Väggarna i Tuth­mosis III:s grav­kammare var dekorerade med scener ur den heliga fornegyptiska texten Amduat. Taket var en djupblå natthimmel med stjärnor på.

Gravarna i den hemliga dalen

En isolerad dal på Nilens västra strand blev i djupaste hemlighet den sista viloplatsen för en lång rad av Egyptens faraoner.

29 september 2011 av Louise Alkjær & Niels-Peter Granzow Busch

När farao Tuthmosis I besteg Egyptens tron cirka år 1500 f Kr gav han sin chefsarkitekt Ineni order om att bygga en mycket speciell grav. Graven skulle i största hemlighet huggas ut i en ensligt belägen dal och fick inte vara synlig utifrån.

I 1700 år hade det varit tradition att faraonerna låtit sig begravas i monumentala gravar, som skulle avspegla härskarnas storhet.

Gravarna lockade till sig gravplundrare

Gravanläggningarna – i synnerhet pyramiderna – lockade emellertid till sig mängder av gravplundrare, och därför bestämde sig faraonerna för att byta taktik: nu skulle deras gravar dra till sig så lite uppmärksamhet som möjligt.

Chefsarkitekten Ineni följde Tuthmosis I:s order till punkt och pricka: ”Jag ensam övervakade byggandet av hans majestäts klippgrav. Ingen såg eller hörde någonting”, ristade han på gravens vägg.

Tuthmosis I blev den förste farao som forskarna med säkerhet vet begravdes i det som nu kallas Konungarnas dal. Snart anlades även en gravplats för landets drottningar i en angränsande dal. Den kallas i dag Drottningarnas dal.

Under 500 år därefter begravdes några av Egyptens mest berömda faraoner och deras familjer i den hemliga dalen på Nilens västra strand.

Kanske är du intresserad av...