Ballong steg till väders från slottet

Ett får, en tupp och en anka var världens första passagerare i en varmluftsballong. Uppstigningen framför slottet i Versailles år 1783 är bara en av många händelser som ägt rum här.

Det var en fredag den 19 september 1783.

Vädret var vackert och adelsmännen hade redan börjat samlas. Detta ville de nämligen inte missa: Ett föremål större än någon fågel skulle stiga mot skyarna i dag.

Aldrig hade man väl skådat någonting liknande.

Även kungen och drottningen kom ut för att övervaka händelserna på Versaillesslottets förgård.

Ludvig XVI och hans Marie-Antoinette följde ballongbyggarna, bröderna Montgolfier, med blicken medan de tre passagerarna – ett får, en tupp och en anka – sattes i korgen, och man tände en osande eld under ballongens öppning.

Med ulltestar, hästlort och annat material som inte brann särskilt bra på elden, bildades snart en tjock, svart rök.

Bröderna Montgolfier trodde nämligen att det var röken snarare än varm luft som fick ballongen att stiga. Och oavsett vilket det berodde på, så fungerade det i alla fall.

Under publikens jubel lättade silkeskonstruktionen med världens första flygpassagerare ombord. De steg ungefär 500 meter upp i luften och landade sedan lugnt och stilla efter tre kilometers flygtur.

Djuren undersöktes noggrant efter landningen. Särskilt tuppen såg medtagen ut och bröderna spekulerade nu i om den tunna luften i de högre luftlagren blivit för mycket för djuret.

Men efter en mer ingående undersökning drog bröderna slutsatsen att tuppen troligen var groggy på grund av att fåret antingen trampat eller kanske satt sig på honom i den lilla gondolen.

Efter den lyckade resan – som kungen förvisso klagade något över på grund av röken, men som djuren i alla fall överlevde – var bröderna nu beredda att låta människor försöka sväva bland molnen i en ballong.

Slottet i Versailles utstrålade prakt

Denna septemberfredag var slottet i Versailles redan 160 år gammalt – och här brukade man få uppleva stora händelser.

Slottet byggdes ursprungligen som ett litet jaktslott åt Ludvig XIII år 1623. Hans efterträdare på tronen var solkungen Ludvig XIV.

Denne hade stora planer för det lilla slottet utanför Paris, då hans stora hov inte rymdes i Louvren mitt i staden.

Ludvig beslöt därför att bygga ut Versailles, och det ursprungliga jaktslottet blev mittpartiet i det slott som ligger där i dag.

Målningar, möbler, böcker och fint porslin hämtade kungen bland annat från sin finansministers slott Vaux-le-Vicomte.

Finansminister Fouquet var en rik man – så rik att en av kungens män med framgång hävdade att Fouquet var en bedragare som lurade kungen på rättmätiga intäkter.

Kungen valde att tro på anklagelserna efter att ha besökt Fouquets vackra slott. Finansministern kastades i fängelse och strax därefter tömde man hans hem.

Tillsammans med uppgrävda buskar och apelsinträd från parken kördes alltihop till Versailles. Här höll kungen på att anlägga en park vars like man aldrig tidigare skådat.

Trots att det var ont om vatten i området lät Ludvig anlägga flera stora springbrunnar. Innan vattenförsörjningen var helt färdigbyggd satte man bara igång fontänerna när kungen var i närheten.