Rigsdagen Berlin nazister

Branden gav nazisterna makten

Den 27 februari 1933 utbröt en våldsam brand i Riksdagen i Berlin. ”Ett kommunis­tiskt kuppförsök”, hävdade nazisterna och använde branden som propaganda i sin valkampanj. Strategin lyckades och Hitler kunde sätta sig vid makten i Tyskland.

National Archives and Records Administration, National Archives Identifier (NAID) 535790

Den 27 februari 1933 gick en av vaktmästarna sin sista runda i Riksdagen i Berlin. Klockan var 20.30 och allt var tyst. Den stora byggnaden stod tom eftersom den nye rikskanslern, Adolf Hitler, fyra veckor tidigare hade upplöst parlamentet och utlyst nyval.

Exakt 44 minuter senare gick larmet på närmaste brandstation: Riksdagen brann. När brandmännen kom till platsen en stund senare hade elden redan fått fäste och spred sig snabbt. Strax efter att släckningsarbetet påbörjats exploderade Riksdagen i ett inferno av lågor.

Brandmännen insåg att byggnadens inre inte gick att rädda. De fick i stället försöka förhindra att riksdagshuset skulle­ brinna ner till grunden genom att förhindra att elden nådde upp till takbjälkarna.

Mitt under släckningsarbetet stötte brandmännen på en man i tjugofemårsåldern. Han gick omkring med bar överkropp, var förvirrad och sa att han hette Marinus van der Lubbe. Han skulle ha anlagt branden i protest mot nazisterna. Han överlämnades till polisen och brandmännen fortsatte sitt omfattande släckningsarbete.

Först kring midnatt var elden släckt. Riks­dagens inre var totalförstört.

Nästa morgon pekade nazisterna ut de tyska kommunisterna som skyldiga. Hitler påstod att branden var startskottet för en statskupp och fick president Paul von Hindenburg att införa undantagstillstånd.

I och med detta låg makten hos rikskansler Hitler som nu kunde anta lagar över huvudet på parlamentet. Han förbjöd det tyska kommunistpartiet och lät anhålla 4.000 kommunister för kuppförsök. Samtidigt iscensatte nazistpartiet en massiv skrämselkampanj inför valet som skulle hållas en vecka senare.

Planen lyckades och valet blev en framgång för nazisterna. Hitler dröjde inte länge med att tacka för förtroendet genom att förbjuda alla andra politiska partier – han blev diktator på laglig väg.

Det tyska riket hade haft ett folkvalt parlament ända sedan år 1849. Det sammanträdde först på olika platser i Berlin men år 1871 beslutades att parlamentet skulle ha ett fast säte.

Året därpå skickade 103 arkitekter in sina förslag till en tävling men segraren fick aldrig se sitt bidrag förverkligat – bland annat på grund av oenighet mellan kejsar Vilhelm I och kansler Otto von Bismarck. År 1882 hölls ännu en tävling och den här gången gick det bättre.

Den nya byggnaden utropades till en arkitektonisk pärla vid invigningen år 1894. Efter branden år 1933 rustades byggnaden upp och användes för nazisternas propagandamöten. Under senare delen av andra världskriget skadades byggnaden av de allierades bomber och när ryssarna attackerade Berlin år 1945 var Riksdagen ett av Röda arméns främsta mål.

Efter nazisternas kapitulation fanns det därför inte mycket mer än ruiner kvar av byggnaden. När Tyskland delades kom Riksdagen att ligga i Västberlin bara några meter från Berlinmuren.

År 1949 flyttade Västtyskland sitt parlament till den tillfälliga huvudstaden Bonn men i stället för att riva Riksdagen beslutade politikerna att rusta upp den 1956.

Den ursprungliga kupolen gick dock inte att rädda.Fram till år 1990 användes Riksdagen bara för olika utställningar och möten men efter Tysklands återförening beslutades det att parlamentet skulle få sitt säte i Berlin igen.

År 1999 kunde Riksdagen äntligen tas i bruk igen av det nya parlamentet.Till minne av Riksdagens ursprungliga kupol från år 1894 försågs den nya byggnaden med en stor kupol av stål och glas. I dag är byggnaden en symbol för Tysklands återförening och besöks av flera tusen turister varje år.

Websites:
www.berlin.de

Läs också:

Hitler

Hur mycket fick Adolf Hitler i lön?

2 minuter
Historiska storstadsguider

Historisk guide: Hitlers Berlin

12 minuter
Hitler

Hur lång var Adolf Hitler?

1 minut

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!