Diskussionen var livlig kring middagsbordet på Uraniborg. Gästforskare vid Tycho Brahes observatorium på Ven diskuterade ivrigt sina senaste upptäckter och planerade nattens arbete. Bara Brahe själv satt tyst, försjunken i djupa tankar vid honnörsbordet. Vid hans fötter satt dvärgen och hovnarren Jeppe och matades med munsbitar från bordet.
”Jeppe”, suckade Brahe till sist, ”vad ska jag göra med de motsträviga bönderna här på ön?”
”Kalla samman dem och låt dem dricka så mycket öl de orkar”, svarade narren, som ansågs vara synsk. ”Vad sade du? Ska jag belöna dem i stället för att straffa dem?”, frågade Brahe upprört.
”Det måste du göra”, vidhöll narren. Och astronomen Christian Longomontanus som skrev ned ordväxlingen höll med narren.
Tycho Brahe var en hård länsherre, och ibland gick det för långt. Astronomen krävde att bönderna skulle arbeta helhjärtat, så att forskningen kunde nå stjärnorna, och han tolererade inte att bönderna stretade emot för att sköta jordbruket.
Konflikterna med öns bönder nådde sin kulmen år 1590, när Tycho Brahe lät kasta bonden Rasmus Pedersen i fängelse – och inte släppte ut honom förrän Pedersen skrev under på att han gav upp. Fram till dess höll Brahe bondens bror som gisslan och beslagtog också fyra av Pedersens hästar. Två av dem fick till och med arbeta ihjäl sig. Lagen var dock på Rasmus Pedersens sida – och så var även kungen, som bad Brahe att lösa konflikten ”som en god kristen”. Men Brahe tog inte fasta på rådet.
Unikt observatorium
Tycho Brahe hade år 1576 fått ön som förläning av Fredrik II. Det första han gjorde var att låta öns bönder bygga Uraniborg. Slottet var konstruerat så att alla torn kunde användas för observation av himlen. På slottet hade Tycho Brahe gott om plats för gästforskare och studerande, och Ven blev snart Europas viktigaste forskningscentrum.
Men astronomen var inte nöjd. År 1584 krävde han därför att bönderna även skulle bygga Stjärneborg. Tidens modernaste observatorieanläggning byggdes delvis under jord för att skydda mätinstrumenten mot vindar och temperaturväxlingar. Här kunde Brahe genomföra mätningar med en dittills oöverträffad exakthet. De observationer han gjorde på Ven användes senare av bland andra hans elev Kepler för att göra upp med föreställningen att jorden är universums centrum.
Ven blev svenskt
Tretton år efter att Stjärneborg byggts lämnade Tycho Brahe Ven för att aldrig mer komma tillbaka. Han hade inget stöd från den nye kungen, Kristian IV, och enligt honom själv var han trött på de ständiga konflikterna med arrendatorerna. Efter Brahes uppbrott stod utvecklingen på Ven stilla. Astronomens byggnadsverk fick förfalla, och ön som hade varit bebodd sedan bronsåldern tömdes nästan.
År 1658 fick Ven en ny härskare, då den svenske kungen Karl X Gustav hade besegrat Danmark, som tvingades ge upp alla besittningar öster om Själland. Den svenska planen var att befästa Ven med 2000 soldater och artilleri som försvar mot Danmark, men planen sattes aldrig i verket.
Aktiviteten på Ven började blomstra igen omkring år 1900, då öns tegelverk fick leverera tonvis med tegelsten på grund av den byggboom som rådde i Köpenhamn. Samtidigt blev ön en populär samlingsplats för Europas kungliga under höstjakten. På 1930-talet kunde ön stoltsera med cirka 1300 invånare, den högsta siffran någonsin. I dag bor runt 350 personer permanent på ön, och de lever främst av turism – det är många som vill besöka det återuppbyggda Stjärneborg och Tycho Brahe-museet.