Fastlagsbullar rustade katoliker för magra tider

Den moderna fastlagsbullen – eller semlan – av vetedeg är från början av 1900-talet, men de första fastlagsbullarna åts redan före reformation 1536.

Den moderna fastlagsbullen – eller semlan – av vetedeg är från början av 1900-talet, men de första fastlagsbullarna åts redan före reformation 1536.

Shutterstock

Fastlagsbullar – även kallade semlor – och fastlagen är rester från Skandinaviens katolska förflutna. Innan reformationen 1536 var alla Europas katoliker skyldiga att fasta i fyrtio dagar före påsken.

Som botgöring för sina synder fick man under fastan inte äta till exempel kött och vetebröd.

Söta vetebullar och fet mat

Innan fastan började såg de troende till att rusta sig för de magra dagarna genom att frossa i dryck och en massa fet mat.

Fastlagsbullen var en sista festmåltid innan den långa fastan, då katoliker fick äta endast gröt och välling.

© Shutterstock

En av de populäraste rätterna var söta vetebullar. Dessa serverades på den så kallade fettisdagen, då man drack och åt festmat.

Dåtidens fastlagsbullar var torra och hårda och behövde blötas upp i varm mjölk, innan de kunde ätas.

Tunnslagning var en vanlig sed under fastan på framför allt den europeiska kontinenten.

© archive

Fastlagen var inget för barn

Medan fastlagen i många länder i dag är barnens fest, var högtiden fram till för cirka hundra år sedan de vuxnas fest med alkohol och vilda upptåg. På en del håll red männen från gård till gård för att dricka sprit, innan de kraftigt berusade slog katten ur tunnan. På andra håll sprang utklädda vuxna runt och skrämde varandra.

De i mjölk kokta bullarna, fyllda med mandelmassa, kallades i Sverige för hetvägg, och kung Adolf Fredrik lär ha satt i sig en brakmåltid krönt av semlor innan han dog.

Dagens semlor med grädde kom till på 1900-talet.