Här rustade Karl XI mot danskarna

Som skydd mot den danska flottan lät den svenske kungen år 1679 anlägga en ny örlogsbas. I Karlskrona finns än i dag delar av den svenska flottan.

Som skydd mot den danska flottan lät den svenske kungen år 1679 anlägga en ny örlogsbas. I Karlskrona finns än i dag delar av den svenska flottan.

Sven Rosborn

År 1681 sjöd lilla Trossö utanför den svenska sydostkusten av aktivitet. Luften genljöd av hammarslag och det rytmiska ljudet av sågande.

Dagen lång slet män med timmer, rep och annat gods, medan verkstäder, magasin och stapelbäddar sköt upp på den cirka två kvadratkilometer stora ön.

Bygget utgjorde det första fröet till staden och örlogsbasen Karlskrona. Under de följande åren skulle basen bli centrum för svenskt skeppsbygge och hemvist för den svenska flottan.

Det senare är staden än i dag. Karlskrona bär därför inte bara på cirka trehundrafyrtio år av minnen, utan är också en levande del av den svenska örlogshistorien.

Karlskrona anlades i ett enda syfte, att stärka den svenska flottan i förhållande till ärkerivalen Danmark.

Under det gångna seklet hade de båda länderna kämpat om makten i Östersjön, och att flottan var baserad utanför Stockholm var mindre lämpligt.

Skeppen befann sig nämligen då långt från fienden. Dessutom frös havet längre norrut ofta till, så att skeppen inte kunde ta sig ut. Genom att flytta hamnen söderut löste man båda dessa problem.

Karlskrona, som är populärt bland fritidsseglare, har många marinor.

© Shutterstock

Kungen tvångsförflyttade sjömän

Den 19 november 1679 gav Karl XI och hans närmaste rådgivare sig därför iväg för att hitta en lämpligare plats för byggnation och underhåll av flottans skepp.

Valet föll på en ö utanför Blekinge. Kungen ”rekognoscerade hamnar, inlopp, vikar, holmar och skär och det beslöts att det på Trossö skulle byggas en stad som skulle bära namnet Karlskrona”, skrev fortifikationschefen Erik Dahlbergh i sin dagbok.

Snart seglade fartyg i skytteltrafik mellan Stockholm och Trossö. Allt som gick att återanvända, från kranar till pollare, fördes till flottans nya bas.

På Trossö sköt det upp stapelbäddar, smedjor och verkstäder. Enbart för proviant byggdes cirka fyrtio hus. Kungen inledde samtidigt bygget av fortet Kungsholm, som skulle bevaka stadens inlopp.

För att se till att det fanns tillräckligt med sjömän till flottan lät kungen tvångsförflytta ettusenetthundra båtsmän med familjer från andra orter i Blekinge.

Hundratals hantverkare sökte sig till området. Många slog sig ner i stadsdelen Björkholmen, där de byggde hus av ek. Husen var så rejäla att flera av dem används än i dag.

Skepp sjösattes i rekordfart

Det första skeppet som byggdes på det nya varvet, linjeskeppet Blekinge med sjuttio kanoner, sjösattes år 1682.

Fler tillkom snart. Under 1690-talet byggdes tjugosex fartyg på varvet. Resultatet var att Sverige hade en stark flotta när Danmark i koalition med Sachsen, Polen och Ryssland förklarade krig år 1700.

Danmark besegrades, men när kriget – stora nordiska kriget – var slut stod det klart att Sveriges tid som stormakt var över, men Karlskrona och örlogsbasen bestod.

Redan tre år efter kriget kunde varvet till och med inviga en ny, tekniskt avancerad torrdocka.

Karlskrona har än i dag Sveriges största örlogsbas.

Marinens tredje sjöstridsflottilj bevakar svenska farvatten från samma plats som Karl XI för över trehundrafyrtio år sedan utsåg som platsen för hans nya stad.