Den tyranniska supermakten
När han satte sig ner för att skriva sitt rymdäventyr använde han Vietnamkriget som förlaga. I de första manusversionerna till Stjärnornas krig fanns en "primitiv” ras av wookier som framgångsrikt bekämpade Imperiets trupper i en urskogsliknande miljö, samtidigt som rebellalliansen genomförde sitt slutliga angrepp på Dödsstjärnan ovanför wookiernas planet.
Budgeten till första filmen täckte inte så kostsamma scener så avsnittet begränsades till att bara handla om
angreppet på Dödsstjärnan. Lucas hade dock inte släppt sin idé och tog upp den igen i sin tredje film Jedins återkomst, där wookierna, som nu blivit teknologiskt avancerade varelser, hade bytts ut mot ewoker som levde på stenåldersnivå.
Imperiet, fiendesidan i Star Wars-serien som vill kontrollera hela galaxen, skapades som en urbild av den tyranniska supermakten. För Lucas var förebilderna till imperiet inte bara supermakterna USA och Sovjetunionen med sina domedagsvapen – där verklighetens kärnvapen i filmen symboliserades av Dödsstjärnan.
Även det världsomspännande brittiska imperiet kontrollerat av sin till synes oövervinnerliga flotta hade inspirerat honom. Nazityskland och det japanska imperiet under andra världskriget bidrog också med sina totalitära grymheter och med bilden av ansiktslösa stormtrupper och preussiskt uniformerade officerare.
Motståndets hjältar
Mot denna teknologiska övermakt stod Rebellalliansen, som hade sitt ursprung i samma kultur som Imperiet vuxit fram ur. Rebellerna kämpade nu för att återskapa den frihet som Imperiet tagit ifrån dem.
Till skildringen av upprorssidan hämtade Lucas inspiration både från det amerikanska frihetskriget mot britterna och från motståndsrörelserna i andra världskrigets naziockuperade Europa.
Historien om hur Imperiet hade uppstått fanns med i Lucas berättelse redan från början, men han valde att spara den komplicerade intrigen till senare för att i första filmen fokusera på upproret. Det är därför som filmerna har kommit i fel ordning med episoderna 4–6 under åren 1977–83 och episoderna 1–3 först mellan 1999 och 2005.
De senare filmerna, som innehåller inledningen av historien, var mycket mer politiskt invecklade än de första filmerna och blev inte lika uppskattade av publiken. Men handlingen i del 1–3 utgör en avgörande del av den historia Lucas ville berätta. Nämligen att ett demokratiskt samhälle som sätts under press, mer eller mindre frivilligt kan underkasta sig en diktatur.
Hotet mot demokratin
I filmserien ges republikens kansler, Palpatine, först särskilda maktbefogenheter under ett undantagstillstånd men griper sedan hela makten och utropar sig till kejsare över ett imperium. Allt under parollen att skapa lag och ordning i galaxen.
Till det händelseförloppet finns det otaliga historiska förebilder – Julius Caesar, Napoleon, Adolf Hitler – men när Lucas skrev sitt första utkast i början av 1970-talet hade han också en samtida politiker i åtanke, den amerikanske presidenten Richard Nixon.
För sin medförfattare till den tredje delen, Jedins återkomst, beskrev han Palpatine som en ondskefull politiker som undergrävde senatens makt och sedan blev kejsare. Lucas jämförde honom med Nixon som också agerade bakom de folkvaldas rygg.
Trots att Nixon tvingades avgå i samband med Watergate-skandalen har Lucas fortsatt att se sig som en vakthund för den amerikanska demokratin. När han arbetade med filmerna 2 och 3 i början av 2000-talet var det George W Bush som oroade honom.
Han använde till och med Bushs berömda citat "den som inte är med oss är med terroristerna” och lade det, lätt omskrivet, i munnen på dramats främste skurk, Anakin Skywalker som senare blev Darth Vader: "Om du inte är med mig, är du min fiende.”
Österländska ideal
George Lucas kryddade sin filmserie med fler historiska referenser, hämtade från världens alla hörn, exempelvis Fjärran österns andlighet och Vilda västerns hjälteideal.
Jediriddarna (främst representerade av karaktären Obi-Wan Kenobi) har Lucas skapat som en hyllning till österländsk mysticism och andlighet, främst buddhistisk sådan. Kinesiska shaolinmunkar och japanska samurajer har stått som förebilder för jediriddarna och Lucas övervägde faktiskt till en början att låta Obi-Wan Kenobi spelas av den japanske skådespelaren Toshiro Mifune.
Kraften – "The Force” – som jediriddarna följer är en slags syntes av alla de stora världsreligionerna, en tro på att universum styrs av en bakomliggande kraft.
Kejsarens försök att utrota jediorden, har otaliga historiska förebilder. Många gånger har förtryckarregimer försökt utplåna religiösa grupper eller fritänkande sällskap. Särskilt tydlig är parallellen till den franske kungen Filip IV:s förintelse av Tempelriddarorden år 1307.
Hjälte från ökenplanet
Västerninfluenserna är tydligast hos smugglaren och revolvermannen Han Solo och i miljöerna på planeten Tattooine, varifrån filmseriens båda huvudpersoner, Anakin och Luke Skywalker, kommer.
Mer än något annat i Star Wars universum representerar denna "obetydliga ökenplanet” det klassiska västernbegreppet The Frontier där tuffa nybyggare tvingas kämpa mot vilda djur, krigiska infödingar (sandfolket) och total laglöshet (bandithålan Mos Eisley och gangsterbossen Jabba the Hutt).
De historiska parallellerna utgör dock bara en del av berättelsen. Minst lika viktiga är alla teman från klassiska myter och sagor. De präglar särskilt dramat kring familjen Skywalker.
Anakin är utvald av ödet, men låter sig frestas av det ondas makt, blir högmodig och byter sida. Sonen Luke gör dock uppror mot sin far när denne förvandlats till den onde Darth Vader.
Kampen som följer slutar i en befrielse som bevarar det goda i tillvaron. Sådana teman har varit centrala i mänsklighetens legender genom alla tider och det är samma budskap som förmedlas av George Lucas i Star Wars.