att de fått vykort från dem från Sydamerika. I så fall är de de enda som lyckats fly från fängelset på Alcatraz.

Ön Alcatraz upptäcktes 1775 av den spanske upptäcktsresanden Juan Manuel de Ayala som höll på att kartlägga Nordamerikas västkust.
År 1853 började US Army bygga ett fort på ön för att skydda den stenrika guldgrävarstaden San Francisco mot angrepp från i synnerhet Mexico. Fortet på Alcatraz utrustades bl.a. med fyra 16-tons kanoner med en räckvidd på fem kilometer. Alcatraz blev väst­kustens symbol för USA:s militära styrka och kallades The Rock, Klippan. Från fortet avfyrades dock bara ett enda skott mot ett oidentifierat fartyg, och efter bara 20 år var det föråldrat.
På grund av läget användes fortet därefter som militärt fängelse. De första fångarna anlände under inbördeskriget och Alcatraz fungerade som militärfängelse fram till 1934 då det gjordes om till statsfängelse. Särskilt farliga eller besvärliga fångar, rymnings­experter och maffiamedlemmar – bl.a. Al Capone – placerades på den flyktsäkra och isolerade platsen. Alcatraz blev snart ökänt för usla förhållanden och en sträng disciplin som upprätthölls med stryk och långa straff i isoleringscell. Under många år fick internerna inte ens prata, vilket gjorde många av dem sinnessjuka. Fängelset fick så dåligt rykte att klippan i folkmun kallades för ”Djävulsön”. År 1963 lade man ned fängelset eftersom det var för dyrt i drift och för att miljön och villkoren för de intagna inte uppfyllde moderna krav.

Läs också:

Historiska guider

Här rullade de kungliga huvudena

4 minuter
Historiska guider

Här satt kungens dotter i 22 år

4 minuter
Historiska guider

Billy the Kid dödad i ett bakhåll

4 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!