Med en yta av endast 6,5 kvadratkilometer tar Gibraltar inte stor plats på kartan.
Landtungan utanför den spanska sydkusten består dessutom av en massiv sandstensklippa, som gör odling av jorden omöjlig och trafik besvärlig.
Klippans läge vid sundet som skiljer Afrika och Europa har emellertid genom historien gjort Gibraltar eftertraktat.
Den som har Gibraltar kontrollerar nämligen passagen mellan Atlanten och Medelhavet – en ovärderlig strategisk fördel för vilken europeisk stat som helst med ambitioner om att vara en stormakt.
För antikens greker utgjorde klippan och berget Jabel Musa på andra sidan sundet tillsammans Herakles stoder.
Enligt myten skapade den superstarke sagohjälten stoderna genom att pressa isär de båda klipporna.
År 711 skrev området in sig i historien, när den muslimske härföraren Tariq ibn Ziyad med klippan som språngbräda erövrade Spanien.
Fältherren gav namn åt området, som hädanefter kallades för Jabal Tariq, Tariqs berg, en beteckning som med tiden förvanskades till Gibraltar.
Underlägsen styrka höll stånd
Spanjorerna återerövrade Gibraltar 1462 och var under de följande århundradena Europas mäktigaste nation. Landet fick emellertid snart konkurrens från Storbritannien.
År 1704 utnyttjade britterna de kaotiska förhållandena under det så kallade spanska tronföljdskriget och lät sin starka flotta inta klippan.
Britternas rätt till klippan bekräftades i ett fredsfördrag undertecknat i den nederländska staden Utrecht 1713.
Fördraget fastslog att britterna ”för evig tid skall äga och utnyttja staden, slottet och befästningarna utan några som helst undantag eller hinder”.
Dokumentet hindrade inte Spanien från att försöka ta tillbaka den eftertraktade klippan.
År 1779 belägrade Spanien Gibraltar. De spanska styrkorna var med 40 000 man och 246 kanoner vida överlägsna britternas 5 500 man och 96 kanoner.
Försvararna höll emellertid stånd. För att knäcka de envisa britterna inledde spanjorerna 1782 ett kraftigt bombardemang från sjösidan.
Gibraltar har i dag omkring 34 000 invånare.
Britterna svarade: under belägringen hade de grävt ett nätverk av tunnlar genom klippan, så att de kunde få fram kanoner till ställningar högt upp.
Nu besköt britterna fiendens skepp från en höjd som översteg de spanska kanonernas räckvidd, och många av de spanska skeppen gick upp i rök – trots att sjömännen hade fyllt skroven med våt sand och kork för att förhindra bränder.
Spanjorerna gav upp belägringen året därpå, och Gibraltar förblev brittiskt.
Franco ville ha Gibraltar
Tunnlarna utökades kontinuerligt, så på 1940-talet kunde anläggningen hysa Gibraltars 16 000 man stora garnison.
Där hade general Eisenhower sitt högkvarter, medan han ledde den allierade invasionen av Afrika 1942.
Åren efter andra världskriget lösgjorde många brittiska kolonier sig från moderlandet. Spaniens diktator Francisco Franco hoppades att Gibraltar skulle följa efter och bli spanskt.
Han misstog sig – i en folkomröstning 1967 röstade 12 138 för och 44 mot att området skulle förbli brittiskt. Tiden som strategiskt fäste är dock förbi.
Gibraltar lever i dag av bankverksamhet och turism. Varje år kommer tio miljoner besökare dit.