1. Kylskåpet
Uppfinningen av kylskåpet blev en realitet när bryggerierna saknade ett ställe att hålla sin öl kall och god.
Den traditionella ölbryggningen ägde bara rum under de kalla månaderna, eftersom den kemiska processen för att skapa öl krävde kyla. Bryggningen av öl genererar värme och för mycket värme kan döda jästen och på så sätt förstöra ölet. I hundratals år använde ölbryggare därför isblock, som de förvarade i källare för att hålla ölen kall. Men genombrottet kom när Carl von Linde, en ingenjör med ett bryggeri i München, 1876 uppfann den mekaniska nedkylningen.
Redan på 1880-talet blev kylskåpen vanliga på bryggerierna. Det var dyrt för bryggeriägarna, men kylskåpen innebar att bryggarna nu kunde producera öl året runt och inte bara på vintern, som tidigare. Bryggerierna växte sig större och kunde nu placeras långt från de naturliga isplatserna. Kylskåpen gjorde också att bryggerierna kunde skapa och kyla ölflaskor och med tiden tog kylskåpen också plats i privata hem.
2. Glasflaskor
Öl gav inspiration till glasflaskor, som blev en av de tidigaste storproduktionerna på 1900-talet.
Michael Joseph Owens var mannen bakom maskinen. Han slog sig ihop med Libbey Glass, som distribuerade hans produkt med målet att massproducera långhalsade ölflaskor. Owens maskin blev en jättesuccé. År 1903 kunde hans maskin producera tolv glasflaskor i minuten och redan 1912 tillverkade maskinen inte mindre än 50 flaskor i minuten. Owens maskin användes i stora delar av världen 1915.
I och med uppfinningen av maskinen hade Owen rättigheterna till att tillverka brandy-, vin- och specialflaskor. Han sålde exklusiva rättigheter till Heinz, som tillverkade ketchupflaskor, till Hazel-Atlas som tillverkade vanliga flaskor och till Ball Brothers som tillverkade syltburkar.
3. Pastörisering
Bryggarna på de lokala bryggerierna på 1800-talet tröttnade på att deras öl snabbt blev dålig. Därför anlitade de biologen Louis Pasteur för att ta reda på vad det var som gjorde ölet dåligt.
Pasteur kom underfund med att det låg bakterier bakom. Därför uppfann han en process som kunde avlägsna bakterierna genom att värma upp ölet och sedan kyla ned det. Processen kallade han pastörisering.
Louis Pasteur experimenterar med ölets bakterier.
4. Termometer
Fysikern James Joule växte upp med en pappa som hade ett eget bryggeri. Under sin uppväxt och sitt arbete på bryggeriet hade Joule lärt sig att han behövde mycket precisa förhållanden och färdigheter för att mäta och definiera den mekaniska värmen.
Han ville uppfinna ett mätinstrument som kunde visa honom exakt rätt temperatur. Han visste till exempel att den omgivande temperaturen behövde vara extremt exakt och att han måste arbeta ensam och ostörd i många timmar i sträck för att kunna mäta upp den exakta temperaturen.
Under de här ovanliga omständigheterna som han hade lärt sig på bryggerier, genomförde han sina experiment. Han lyckades uppfinna kvicksilvermodellen, som är den mest använda temperaturmätaren än i dag.
5. pH
pH-skalan är en integrerad del av den moderna vetenskapsvärlden och mäter en vätskas surhetsgrad. Skalan beskriver de optimala nivåerna för vätska, till exempel vätska i kroppen och i dricksvatten. Uppfinningen av skalan startade med en grupp ölälskare.
Frustrerade ölbryggare vid Carlsberg hatade att de inte hade något standardmått, som beskrev deras produkts surhetsgrad och därför var de i stället tvungna att använda oexakta mätningar. Framtagandet av skalan innebar att de kunde kontrollera sin öls jäsningsprocess – och, ännu viktigare, kunde de nu få andra att upprepa deras process och få samma resultat.
6. Koldioxid
Medan han befann sig på ett bryggeri upptäckte den engelske kemisten Joseph Priestley att bryggprocessen skapade en märklig substans som singlade ned mot marken. Upptäckten satte fart på hans tankar, som med tiden ledde till upptäckten av grundämnet syre. Tidigare hade vetenskapsmän ansett att luft var en homogen substans, men Priestley var den första att framföra tesen att luft bestod av olika gaser.
Den gas som han hade observerat på bryggeriet – koldioxid – lyckades han med tiden framställa utan alkohol och Priestley gav därmed hela världens läsk sitt bubbel.
7. Upptäcktsresornas epok
De stora europeiska expeditionerna som seglade ut för upptäcka och kolonisera under upptäcktsresornas epok var mycket långa.
Under seglingarna hade besättningen inga eller få chanser att stanna till och fylla på förråden. Därför var det nödvändigt att ransonerna ombord hade långa hållbarhetstider, så att besättningen inte dog av svält och törst under expeditionerna.
När Columbus lämnade hamnen för att upptäcka Den nya världen såg han till att ta med ostar, honung och oliver – och så förstås mängder av tunnor fulla med öl.
Det var inte ovanligt för en besättningsman att utfodras med en gallon (3,8 liter) öl om dagen. Vatten skulle bli fördärvat under däck, så de resande under den här epoken drack ingenting annat än öl på sina långa resor.